Flexibilitet är ett sätt att navigera i en komplicerad miljö

Ska socialbyråns kunder välja den nya socialdirektören? Ska kommuninvånarna involveras i beslut om belöning och rekrytering av personal?

Varför inte, skulle Dave Ulrich, banbrytare inom modern HR svara. Han har beskrivit den nya trenden inom personalledning som en ”outside-in”-våg, där tyngdpunkten har förflyttats från förvaltningen mot en allt mer strategisk och människocentrerad ledning som skapar mer kundvärde.

Målet allt bättre personalarbete

Ulrich betonar att personalarbetet bör granskas som en helhet utgående från den externa verksamhetsmiljön och intressentgrupperna. Genom outside-in-tänkesättet strävar man efter att genomföra goda och eftersträvade saker inte bara för HR:s kunder, dvs. personalen, utan också för organisationens kunder och intressentgrupper.

Likaså är utgångspunkten för agila arbetssätt inom HR att skapa värde för kunderna. Man kan, i likhet med Ulrich, se en smidig personalledning som nästa utvecklingstrend i kommunerna. I sista hand siktar man på att förbättra resultaten av organisationens verksamhet, dvs. kvaliteten på servicen, effekter, framgången i reformerna och lönsamheten.

Personalledningen ska fortfarande granskas utgående från kommun- och personalstrategin, men i utvecklingen av personalledningen tar man med de människor som berörs – såväl från den egna organisationen som utifrån. Tjänsterna och processerna blir allt mer ändamålsenliga för såväl personalen som kommuninvånarna.

Flexibiliteten är inte verksamhetens mål

Flexibilitet inom HR gäller också praxis och metoder. Flexibiliteten är inget mål i sig och inte det enda rätta sättet att verka. Den fungerar inte som handlingsmodell när det behövs enkla regler och direktiv eller när verksamheten kan automatiseras, såsom vid löneutbetalning och byte av semesterpenning mot ledighet.  

Flexibilitet är ett sätt att navigera i en komplicerad miljö. Den är till fördel när sambandet mellan orsak och verkan i olika frågor inte är känt eller när även bra planer snabbt föråldras. Flexibilitet och smidighet passar alltså in där det finns ett behov av att avancera även om ärendena och verksamhetsmiljön hela tiden skulle förändras.

Planmässighet behövs

Flexibilitet innebär inte att man avancerar slumpmässigt eller att man gör en befintlig process snabbare. Den innebär att man gör upp en bakgrundsplan och uppdaterar den, prioriterar och arbetar i cykler.
En cykel är lika lång som planens aktualitet. Efter varje cykel är en del av helheten klar och den delen tas genast i bruk. I början av en ny cykel prioriterar man igen, och låter bli att göra de saker som inte skapar värde för andra än den som utför dem. Att ge upp något är ibland ett sätt att utföra sitt arbete bättre.

Kunderna deltar på olika sätt i utvecklingen av tjänsterna

Outside-in-tänkandet utgör en naturlig del av flexibel praxis och agila metoder. I bästa fall deltar kunderna i utvecklingen av tjänsterna. Och åtminstone kan detta tänkande generera frågor utgående från vilka kundernas synpunkter beaktas i personalarbetet.

Det är ännu relativt enkelt och motiverat att få med personalen i den gemensamma utvecklingen, men borde Ulrichs tänkesätt tas med till exempel i rekryteringen av kommunens socialdirektör så att man för en stund överväger om socialbyråns kunder skulle ha valt samma person?