Kommunal samverkan i personalfrågor
1
Tjänste- och arbetskollektivavtal om gemensamma förtroendemän och samarbetsorgan för flera kommuner
Vi skickar här för kännedom tjänste- och arbetskollektivavtalet om gemensamma förtroendemän och samarbetsorgan för flera kommuner.
Följande anvisningar har utarbetats tillsammans med huvudavtalsorganisationerna.
Avtalet gör det möjligt för två eller flera kommuner eller samkommuner att ha gemensamma huvudförtroendemän och förtroendemän eller representativa samarbetsorgan som avses i det allmänna avtalet och arbetarskydds- och arbetsmiljöavtalet för den kommunala sektorn. Förutsättningarna är att
- de berörda kommunerna och samkommunerna sinsemellan avtalar om möjligheten att ha gemensamma huvudförtroendemän, förtroendemän och samarbetsorgan och om hur tidsåtgången och kostnaderna fördelas mellan kommunerna och samkommunerna, och att
- den berörda huvudavtalsorganisationen eller en underförening utser de gemensamma huvudförtroendemännen och förtroendemännen enligt ovan nämnda avtal och/eller
- de berörda kommunernas och samkommunernas personal väljer gemensamma medlemmar till samarbetsorganet.
Tanken är att de gemensamma huvudförtroendemännen, förtroendemännen och samarbetsorganen ersätter kommunernas och samkommunernas egna förtroendemän och samarbetsorgan. En kommun eller samkommun kan också ha delvis egna, delvis gemensamma huvudförtroendemän, förtroendemän och samarbetsorgan. Likaså är det möjligt att ha gemensamma förtroendemän och egna samarbetsorgan eller vice versa. Förtroendemännens och samarbetsorganens medlemmar står kvar som anställda hos sin egen arbetsgivare oberoende av hur samarbetet arrangeras.
När det gäller tillsättandet av huvudförtroendemän och förtroendemän iakttas i övrigt § 3 kap. VII (förtroendemän) i AKTA.
De inblandade kommunerna och samkommunerna bör helst ingå skriftliga avtal om hur förtroendemännens tidsanvändning och kostnaderna fördelas mellan kommunerna. Ett alternativ är att fördela kostnaderna i relation till tidsanvändningen. Kostnader som ska betalas är bland annat förtroendemannaersättning, lön under arbetsbefrielsen, materialkostnader och eventuella reseersättningar. När det gäller kostnaderna för samarbetsorganens möten kan fördelningen till exempel grunda sig på antalet deltagare eller hur många ärenden respektive kommun eller samkommun fört till behandling.
Huvudavtalsorganisationerna eller deras underföreningar behöver inte stå som undertecknare till avtalen mellan kommunerna. I praktiken förutsätts däremot att organisationerna tillsätter gemensamma huvudförtroendemän och förtroendemän enligt kommunernas avtal och arrangerar val till samarbetsorganen på det sätt som avtalet förutsätter. Därmed bör kommunerna och samkommunerna i praktiken komma överens om samarbetet med de berörda tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna. Samtidigt kan man behandla frågan om gemensamma tjänsteinnehavare (som tas upp i punkt 2 nedan), även om det är de kommunala arbetsgivarna som fattar beslut i saken.
Arbetarskyddsfullmäktiges ställning grundar sig på lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden (131/1973). En förutsättning för gemensamma arbetarskyddsfullmäktige vore att kommunernas områden tillsammans kunde ses som en arbetsplats enligt lagens 2 kap. 10 §.
2
Gemensamma tjänsteinnehavare, arbetstagare och personalstrategier
Kommunerna och samkommunerna kan också med fördel överväga andra typer av samarbete i personalfrågor, till exempel att anställa en gemensam personalchef och eventuellt andra tjänsteinnehavare och arbetstagare inom personalförvaltningen. Tanken grundar sig på att små kommuner och samkommuner inte har råd att anställa egna personalchefer och andra personer som sköter personalförvaltningen. Samtidigt krävs det att man är ordentligt insatt och kan avsätta tillräckligt med tid för uppgifterna för att personalfrågorna ska kunna skötas ordentligt. Detta gäller till exempel samordning, införande och tillämpning av nya lönesystem och ökad lokal aktivitet i personalfrågor. I praktiken blir detta problematiskt om en anställd sköter personalfrågorna vid sidan av det huvudsakliga ansvarsområdet.
Om kommunerna inte med stöd av speciallagstiftning har tillsatt ett samarbetsorgan med status som juridisk person, är det lämpligt att någon av kommunerna står som arbetsgivare för den gemensamma personalen (värdkommun) och att man genom ett avtal kommunerna emellan kommer överens om hur arbetstiden används och kostnaderna fördelas. Kommunerna kan vid behov tillsätta ett sådant gemensamt organ som avses i 77 § kommunallagen för att sköta de gemensamma uppgifterna.
Samtidigt finns det anledning att fundera på om man ska införa en gemensam personalstrategi och samordna arbetsgivarpolitiken.
3
Anställningsvillkor
Vid eventuella personalförflyttningar mellan kommunerna tillämpas bestämmelserna om överlåtelse av rörelse, vilket innebär att anställningsvillkoren kvarstår oförändrade, eller bestämmelser i särskilda överföringslagar. Detta betyder att det i allmänhet inte behövs några särskilda kollektivavtal i dylika fall. Om bestämmelserna om överlåtelse av rörelse inte kan tillämpas kan man vid behov ingå lokala kollektivavtal.
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET
Arbetsmarknadsdirektör Jouni Ekuri
Förhandlingschef Heikki Saipio
Bilaga
Tjänste- och arbetskollektivavtal om gemensamma förtroendemän och samarbetsorgan för flera kommuner
