Suomeksi
Nyhet

Ny lagstiftning om arbetsfred – syftet är att minska störningar på arbetsmarknaden

Ändringarna i lagstiftningen om arbetsfred träder i kraft 18.5.2024. I och med den reviderade lagstiftningen höjs strejkböterna för olagliga stridsåtgärder avsevärt. Genom ändringarna begränsas dessutom oproportionerliga sympatiaktioner och en maximitid föreskrivs för politiska stridsåtgärder.

Väkijoukko on kokoontunut poliittiseen mielenilmaukseen torille. Kuva: Mostphotos.

Regeringens mål har varit att genom reformen förbättra arbetsfreden och därmed exempelvis Finlands attraktionskraft som investeringsmiljö. Ändringarna begränsar inte lagliga arbetskonflikter som syftar till bättre arbetsvillkor i det egna kollektivavtalet.

– Det var nödvändigt att revidera lagstiftningen om arbetsfred, betonar förhandlingsdirektör Anne Kiiski, som företrädde KT i beredningsgruppen.

KT hade redan länge krävt en reform av lagstiftningen om arbetsfred, eftersom den tidigare lagstiftningen i många avseenden var föråldrad. På basis av den kunde man inte längre trygga samhällets kärnfunktioner och stabiliteten på arbetsmarknaden.

Högre strejkböter kan dömas ut för brott mot arbetsfreden

Om en stridsåtgärd riktar sig mot gällande kollektivavtal, är det fråga om en olaglig strejk.  

För en olaglig strejk kan strejkböter (plikt) dömas ut.

I den reviderade lagstiftningen föreskrivs en övre gräns för strejkböterna på 150 000 euro och en nedre gräns på 10 000 euro. Strejkböterna kan dock av särskilda skäl dömas ut till ett lägre belopp än minimibeloppet och det är också möjligt att låta bli att döma ut böter.

I fortsättningen kan även en arbetstagare åläggas att betala en kompensation på 200 euro, om han eller hon fortsätter med en arbetsnedläggelse som domstolen har ansett vara lagstridig och arbetstagaren är medveten om domen.

Arbetsgivaren ska skriftligen underrätta arbetstagaren om att domstolen har konstaterat att arbetsnedläggelsen är lagstridig. Arbetsgivaren har rätt att kvitta kompensationen mot lönen endast med arbetstagarens uttryckliga samtycke. I övrigt förutsätter kvittningen att kompensationen redan har dömts ut genom en lagakraftvunnen dom.

Längden på politiska stridsåtgärder samt oproportionerliga sympatiaktioner begränsas

Politiska arbetsnedläggelser får i fortsättningen pågå i högst 24 timmar. Andra stridsåtgärder är begränsade till två veckor. En politisk stridsåtgärd som har ordnats tidigare får inte upprepas inom ett år från det att den ursprungliga stridsåtgärden inleddes i syfte att uppnå samma mål.

Med politiska stridsåtgärder avses stridsåtgärder som verkställs av en arbetstagarorganisation och som riktar sig mot en politisk beslutsfattare eller ett politiskt beslut. Stridsåtgärdernas konsekvenser påverkar dock även arbetsgivarna.

Genom sympatiaktioner stöds en annan arbetstagargrupps arbetskonflikt. Sympatiaktioner under den tid arbetsfred råder begränsas till sådana aktioner som inte vållar utomstående parter oproportionerlig skada. Begränsningarna är mindre om det inte finns något gällande kollektivavtal inom branschen.  

Skyldigheten att anmäla stridsåtgärder utvidgas

Reformen utvidgar också anmälningsskyldigheten i fråga om arbetskonflikter. Sympatiaktioner eller politiska stridsåtgärder som ordnas i form av arbetsnedläggelse ska hädanefter anmälas senast sju dagar innan de inleds.

I fråga om sympatiaktioner ska anmälan lämnas till den arbetsgivare som är föremål för arbetskonflikten och till den som är part i kollektivavtalet.

När fredsplikt råder ska anmälan om politiska stridsåtgärder lämnas till den som är part i kollektivavtalet.  

Dessutom ska politiska stridsåtgärder och sympatiaktioner anmälas till riksförlikningsmannens byrå.

Mer på webben