Tre myter om vuxenutbildningsstödet: Vuxenutbildningsstödet är ingen lyxprodukt
Regeringen har för avsikt att slopa vuxenutbildningsstödet. Det oroar arbetsgivarna i kommun- och välfärdsområdena. Förslaget bygger på missuppfattningar om vuxenutbildningsstödet.
Vuxenutbildningsstödet förbättrar tillgången till personal, ökar möjligheterna till sysselsättning för branschbytare, stöder kontinuerligt lärande och främjar arbetsförmågan.
Ett orosmoln som seglat upp är att slopandet av vuxenutbildningsstödet hotar allt det här positiva.
Slopandet av stödet bottnar uppenbarligen i missuppfattningar som inte är baserade på den verklighet arbetsgivarna i kommun- och välfärdsområdena lever i.
I den här texten undanröjer jag de vanligaste missuppfattningarna om vuxenutbildningsstödet.
Myt 1: Vuxenutbildningsstödet är en lyxprodukt
Fel. Enligt Sysselsättningsfondens statistik har endast 16 procent av stödtagarna högre högskoleexamen. Ungefär varannan har högskoleutbildning.
Vuxenutbildningsstödet är oumbärligt för att säkerställa kontinuerligt lärande, kompetens och tillgång till kvalificerad arbetskraft. Stödet är inte en lyxprodukt för utbildningsshoppare som vill utöka sin storslagna samling av olika examina.
Vuxenutbildningsstödet kan vara ett sätt att motivera en anställd, till exempel då de första tecknen på utmattning börjar visa sig. På fältet frågar man också hur anställda nu kan motiveras att bedriva sådana examensbaserade tilläggs- eller vidareutbildningsstudier som är viktiga för dem i många branscher.
Vuxenutbildningsstödet är en inkomstrelaterad förmån för löntagare, och uppgår i snitt till cirka 1 500 euro i månaden före skatt.
Det ger inte möjlighet att leva ett lyxliv. Men hur många, till exempel personer med familj, skulle börja studera utan någon ekonomisk trygghet?
Myt 2: Vuxenutbildningsstödet gagnar inte ekonomin
Fel. Enligt Etlas undersökning (2021) är nyttan av vuxenutbildning för individen och den offentliga ekonomin större ju lägre utbildning personen har. Ju tidigare tilläggsutbildningen förvärvats, desto större nytta ger den i form av arbetsår och skatteinkomster. Samma undersökning visar att vuxenutbildningsstödet förbättrar sysselsättningen och att det ökar inkomsterna mest inom social- och hälsovården.
Mer än hälften av stödtagarna är under 40 år. Efter tilläggsutbildningen hinner de alltså arbeta många år och tjäna in goda skatteinkomster till staten.
Slopandet av vuxenutbildningsstödet står också i strid med skrivningarna i regeringsprogrammet om att sysselsättningen ska förbättras. I enlighet med sitt program har regeringen förbundit sig till att förbättra tillgången på utbildad personal inom social- och hälsovården och småbarnspedagogiken, liksom också till att öka och upprätthålla attraktionskraften i branscherna.
Det är just dessa branscher med brist på kompetent arbetskraft som nu drabbas om stödet slopas.
Myt 3: Vuxenutbildningsstödet avhjälper inte kompetensbristen
Det påstås att stödet inte riktas rätt och således inte gör tillräcklig nytta. Det är inte sant!
Exempelvis år 2022 använde sig omkring 10 000 personer av vuxenutbildningsstödet enbart inom social- och hälsovården. Mer än hälften av dem (över 6 000) utbildade sig för att med hjälp av stödet byta bransch till jobb inom social- och hälsovården som ju har arbetskraftsbrist. Dessutom förvärvade omkring 3 500 personer inom social- och hälsovården en högre examen än de haft tidigare eller en lägre eller högre högskoleexamen.
Stödet tillgodoser arbetslivets behov. När man vill utöka eller fördjupa sin kompetens i reglerade yrken krävs det vissa examina. Exempel på utbildningsvägar är att man kan gå från att vara närvårdare till att bli sjukskötare eller från att vara socionom till att bli socialarbetare.
Och det pedagogiska området då? År 2022 studerade mer än 1 500 personer på det humanistiska och pedagogiska området, och av dessa bytte 91 procent bransch. Exempelvis inom småbarnspedagogiken råder det allvarlig brist på arbetskraft. Också det området kommer att få ett stort tillskott av nya yrkesutbildade.
Stödet är viktigt också för dem som vill utveckla sin kompetens inom det egna området. Beroende på arbetets art och exempelvis om arbetsuppgifterna är reglerade kan en examensbaserad tilläggs- och vidareutbildning krävas.
Vuxenutbildningsstödet är oumbärligt för att säkra kontinuerligt lärande, kompetens och tillgång till kvalificerad arbetskraft. Utan lärande och kompetens är vi ingenting. Därför får stödet inte slopas. Stödet kan i stället på trepartsbasis utvecklas och riktas bättre än förr, till exempel genom att villkoren för att få stöd ses över.
KT:s och kommun- och välfärdssektorns huvudavtalsorganisationernas pressmeddelande
Bloggen kan kommenteras under cirka en månad från publiceringsdatum.
Mertzi Bergman
Mertzi Bergman är sakkunnig i kompetens och utbildningspolitik vid KT. Mertzi svarar också för KT:s nätverk för kontinuerligt lärande.
På min fritid spelar jag gitarr i ett rockband och skriver faktaböcker.
