Fördelning av den centraliserade potten enligt läkaravtalet (LÄKTA) 2022–2025 som en allmän förhöjning samt parternas ställningstagande om reformen av lönesystemet för välfärdsområdena
Fördelning av den centraliserade potten som en allmän förhöjning
I § 2 mom. 3 i underteckningsprotokollet till läkaravtalet 2022–2025 har parterna kommit överens om att en centraliserad justeringspott fördelas från 1.10.2022.
Enligt bestämmelsen är justeringspotten 0,53 procent. Av justeringspotten används 0,03 procentenheter till kostnader för familjeledighetsreformen.
KT och FOSU har förhandlat om pottens användningsändamål.
Potten fördelas som en allmän förhöjning enligt följande:
Bilaga 1 (läkare vid hälsocentraler), bilaga 3 (sjukhusläkare), bilaga 4 (sjukhustandläkare) och bilaga 5 (veterinärer):
De uppgiftsrelaterade lönerna eller de därmed jämförbara månadslönerna för tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av bilagorna 1 och 3–5 höjs 1.10.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,5 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet höjs med 0,5 procent.
I deltidsarbete är förhöjningen av den uppgiftsrelaterade lönen lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.
Bilaga 2 (tandläkare vid hälsocentraler)
De uppgiftsrelaterade lönerna eller de därmed jämförbara månadslönerna för tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av bilaga 2 höjs 1.10.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,64 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet höjs med 0,64 procent.
I deltidsarbete är förhöjningen av den uppgiftsrelaterade lönen lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.
Eftersom välfärdsområdena inleder verksamheten 1.1.2023 betonar parterna att förhöjningarna bör verkställas före årsskiftet. Om det inte är möjligt t.ex. av orsaker som beror på systemen, är det möjligt att betala förhöjningarna retroaktivt, se närmare § 12 i underteckningsprotokollet.
Grundlönerna i bilagorna 1–5 i läkaravtalet höjs med samma procenttal som nämns ovan.
För en amanuens, dvs. en läkarpraktikant, som har full arbetstid och som i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande fullgör sjukhustjänst som ingår i läkarutbildningen är grundlönen 1 708,41 euro från 1.10.2022.
Dessutom höjs åtgärds- och besöksarvodena i bilaga 1, arvodena för intyg och utlåtanden i bilaga 3 samt åtgärds- och besöksarvodena i bilaga 4 med 0,5 procent. Jourersättningarna i bilaga 5 stiger 1.1.2023. Också motsvarande lönedelar som baserar sig på lokala avtal höjs med en förhöjning av motsvarande storlek.
De förhöjda lönerna och arvodena kan kontrolleras i tabellerna i bilagorna till cirkuläret samt i den elektroniska versionen av läkaravtalet, som uppdateras på KT:s webbplats.
Lönesystemet förnyas på riksnivå
I underteckningsprotokollet till läkaravtalet 2022–2025 konstateras följande i bilaga 1:
Det har länge förts riksomfattande förhandlingar om lönesystemet i läkaravtalet.
Avsikten är att förnya hela lönesystemet så att det bättre motsvarar omständigheterna inom den framtida hälso- och sjukvården i välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna samt så att läkare och tandläkare ska belönas rättvisare än för närvarande.
I förhandlingarna beaktas också att läkarna och tandläkarna inom primärvården och den specialiserade sjukvården i välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna har samma arbetsgivare från 1.1.2023.
Lokala åtgärder med tanke på situationen 1.1.2023: ett temporärt lönesystem
Parterna anser att välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna inte bör bygga upp ett nytt lönesystem förrän det har avtalats om det nya lönesystemet i läkaravtalet.
Vid årsskiftet 2022/2023 är de lokala lönesystemen mycket olika. En del av dem baserar sig på det riksomfattande läkaravtalet och en del på lokala avtal. Det kan finnas skillnader i lönesystemen inte bara mellan primärvården och den specialiserade sjukvården, utan också mellan läkare och tandläkare.
På lokal nivå bör man i första hand bedöma om det är möjligt att på alla läkare och/eller tandläkare tillämpa det tidigare lönesystemet enligt ett lokalt avtal. Då utvidgas det lokala avtalet genom förhandlingar till att omfatta alla löntagare.
Det är fortfarande möjligt att läkarna/tandläkarna inom primärvården och den specialiserade sjukvården har olika lönesystem, eftersom det är komplicerat att snabbt samordna systemen och det kommande lönesystemet i läkaravtalet inte ännu är klart.
