Lokala justeringspotter i UKTA 1.6.2024
En lokal justeringspott fördelas 1.6.2024. Anvisningarna nedan är till hjälp vid beräkningen av den lokala justeringspotten.
Den lokala justeringspotten på 0,73 % (0,4 % + 0,33 %) av lönesumman i UKTA fördelas 1.6.2024. Utvecklingsprogrammets lokala justeringspott är 0,6 % i UKTA del A–F och 1,0 % i UKTA del G.
Den lokala justeringspotten på 0,73 % i början av juni fördelas enligt § 5 i underteckningsprotokollet.
Pottens primära syfte är att
- trygga tillgången till personal,
- rätta till lokala missförhållanden i lönerna samt
- stödja resultat- och produktivitetsfrämjande omorganiseringar av funktioner och uppgifter.
Samtidigt gäller det att se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra som står utanför den uppgiftsrelaterade lönesättningen står i rätt proportion till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper.
Den lokala justeringspott som fördelas i juni av potten enligt löneutvecklingsprogrammet kan användas bland annat för ändamål som främjar tillgången till arbetskraft. Potten används för höjning av uppgiftsrelaterade löner och/eller för individuella tillägg (se cirkulär 15/2022).
Anvisningar för beräkning av justeringspotten (godkända av KT och OAJ)
Den lokala justeringspotten på 0,73 % (0,4 % + 0,33 %) beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av UKTA (exempelvis mars).
Utvecklingsprogrammets lokala justeringspott på 0,6 % beräknas på lönesumman i UKTA del A–F och programmets lokala justeringspott på 1 % beräknas på lönesumman i del G.
Den allmänna förhöjning på 0,77 % som ska betalas 1.5.2024 ska beaktas vid beräkningen av de lokala justeringspotterna. Om det som beräkningsmånad för den lokala justeringspotten har valts en månad vars lönesumma inte inbegriper den allmänna förhöjning på 0,77 % som ska betalas 1.5.2024, höjs lönesumman eller justeringspottens belopp till exempel med koefficienten 1,0076.
Den lokala justeringspotten kan fördelas på de uppgiftsrelaterade lönerna och/eller de individuella tilläggen.
Uppgiftsrelaterade löner höjs i allmänhet antingen
- genom fördelning av potten som eurobaserade höjningar (jämna eller ojämna belopp)
eller - som en allmän förhöjning, dvs. alla löner höjs med samma procenttal (rekommenderas inte).
För att uppnå den önskade kostnadseffekten bör man i vartdera fallet beakta att en höjning av de uppgiftsrelaterade lönerna höjer
- övertimarvodena
- ersättningen för mertidsarbete inom systemet med årsarbetstid
- arbetstidsersättningarna (t.ex. ersättningen för kvällsarbete)
- och erfarenhetstillägget i del G.
En höjning av de uppgiftsrelaterade lönerna höjer inte årsbundna tillägg eller andra så kallade icke-automatiska tillägg.
Arbetsgivaren bör utreda hur stor andel dessa lönedelar utgör av totallönerna för att rätt förhöjningsprocent eller belopp ska kunna beräknas.
Exempel:
Den lokala justeringspotten 1.6.2023 är 0,73 % (0,4 % + 0,33 %). Andelen på 0,4 % används för att justera de uppgiftsrelaterade lönerna.
Lönesumma för uppgiftsrelaterade löner | 250 000 |
Automatiska tillägg (belopp för övertimmar/mertidsarbete vid årsarbetstid/del G:s erfarenhetstillägg och arbetstidsersättningar) | 30 000 |
Summan av de lönedelar som höjs | 280 000 |
Icke-automatiska tillägg (årsbundna tillägg och andra icke-automatiska tillägg*) | 45 000 |
= Totallönernas lönesumma | 325 000 |
varav justeringspott på 0,4 % | 1 300,00 |
*) utöver årsbundna tillägg exempelvis eurobaserade individuella tillägg och rekryteringstillägg, u-områdestillägg och fjärrortstillägg, arvoden för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga, skolvisa arvoden, årstillägg, språktillägg och andra eurobaserade arvoden som anges i lönebilagan
a) De uppgiftsrelaterade lönerna höjs beloppsmässigt
Från det belopp som fördelas ska man dra av höjningens inverkan på de automatiska tilläggen, med andra ord ska summan av de uppgiftsrelaterade lönerna divideras med summan av de lönedelar som höjs, dvs. de uppgiftsrelaterade lönerna, övertimarvodena, mertidsersättningarna, erfarenhetstillägget i del G och arbetstidsersättningarna. Denna kvot multipliceras sedan med beloppet av den justeringspott som beräknats på totallönerna.
| 250 000 | x 1 300,00 = 1 160,71 |
| 280 000 |
Vid en höjning av de uppgiftsrelaterade lönerna med 1 160,71 € höjs lönesumman för totalinkomsterna alltså med 1 300,00 €.
b) De uppgiftsrelaterade lönerna höjs med samma procentsats
Förhöjningsprocenten för de uppgiftsrelaterade lönerna fås genom att beloppet av den justeringspott som beräknats på totallönerna divideras med summan av de lönedelar som höjs, dvs. de uppgiftsrelaterade lönerna, övertimarvodena, mertidsersättningarna, erfarenhetstillägget i del G och arbetstidsersättningarna. Alltså
| 1 300,00 | x 100 = 0,46 % |
| 280 000 |
När de uppgiftsrelaterade lönerna höjs med 0,46 % blir totalkostnaden alltså 0,4 %.
Observera också att de individuella lönetillägg och övergångstillägg (t.ex. del B § 26 och § 27) som minskar i motsvarande grad som den uppgiftsrelaterade lönen höjs, ökar förhöjningsmånen med motsvarande belopp i euro (minskad med effekten av höjningen av de automatiska tilläggen).
Om beloppet av den pott som räknats ut på totalinkomsterna används för individuella tillägg i UKTA del A–F, bör beloppet användas utan avdrag (i exemplet 1 300,00 euro), eftersom höjningarna av individuella tillägg inte återspeglas på de övriga löneelementen. Undantag från detta utgör de ersättningar som beräknas på den ordinarie lönen, dvs. ersättningar för mertidsarbete inom systemet med årsarbetstid samt arbetstidsersättningarna i del G. Återspeglingseffekten ska beaktas i totalkostnaderna.
