Hur påverkas arbetsmarknaden av reformen?

Organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänster överförs från kommunerna och samkommunerna till landskapen 1.1.2021.

I början av november 2015 stakade regeringen ut riktlinjer för att organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna ska överföras från kommunerna och samkommunerna till 18 landskap. Dessutom inrättas 5 samarbetsområden utgående från de nuvarande specialupptagningsområdena. Områdena bildas utifrån landskapsindelningen.

Jour

Regeringen beslutade också att antalet enheter med omfattande jour dygnet runt ska vara 12. Då avses centralsjukhus och enheter med krävande socialjour i anknytning till dem.

De övriga nuvarande centralsjukhusen fortsätter som enheter med mer begränsad jourverksamhet dygnet runt med stöd av de 12 enheterna med omfattande jourverksamhet.

De nuvarande universitetssjukhusen fortsätter som sådana.

Valfrihet

Som en del av reformen behövs lagstiftning om valfrihet som gör det möjligt för användaren att själv välja serviceproducent från offentliga, privata eller tredje sektorn. Valfriheten är i fortsättningen huvudregel på primärnivå och uppfylls i tillämpliga delar inom social- och hälsovårdstjänster på specialiserad nivå.

Beslutsfattande kring social- och hälsovårdstjänster

Enligt regeringens riktlinjer ska landskapen skilja åt beslutsfattandet kring organiseringen av social- och hälsovårdstjänsterna från ledningen av den egna produktionen.

Det innebär alltså att den professionella ledningen leder produktionen separat från beslutsfattandet som rör organiseringen. Här kan man använda sig av bolagsformen, vilket klart skulle skilja anordnaren och producenten åt.

Personalens ställning

Enligt införandelagen övergår personalen som så kallade gamla arbetstagare och bevarar de rättigheter och skyldigheter i anslutning till arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet som är i kraft vid tidpunkten för övergången, enligt principen för överlåtelse av rörelse.

Landskapen får också andra uppgifter

Utöver primärvård, socialvård och specialiserad sjukvård har landskapen ytterligare uppgifter.
Landskapen ansvarar från och med 1.1.2021 för:

  •  räddningsväsendet
  • miljö- och hälsoskyddet
  • landsbygdsutvecklingen och avbytarservicen
  • regionutvecklingsuppgifter och näringsfrämjande uppgifter
  • planläggning på landskapsnivå
  • främjandet av landskapets identitet och kultur
  • övriga regionala tjänster som åläggs landskapen i lag.

Tidsplan för landskaps och vårdreformen

Tidsplan för landskaps- och vårdreformen

Källa: Webbplatsen för landskaps- och vårdreformen >

KT:s förändringsstöd i vårdsreformen

E-post:
reformfragor@kt.fi

Mer om ämnet

Nyhet

Välfärdsområdena har lyckats förnya sin verksamhet – vård snabbare än tidigare inom primärvården

Välfärdsområdena har på kort tid lyckats utveckla social- och hälsovårdstjänsterna trots det svåra ekonomiska läget. Tillgången till vård har blivit snabbare inom primärvården och arbetsplatsernas attraktions- och kvarhållningskraft har stärkts, bedömer Institutet för hälsa och välfärd.

Kuvassa käsi, joka tasapainottaa pöydän päällä olevaa puista keinulautaa, jonka toisessa päässä kolme pinoa kolikoita.
Pressmeddelande

Kommunerna och välfärdsområdena planerar spara över 420 miljoner euro i år

Den försvagade ekonomin tvingar kommunerna och välfärdsområdena att spara mer i personalutgifter än tidigare. Välfärdsområdena vill minska användningen av hyrd arbetskraft och köpta tjänster. Kommunerna är oroade över nedskärningarna i statsandelarna. 

Toimistossa tehdään töitä tietokoneella. Kuva: Eeva Anundi.
Nyhet

Den första förändringshandledningen i anslutning till AN2024-reformen inleds 15.5.

Genom riksomfattande förändringshandledning erbjuds stöd både på statlig och kommunal nivå för personal, chefer och framtida sysselsättningsområden som berörs av reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024.

Nyhet

Temat för KT-lehti 2/2023 är det offentliga arbetets värde

Den färska tidningen KT-lehti 2/2023 fokuserar på det offentliga arbetets värde. I tidningen påminner Ilkka Luoma, direktör för Norra Österbottens välfärdsområde Pohde, om att det primära målet med social- och hälsovårdsreformen är att främja en jämlik service. Ritva Nyberg, direktör för bibliotekstjänsterna i Esbo, påpekar att biblioteken ökar demokratin. Niilo Hakonen, KT:s ledande sakkunniga inom arbetslivsutveckling, säger att grunden för hela vår välfärdsstat är ett väl utfört arbete i kommunerna och välfärdsområdena.

Nyhet

Välfärdsområdenas löneutbetalning lyckades bättre än väntat

Enligt företrädare för välfärdsområdenas HR-ledning lyckades löneutbetalningarna 13.1 och 31.1 betydligt bättre än väntat.

Ilotulitusta ja säihkettä numeroiden 2023 ympärillä. Kuva: Gerd Altmann / Pixabay.
Blogginlägg

År 2023 blir allt bättre!

Vid årsskiftet stiger ofta nostalgiska känslor till ytan. Det finns mycket förväntningar inför det nya året, man minns det gångna året och ser på framtiden med nya ögon.

Nyhet

Hur avtalen om företagshälsovård berör välfärdsområdena

Organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena i början av år 2023. De arrangemang som reformen förutsätter ska slutföras under innevarande år. En av de viktigaste frågor som är under beredning är ordnandet av företagshälsovården för välfärdsområdets personal.

Blogginlägg

Välfärdsområdena blir av. Minns du varför?

Det kan vara bra att återkalla i minnet hur vi landade här. Varför behövs en välfärdsområdesreform? Diskussionen om strukturer och utveckling av servicen har pågått så länge att behovet av förnyelse emellanåt tycks fördunklas.

Asiakkaita terveys- ja sosiaalipalveluiden vastaanotossa
Nyhet

Rekommendationer om ställningen för dem som arbetar i kontaktytorna i vårdreformen

Kommunerna har administrativt ordnat av social- och hälsovårdsuppgifterna på olika sätt. I alla situationer är det inte klart vilka uppgifter och vilken personal som överförs till välfärdsområdena 1.1.2023. KT och Kommunförbundet behandlar i en promemoria frågor om överföringen av anställda som arbetar i kontaktytorna och ger rekommendationer om frågorna.

Blogginlägg

Välfärdssamhället bygger på förhandlingar och förnyelse

Välbefinnande i arbetet. Förändringsledning. Förnyat ledarskap. Teman som jag de senaste åren har fått vara med och utveckla tillsammans med de kommunala arbetsgivarna. Inom kommunerna och samkommunerna har man nått framgångar och påbörjat arbetet med sådant som behöver utvecklas. Ändå läser jag nu i olika medier att arbetsgivarna under de senaste åren varken har brytt sig om personalen eller patientsäkerheten. Det känns rätt overkligt.

Visa fler