Lokala avtal under coronapandemin

En bedömning av särförhållanden kan bäst göras på lokal nivå. Enligt kap. I § 4 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet får man dock inte avtala lokalt om en lägre grundlön än den som minst ska betalas enligt AKTA eller avvika från AKTA:s bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjuk- eller moderskapsledighetsförmåner. Det finns också bestämmelser om lokala avtal i de övriga kommunala kollektivavtalen. Dessa anvisningar iakttas i tillämpliga delar även i fråga om dem.

Möjligheterna att ingå lokala avtal inom kommunsektorn är omfattande och man har fått mycket god erfarenhet av att ingå sådana. I bästa fall kan lokala avtal främja en flexibel samordning av arbete och fritid. De kan också främja arbetshälsan, till exempel stödja personalens arbetsförmåga. Lokala avtal kan förbättra resultaten och tillgången till service och trygga arbetstillfällen. Lyckade lokala avtal stärker förtroendet. KT och de kommunala huvudavtalsorganisationerna är eniga om att lokala avtal bör gagna båda avtalsparterna.

Lokala avtal under coronapandemin – en del av arbetsgivarens verktygslåda

Coronapandemin har i olika skeden av sitt framskridande medfört stora förändringar i prioriteringarna i verksamheten på de kommunala arbetsplatserna, vilket har lett till press på att utbilda och överföra personal till nya uppgifter och funktioner. Pandemin och återhämtningen efter den kan försvåra serviceproduktionen och öka kommunsektorns skyldigheter gentemot kommuninvånarna. Säkerställandet av organisationernas funktionsförmåga och å andra sidan personalens ork i hanteringen av en utdragen kris kan kräva åtgärder för att uppmuntra de anställda till flexibilitet med beaktande av deras arbetsförmåga. De lokala avtal som redan ingåtts på grund av coronapandemin kan också förlängas om de lokala förhållandena kräver det.

Arbetet påverkas till exempel av

• nödvändiga och brådskande uppgifter till följd av pandemin
• hanteringen av den stora anhopning åtgärder och kundmöten som ställts in på grund av pandemin
• avbrott i kundrelationerna till följd av pandemin, vilket ökar kundernas behov av stöd
• höjda krav på upprätthållande av hygiennivån på grund av pandemi
• nya skydds- och försiktighetsåtgärder inom olika verksamheter.

Genom lokala avtal kan man också sträva efter att säkerställa kommunernas och samkommunernas förmåga att klara sina skyldigheter i fråga om serviceproduktionen under och efter de exceptionella utmaningarna. Den tillfälliga förstärkningen av kommunernas ekonomiska situation år 2020 tack vare tidsbegränsade coronastöd undanröjer inte en eventuell strukturell obalans mellan kommunernas inkomster och utgifter.

Genom lokala avtal kan man

• samordna den anställdes egna arbets- eller tjänsteuppgifter med de utvidgade skyldigheter och tilläggsuppgifter som följt av pandemin
• sköta arbetsgivarens uppgifter på ett resultatrikt och tryggt sätt
• förutse och förebygga sådana underskott i serviceproduktionen, stockningar i tjänsterna, ökade stödbehov och krissituationer som uppstår då uppgifter anhopas på grund av coronapandemin
• säkerställa tilläggsresurser vid behov på frivillig basis, vilket ökar viljan till flexibilitet
• säkerställa återhämtning från arbetet och tillräckliga vilotider.

Exempel på lokala avtal

Lokalt kan man exempelvis avtala om följande:

• arbetstidsbanker
• förfaranden vid plötslig indragning av semester (i situationer där den anställde går med på att redan beviljad semester dras in)
• flexibilitetselement i situationer där den anställdes arbetsinsats baserar sig på samtycke
• avtal om utryckningsarbete, övertidsarbete och skiftbyte
• beredskapsavtal

Belöningar ska på ett rättvist sätt riktas till de grupper av anställda som är utsatta för extra arbete, krav på flexibilitet eller särskild hälsorisk.

Man bör dock i första hand sträva efter att minimera en hälsorisk med de arbetarskyddsmetoder som står till buds. Vid distansarbete är det viktigt att arbetsgivaren sörjer för att de anställda har arbetsredskap som lämpar sig för distansarbete.

En del av belöningsmekanismerna, såsom engångsarvoden, baserar sig på arbetsgivarens beslut, se kap. II § 14 i AKTA. Innan beslut fattas är det viktigt att också beakta organisationernas synpunkter på grunderna för engångsarvodet och hur det bestäms. Om betalning av engångsarvoden är allmän praxis, ska betalningsgrunderna gås igenom med personalen och bestämmelserna i § 14 i huvudavtalet iakttas.

Vid uppgiftsändringar ska förändringarna i uppgifternas svårighetsgrad beaktas. En väsentlig förändring i uppgifternas svårighetsgrad kan också gälla en situation där kraven, till exempel arbetets belastning, har ökat. För närmare information om väsentliga förändringar i uppgifternas svårighetsgrad, se kap. II §10 i AKTA.