Överenskommelse i de fortsatta förhandlingarna om pensionsreformen

Arbetsmarknadens centralorganisationer nådde den 11 juni 2019 ett förhandlingsresultat om lagändringar och utredningar beträffande pensionsförmåner samt utveckling av verksamheten. Förhandlingarna utgick från centralorganisationernas tidigare avtal (26.9.2014) om en pensionsreform 2017 och förnyande av det privata och offentliga arbetspensionssystemet.

Avtalet stöder målen som sattes upp för pensionsreformen år 2017. Dessa var bland annat att garantera finansieringen av systemet, ett tillräckligt pensionsskydd och rättvisa mellan generationerna. Dessutom var målet att höja den förväntade pensioneringsåldern till 62,4 år. Ett av de konkreta målen med reformen var också att minska den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott med en procentenhet genom att förlänga arbetskarriärerna.

Centralorganisationerna anser att åtgärderna som avtalats stödjer regeringens mål att förbättra sysselsättningen med cirka 60 000 personer.

Största ändringarna gäller familjepensionerna

Förhandlingarna om pensionsförmåner gav stora förändringar i familjepensionerna. Till dessa hör bland annat att betalningstiden för barnpension förlängs och att efterlevandepensionen blir tidsbegränsad och utvidgas till att också gälla efterlevande sambor.

Betalningstiden för barnpensionen förlängs så att åldersgränsen inte längre är 18 utan 20.

Efterlevandepensionen görs tidsbestämd så att pensionen betalas i tio år, eller tills det yngsta barnet fyllt 18.

Dessutom utbetalas efterlevandepension till sambor som har ett gemensamt barn, och som bott tillsammans i minst fem år.  Ändringarna gäller dem som är födda 1975 eller senare. Med dessa ändringar minskas trycket att höja pensionsförsäkringsavgifterna med 0,4 procentenheter i det långa loppet. Ändringarna moderniserar och uppdaterar familjepensionerna till 2000-talet och de ändringar som skett i samhället.

Arbetskraftstjänsterna får ökade resurser och riktas till äldre

Den nedre åldersgränsen för dagpenningsperiodens tilläggsdagar, den så kallade pensionsslussen, höjs med ett år för dem som är födda 1961 eller därefter. Den nya nedre åldersgränsen är 62 år. Åtgärden förväntas öka sysselsättningen med ca 10 000 personer på lång sikt.

KT och övriga organisationer anser det vara viktigt att arbetskraftstjänsterna får ökade resurser och att resurser också riktas till äldre i början av arbetslöshetsperioden. Dessutom bör man i utvecklingen av arbetskraftstjänsterna beakta erfarenheterna av de regionala sysselsättningsförsöken och kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster.
Arbetsgivarens självriskpremie för tilläggsdagarna ändras så att den övre åldersgränsen stiger i samma mån som den nedre åldersgränsen höjs. I arbetslöshetsskyddet och sjukförsäkringen görs ändringar som motsvarar höjningen av den lägsta pensioneringsåldern, det vill säga försäkringarnas åldersgränser höjs på samma sätt.

Inom arbetsrätten återinförs arbetsgivarens anmälningsskyldighet till arbets- och näringsbyrån om uppsägningar, och vissa ändringar görs i arbetarskyddslagen. Därtill inleds en tvåpartsberedning om hur belastningsfaktorer i arbetet kan undvikas och minskas.

Sammanslagningen av pensionssystemen i regeringsprogrammet

Sammanslagningen av våra offentliga och privata pensionssystem, som varit KT Kommunarbetsgivarnas strategiska mål sedan länge, har skrivits in i Rinnes regeringsprogram.

Under den förra regeringsperioden utredde en arbetsgrupp möjligheten till sammanslagning. Arbetsgruppen ansåg i sin rapport att det är möjligt och ändamålsenligt att sammanslå pensionssystemen enligt det program med 15 punkter som gruppen utarbetat.

Arbetet inleds redan före semestersäsongen i juli. De egentliga arbetsgrupperna kommer i gång i höst, efter semestern. Sammanslagningen av pensionssystemen stöder också KT:s mål att kommunernas och samkommunernas pensionsförsäkringsavgift sänks till samma nivå som i den privata sektorn.