Kommunbaserat system är utgångspunkten

Den vård- och landskapsreform som statsminister Juha Sipiläs regering drivit på föll i riksdagen på de sista metrarna av valperioden. En liknande situation hade vi i riksdagen för fyra år sedan. Det blir nu den nya riksdagen och regeringen som efter valet får ta itu med att omstrukturera social- och hälsovården. Partierna och intresseorganisationerna är redan i full gång med att sätta mål för det fortsatta arbetet med social- och hälsovårdsreformen.

Kommunförbundets styrelse ser en möjlighet i att fortsätta arbetet utgående från kommunerna och samkommunerna och genom att vidareutveckla lagstiftningen. Man kan anta att den framtida social- och hälsovårdsstrukturen kommer att bygga på ett kommunbaserat system där kommuner, städer, samkommuner och större självstyrande sammanslutningar ansvarar för organiseringen och produktionen av social- och hälsovårdstjänster på region- och landskapsnivå. Nu är det inte längre troligt att det uppstår någon enhetlig modell, utan organiserings- och produktionssätten kommer antagligen att variera regionalt och lokalt.

Det arbete som redan utförts i landskapen och kommunerna kan utnyttjas i den fortsatta beredningen. Mycket talar för att beredningen kommer att bli parlamentarisk.  Åtminstone i början kommer reformen bara att gälla social- och hälsovårdstjänsterna.

Om vård- och landskapsreformen hade gått igenom skulle avtals- och förhandlingssystemet för Finlands största arbetsmarknadssektor ha förändrats i grunden. De förestående arbetsmarknadsförhandlingarna kommer nu att utgå från det gällande kommunala avtalssystemet.

Också lagstiftningen om KT är oförändrad. Lagförslaget om anordnande av intressebevakning för arbetsgivare i kommuner och landskap ingick i det lagstiftningspaket som nu föll. KT:s verksamhet baserar sig därför fortsättningsvis på lagen om kommunala arbetsmarknadsverket (254/1993).

KT-lagen borde i vilket fall som helst uppdateras. I den gällande lagen har KT:s uppgifter definierats snävt med tanke på alla de uppgifter som KT numera har i egenskap av central arbetsmarknadsorganisation och arbetsgivarorganisation för kommunsektorn. Den nuvarande lagen ger inte heller möjlighet till KT-medlemskap för aktiebolag, andelslag och stiftelser som ägs av kommuner och samkommuner eller där kommuner och samkommuner har bestämmande inflytande.