KT väntar på resultat från trepartssamarbetet
Vid KT är man nöjd över det nya regeringsprogrammets löften om att regeringen kommer att samarbeta med arbetsmarknadsorganisationerna för att samordna den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken. Från de kommunala arbetsgivarnas synvinkel är målet med samarbetet en stabil arbetsmarknad, en god utveckling av sysselsättningen och arbetsro.
Det är också lättare att förbereda sig och reagera på konjunkturväxlingar och strukturförändringar om man samarbetar, samt att nå de klimatmål som ställts upp.
Eftersom arbetsmarknadsorganisationerna och trepartsberedningen får mycket ansvar i synnerhet vad gäller främjandet av sysselsättningsmålet och arbetslivslagstiftningen, bör man nu också kräva resultat av trepartsberedningen.
KT stöder sysselsättningsmålet
Regeringsprogrammets mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent är mycket välkommet från kommunsektorns sida. Vid KT är man nöjd över att kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster stärks.
För att sysselsättningsmålet ska kunna nås krävs det dock åtgärder som stöder utbud och efterfrågan på arbete samt erbjuder lösningar på problemet med att få utbud och efterfrågan att mötas. Regeringen kommer att inleda en beredning på trepartsbasis för att få förslag om nödvändiga åtgärder. Som en av arbetsmarknadens centralorganisationer bär KT sitt ansvar i det här arbetet.
Till beredningen hör åtminstone en revidering av utkomstskyddet för arbetslösa och anknytande arbetskraftspolitiska åtgärder samt en förbättring av sysselsättningen för svårsysselsatta grupper.
KT är också beredd att påverka utvecklingen av övrig arbetslivslagstiftning. Hit hör en lång lista av viktiga teman, bland annat familjeledighetsreformen, likalönsprogrammet, programmet för utveckling av arbete och arbetshälsa samt utveckling av kompetens i arbetslivet.
Nya utgifter drabbar den redan pressade kommunala ekonomin
KT oroar sig över de påfrestningar som regeringsprogrammet innebär för kommunsektorn, trots att de senaste årens arbetsmarknadslösningar och pensionsavtalet har förbättrat konkurrenskraften, sysselsättningen och den offentliga ekonomin.
Den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott är fortfarande stort och den kommunala ekonomins situation har försvagats. Personaldimensioneringarna i småbarnspedagogiken, barnskyddet och äldreomsorgen samt snabbare tillgång till vård vid hälsocentraler höjer kommunernas arbetskraftskostnader betydligt. Också höjningen av läropliktsåldern ökar kostnaderna.
För de kommunala arbetsgivarna är det dock viktigt att regeringen håller sitt löfte om att kompensera kommunerna fullt ut för åtgärder som utökar eller utvidgar kommunernas uppgifter och förpliktelser. Det här sker genom att kommunernas statsandelar höjs eller genom att övriga uppgifter eller förpliktelser slopas.