Motverkar begränsningen av inhouse-verksamheten sitt syfte?

Regeringen planerar begränsningar i användningen av inhouse-företag. Experter varnar dock för att ändringen ökar kostnaderna och försvårar konkurrensutsättningen.

Eftersträvade besparingar uppnås inte

Regeringsprogrammets skrivning om en maximal ägarandel på 10 procent har redan analyserats ingående i offentligheten. Det uttalade målet med lagändringen är att effektivisera offentliga upphandlingar och ge kostnadsbesparingar.

Enligt olika experter försvåras dock konkurrensutsättningen i kommunerna av en begränsning av ägarandelen. Ändringen skulle driva kommunerna och välfärdsområdena att i stor utsträckning producera egna tjänster.

Enligt konkurrens- och konsumentverket ökar ändringen kostnaderna för organiseringen av tjänsterna. Enligt Kustos rf:s utredning skulle två tredjedelar av välfärdsområdena och städerna återgå till att producera egna tjänster.

Ny affärsverksamhet skulle införas på marknaden till ett belopp av högst 150 miljoner euro i stället för de 15 miljarder euro som framförts i offentligheten. Ändringskostnaderna för att avveckla och omorganisera bolagens verksamhet uppgår till 3–5 miljarder euro.

Inhouse-bolag erbjuder ett alternativ till att producera egna tjänster

Om syftet för aktörerna som drivit regeringsprogrammet verkligen har varit att främja konkurrensen, grundar sig idén på brist på förståelse för inhouse-bolagens verksamhet.

Utöver att inhouse-bolagen erbjuder ett alternativ till att producera egna tjänster så konkurrensutsätter de även funktioner på marknaden. Små lokala företags kompetens kan till exempel utnyttjas via inhouse-bolag.

I synnerhet små kommuner har inte resurser för en effektiv konkurrensutsättning av sina tjänster även om det råkar finnas tillräckligt stora företag på marknaden för att ordna dessa. I verkligheten finns det ofta inga marknadsalternativ.

Användning av inhouse-bolag är det enda sättet att undvika att producera egna tjänster, vilket ofta är det dyraste sättet att producera en tjänst.

Offentliga aktörer ansvarar för tjänsterna – oberoende av konjunkturer

Organiseringen av offentliga tjänster är en del av samhällets försörjningsberedskap. Kommunerna och välfärdsområdena ansvarar för de lagstadgade offentliga tjänsterna oberoende av marknadsläge och konjunkturer.

De offentliga aktörernas ansvar verkar inte vara det största bekymret för de aktörer som främjat skrivningen i regeringsprogrammet och för de stora företagens vinstdrivande aktörer. För dem är det antagligen mest lockande om en liten kommun är beroende av ett företag i monopolställning.

Med tanke på användningen av samhällets skattemedel är det önskvärt att man vid genomförandet av regeringsprogrammet erkänner kommunernas vilja och förmåga att flexibelt minska kostnaderna för organiseringen av tjänster även via inhouse-bolag. På lokal nivå vet man nog när och var marknaden fungerar och när den inte gör det.

Bloggen kan kommenteras under cirka en månad från publiceringsdatum.