Om lönesystemen i stor omfattning har grundat sig på lokala avtal, ska förhandlingar föras om ett temporärt system som tillämpas på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som överförs, men också på de nya tjänsteinnehavare och arbetstagare som kommer att anställas (det nya temporära systemet). Systemet tillämpas tills det riksomfattande systemet blir färdigt.
Det innebär att de lokala avtal som tillämpas av kommuner och samkommuner sägs upp vid behov. Det bör dock noteras att en löntagares uppgiftsbaserade lön eller individuella tillägg inte kan sänkas på grund av att ett lokalt avtal sägs upp, om det inte sker väsentliga förändringar i arbetsuppgifterna eller om kriterierna för att sänka det individuella tillägget uppfylls. (närmare bestämmelser om detta finns i LÄKTA kap. II § 1, hänvisning till AKTA kap. II § 10 –11).
Modellen med prestationslön, som baserar sig på ett lokalt avtal, kan fortsätta inom välfärdsområdet. Det är möjligt att utvidga modellen till nya grupper. Med beaktande av läget för den riksomfattande beredningen är det inte nödvändigtvis ändamålsenligt att säga upp lokala avtal just nu. Detsamma gäller till exempel arrangemang med helhetslön. Frågan ska granskas i samband med att det riksomfattande lönesystemet blir färdigt.
Tidpunkten för övergången till det nya riksomfattande systemet i välfärdsområdena beror dock också på övergångsperioden i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet. De riksomfattande parterna strävar efter att avsluta sitt arbete i juni 2023 (den grundläggande lösningen).
En lönemodell som baseras på kompetens och ansvar – förhandlingarna fortsätter
KT, Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund utförde pilotförsök med vissa delar av ett nytt lönesystem år 2017. Bestämmelserna testades i tre samkommuner på olika håll i Finland. Erfarenheterna från pilotförsöket utnyttjades vid fortsatta förhandlingar och 1.4.2021 fattades ett delbeslut om en ny lönepunkt i bilagorna 1–4 (specialläkare/specialtandläkare med krävande uppgifter).
Parterna eftersträvar en systemreform som omfattar hela lönesystemet och de olika lönefaktorerna.
Även läkaravtalet har i snart tjugo år innehållit arbetsvärdering. Systemet har visat sig vara svårt att tillämpa i ett sakkunnigarbete där arbetets innehåll påverkas av bland annat personens eget kunnande.
Särskilt inom läkaravtalets tillämpningsområde, där arbetsuppgifterna är starkt avgränsade på basis av utbildning, arbetserfarenhet och roll (t.ex. ledningsuppgifter), har vissa delar av det lokala systemet för arbetsvärdering upplevts onödiga och tunga att hantera. Bland annat av dessa orsaker har förhandlingsparterna som mål en enklare riksomfattande modell, där lönen ändras stegvis enligt arbetsuppgifter, kompetens och karriärutveckling.
Syftet med reformen är att förbättra vårdens kvalitet och resultat samt att rättvist och rättidigt belöna läkare och tandläkare i olika skeden av karriären. Målet är att det nya lönesystemet bättre än tidigare ska beakta såväl utvecklingen av kompetensen och ansvaret som de personliga prestationerna och karriärerna (t.ex. personer med undervisningsuppgifter, forskare, chefer).
Avsikten är att slopa den lokala arbetsvärderingen och att bygga upp en enhetlig riksomfattande modell som beaktar de element som bör ingå i ett fungerande lönesystem.
När lönesystemet utvecklas ska det bedömas hur alla lönedelar i det nuvarande lönesystemet fungerar. De belopp som överenskommits i läkaravtalet ska utgöra de löner som åtminstone betalas för befattningen i fråga. Lönenivån inom ett välfärdsområde fastställs lokalt. Strävan är också att finna riksomfattande riktlinjer för en samordning av lönerna. Vid förhandlingarna avgörs också ställningen för dem som har helhetslön.
Andra belöningselement behövs också i fortsättningen (bl.a. rekryteringstillägg, engångsarvoden osv.).
Närmare anvisningar om uppdateringen av systemen med prestationslön finns i cirkulär 9/2022. Revideringen av systemen fortsätter under avtalsperioden.
KT och FOSU har nått samförstånd om innehållet i detta cirkulär.
KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT
Verkställande direktör Markku Jalonen
Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas
Bilagor:
1. De nya grundlönerna i bilaga 1–5 från 1.10.2022
2. Bilaga 1 åtgärds- och besöksarvoden, bilaga 3 arvoden för intyg och utlåtanden samt bilaga 4 åtgärds- och besöksarvoden från 1.10.2022
3. Bilaga 5 jourersättningar från 1.1.2023
