Arbetsfredssystemet är inte tidsenligt – KT stöder regeringens förslag som förbättrar arbetsfreden

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT stöder i huvudsak de förslag till lagändringar som arbetsfredsgruppen vid Arbets- och näringsministeriet lagt fram. Om förslagen genomförs skulle de förbättra arbetsfreden.

KT anser att de ändringar som skrivits in i regeringsprogrammet och i arbetsfredsgruppens förslag är rimliga. Vid bedömningen av dem har man beaktat både medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter och nordisk praxis. Det finns dock fortfarande punkter i förslaget som bör preciseras.

– Ändringar behövs bland annat för att säkerställa att lagstiftningen inte gör det möjligt att splittra politiska stridsåtgärder i flera delar. Detta skulle leda till att strejker förlängs vilket står i strid med förslagets mål, säger KT:s förhandlingsdirektör Anne Kiiski, som är medlem i arbetsgruppen.

Dessutom borde man i fråga om så kallade stödstrejker tydligare än vad som nu framförts betona skyddet för medborgarnas liv och hälsa.

– Att medborgarnas liv och hälsa äventyras bör i princip leda till att en politisk stridsåtgärd eller stödstrejk är olaglig, säger Anne Kiiski.

Regeringen begränsar endast oproportionerliga arbetskonflikter

Regeringen begränsar enligt sitt program arbetskonflikter i vissa fall. Till exempel begränsas längden på politiska stridsåtgärder till ett dygns demonstrationer, och sympatiåtgärder vid arbetskonflikter blir föremål för en proportionalitetsbedömning. Dessutom ska nivån på strejkböterna för olagliga arbetskonflikter höjas.

KT:s förhandlingsdirektör Anne Kiiski påminner om att de föreslagna ändringarna inte på något sätt begränsar arbetstagarnas nuvarande rätt att delta i lagliga arbetskonflikter som gäller deras egna anställningsvillkor.

– Det är svårt att förstå motståndet mot de föreslagna ändringarna. Arbetsgivare som de politiska stridsåtgärderna eller stödstrejkerna riktar sig mot kan inte på något sätt påverka de saker som arbetstagarna eftersträvar, säger Kiiski.

Arbetsgivare bör ha möjlighet att förbereda sig för strejker

Politiska stridsåtgärder eller stödstrejker riktar sig inte mot arbetstagarens eget kollektivavtal, utan de ger stöd åt andra löntagarorganisationers mål eller politiska mål. Därför är det enligt Kiiski skäligt att användningen av dem begränsas och att man bedömer om stödstrejkerna är rimliga i förhållande till målen.

– Också den anmälningsskyldighet som åläggs för dessa arbetskonflikter är helt motiverad. Arbetsgivaren bör ha möjlighet att förbereda sig genom arbetsarrangemang så att till exempel småbarnspedagogik och undervisning kan ordnas trots en arbetskonflikt, säger Anne Kiiski.

Strejkböterna för olagliga strejker bör däremot höjas eftersom de inte har varit tillräckliga för att förhindra olagliga strejker. I rättspraxis har de strejkböter som ålagts organisationer stannat på några tusen euro. 

Arbets- och näringsministeriets trepartsarbetsgrupp avslutade sitt arbete 12.10.2023. KT representerade i gruppen arbetsgivare inom kommun- och välfärdssektorn, som sysselsätter totalt cirka 425 000 löntagare.