Det behövs många åtgärder för att minska löneklyftan mellan könen

Löneskillnaden mellan könen har minskat i kommun- och välfärdssektorn med cirka 8 procentenheter mellan 1997 och 2023. Riktningen är den rätta men förändringen tar tid. Avtalsuppgörelsen år 2022 satte fart på den positiva utvecklingen. KT har bedömt att löneprogrammen minskar löneskillnaden med närmare två procent under 2023–2027.

Arbetsmarknaden i Finland är starkt segregerad enligt kön. Segregationen är både horisontell och vertikal. Med horisontell segregation avses att män och kvinnor söker sig till olika branscher. Med vertikal segregation avses att män och kvinnor arbetar i samma bransch men på olika nivå och i olika uppgifter. 
Inom kommun- och välfärdssektorn är den horisontella segregationen mycket stark. Rentav två tredjedelar av kvinnorna arbetade år 2023 inom social- och hälsovården. 

Kommunens tekniska sektor är istället starkt mansdominerad, men de kvinnor som arbetar inom sektorn har högre utbildning och innehar högre avlönade uppgifter. Inom den mycket kvinnodominerade undervisningssektorn är istället män överrepresenterade i ledningsuppgifter. Detta är exempel på vertikal segregering. 

Löneprogrammen i kommun- och välfärdssektorn har minskat löneklyftorna   

Segregationen är ett djupt rotat, strukturellt problem, som i sin tur påverkar löneskillnaden mellan könen.  Det finns dock flera sätt att åtgärda segregationen.  
Avtalsuppgörelsen från år 2022 som grundar sig på förlikningsnämndens och riksmedlarens förslag minskar löneklyftan mellan könen redan de närmaste åren i kommun- och välfärdssektorn.

Inom kommun- och välfärdssektorn har man kommit överens om ett program för utveckling av lönestrukturerna och lönesystemen 2023–2027, och inom välfärdssektorn om ett program för utveckling av lönesystemet och samordning av löner 2023–2025. Enligt KT:s kalkyler kommer dessa program att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män med sammanlagt 1,77 procentenheter på fem år. Således har avtalsuppgörelsen 2022 en stor betydelse för minskade löneklyftor mellan kvinnor och män i kommun- och välfärdssektorn.

I figuren nedan visas hur löneklyftan mellan könen utvecklats mellan 1997 och 2023. I granskningen ingår inkomsterna för ordinarie arbetstid för heltidsanställda som fått full lön. Löneskillnaden mellan könen har minskat i kommun- och välfärdssektorn med 7,8 procentenheter och minskar alltjämt. 
 

KT deltar i regeringens och centralorganisationernas gemensamma likalönsprogram (2024–2027), vars mål är att minska löneskillnaderna med ett brett urval av åtgärder.   

I en färsk utredning har löneskillnaderna i kommunsektorn, staten och den privata sektorn jämförts 

Statistikcentralen har på beställning av Social- och hälsovårdsministeriets genomfört en utredning av hur löneskillnaden mellan könen påverkas av horisontell och vertikal segregation. Utredningen granskade löneskillnaden mellan könen inom kommunsektorn, staten och den privata sektorn under 2013–2020.  

I utredningen jämfördes både inkomsterna per timme för ordinarie arbetstid och månadsinkomsterna för ordinarie arbetstid. Inkomsterna för ordinarie arbetstid inkluderar ordinarie lön och arbetstidsersättningar som betalas för ordinarie arbetstid men inte övertids- eller beredskapsersättningar.  

Löneskillnaderna har minskat inom kommunsektorn när kvinnor avancerat till sakkunnigbefattningar  

Inom kommunsektorn minskade skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster per timme för ordinarie arbetstid med nästan två procentenheter under granskningsperioden. År 2020 var männens inkomster per timme 12,5 procentenheter högre än kvinnornas.

Skillnaden mellan kvinnors och mäns månadsinkomst för ordinarie arbetstid var 14,1 procentenheter år 2020, alltså nästan två procentenheter större.

Skillnaden i månadsinkomst mellan könen minskade med cirka en procentenhet under granskningsperioden.

Den främsta förklaringen till att löneskillnaderna krympt är enligt utredningen att kvinnor avancerat till högre avlönade uppgifter som kräver högre kompetens. Kvinnornas utbildningsnivå har också närmat sig männens under granskningsperioden.

Statistikcentralens arbetsmiljöundersökning som publicerades i december 2024 pekade också på en måttlig minskning av segregationen. År 1984 svarade 48 procent av kvinnorna och 53 procent av männen att det i motsvarande arbetsuppgifter endast fanns arbetskamrater av samma kön som de själva. År 2023 uppgav endast 18 procent av kvinnorna och 19 procent av männen att så var fallet.  

Också staten har åtgärdat löneskillnaden 

Även bland statsanställda har skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster per timme för ordinarie arbetstid minskat med cirka två procentenheter. Skillnaden var ungefär 9 procent till männens fördel år 2020.

Skillnaderna varierar mellan olika yrkeskategorier. Inom specialsakkunnig- och sakkunniguppgifter har löneskillnaden fortsatt att minska, medan den rentav ökat inom direktörernas yrkeskategori.

Skillnaden i månadsinkomst för ordinarie arbetstid mellan statsanställda kvinnor och män har minskat med rentav tre procentenheter under granskningsperioden. Skillnaden var ungefär 11 procent år 2020.  

Också i den statliga sektorn förklaras den positiva utvecklingen av att kvinnors yrkesstruktur förändrats mot uppgifter som kräver högre kompetens. En annan faktor som i synnerhet påverkat skillnaden i månadsinkomster är att andelen kvinnor i deltidsarbete minskat med nästan två procentenheter.  

Löneskillnaderna i den privata sektorn har ökat

Den privata sektorn skiljer sig från kommun- och statssektorn på så sätt att skillnaderna mellan mäns och kvinnors timlöner för ordinarie arbetstid ökade med 1,4 procentenheter under granskningsperioden. Skillnaden var 16,6 procent till männens fördel år 2020. Skillnaden i månadsinkomst för ordinarie arbetstid ökade med en procentenhet under samma period. Skillnaden var ungefär 22,5 procent år 2020.  

Under perioden 2013–2019 minskade skillnaden i inkomster per timme mellan könen, men från 2019 till 2020 ökade den med två procentenheter, vilket eliminerar den tidigare observerade minskningen.  

Den faktor som främst förklarar den ökande skillnaden är en förändring i yrkesstrukturen Åren 2019–2020 minskade andelen kvinnor i högre avlönade uppgifter som kräver högre kompetens och ökade i motsvarande mån i lägre avlönade uppgifter som kräver lägre kompetens. Dessutom ökade löneskillnaderna mellan könen yrkesbeteckningsvis. 

Inte meningsfullt att jämföra hel- och deltidsarbetande

I jämförelsen av inkomst per månad för ordinarie arbetstid har både heltids- och deltidsanställda räknats in. Även om inkluderandet av deltidsanställda motiverats i undersökningen med behovet att jämföra skillnaderna i de faktiska inkomstnivåerna mellan män och kvinnor, ger en sådan granskning dock en förvrängd bild av de verkliga löneskillnaderna mellan könen. 

Orsakerna bakom deltidsarbete kan vara mycket olika. Deltidsarbetet kan vara frivilligt eller bero på omständigheter där inget annat erbjuds.  
Inom kommun- och välfärdssektorn är det övervägande läkare som arbetar deltid, rentav en fjärdedel arbetar på deltid. Enligt arbetsmarknadsutredningen som

Läkarförbundet genomförde 2023 beror deltidsarbetet på en önskan att sammanjämka familje- och arbetsliv, hantera arbetsbelastningen eller njuta av mera fritid. Anledningarna utgick från individen. De senaste åren har också andra yrkesgrupper lyfts fram, där särskilt de yngre generationerna frivilligt arbetar på deltid.

Statistikcentralens utredning visar att år 2020 deltidsarbetade 15,5 procent av kvinnorna i kommunsektorn, medan motsvarande andel bland männen var 11,2 procent. Skillnaden i deltidsarbete bland kvinnor och män har ökat sedan 2013 från cirka tre till över fyra procentenheter, vilket säkert också bromsar minskningen av löneskillnaden.  

I kommun- och välfärdssektorn betalas lika lön för lika arbete

I Statistikcentralens utredning granskades löneskillnaderna ur hela kommunsektorns perspektiv och på en grov yrkesbeteckningsnivå. På det sättet framstår löneskillnaden mellan könen större än i verkligheten. I kommun- och välfärdssektorn betalas i princip lika lön för lika arbete, och på den mest detaljerade yrkesbeteckningsnivån försvinner löneskillnaden mellan könen så gott som helt.

Kvinnornas löner i de mest allmänna yrkesbeteckningarna, %-andel av männens löner

Tabellen presenterar genom några av avtalsområdets mest allmänna yrkesbeteckningar kvinnornas löner i förhållande till männens. I granskningen ingår uppgiftsrelaterad lön, inkomsterna för ordinarie arbetstid samt totalinkomst. Inkomsterna för ordinarie arbetstid inkluderar ordinarie lön och arbetstidsersättningar som betalas för ordinarie arbetstid, såsom kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och söckenhelgsarbete. Totalinkomsten omfattar alla tillägg inklusive mertids- och övertidsersättning.