Rekommendation om resultatutveckling i verksamheten
I tider då befolkningen åldras och de yngre åldersgrupperna minskar ställs kommunerna och samkommunerna inför utmaningar som kommuninvånarnas behov och den bristande tillgången på arbetskraft för med sig. Genom att förutse och ta sig an dessa utmaningar redan nu kan kommunerna och samkommunerna underlätta tillhandahållandet av service i framtiden och samtidigt förbättra också de nuvarande verksamhetsresultaten.
En parallell utveckling av resultat och arbetslivskvalitet är en förutsättning för en hållbar ökning av produktiviteten. Vid hållbar produktivitet förenas både det materiella och det immateriella kapitalet till en gemensam bas för produktivitetsutvecklingen. En hållbar produktivitetsutveckling tar fasta på individens och arbetsplatsens resurser och utveckling. En förutsättning för en bra resultatutveckling är samverkan med personalen. Möjligheterna att delta och påverka ökar motivationen och engagemanget, vilket gynnar inte bara personalen utan också kommunerna och samkommunerna som arbetsgivare. Begreppsapparaten i anslutning till resultat behandlas närmare i själva rekommendationen.
Den bifogade rekommendationen riktar sig till kommunernas och samkommunernas politiska ledning och tjänstemannaledning samt personalen och gäller utveckling av både resultaten och produktiviteten. Kommunala arbetsmarknadsverket rekommenderar kommunerna och samkommunerna att beakta handlingslinjerna och principerna i denna rekommendation i sin utveckling av resultaten och produktiviteten i serviceproduktionen.
Kommunala arbetsmarknadsverket har berett rekommendationen i en arbetsgrupp som tillsatts och fått sitt uppdrag med stöd av ett protokoll 1.10.2007 som upprättades i samband med förhandlingar om arbetslivsutvecklingsfrågor inom kommunala sektorn.
Kommunala arbetsmarknadsverkets delegation godkände rekommendationen vid sitt möte 17.12.2008.
Utgångspunkter och tidigare rekommendationer
Arbetsmarknadsorganisationernas rekommendation baserar sig på forskningsrön om resultatutveckling och resultatutvärdering och på praktiska utvecklingserfarenheter (forsknings- och utvecklingsprogrammet för resultatutvärdering inom den kommunala servicen KARTUKE, den utvärderande undersökningen av nämnda program, Aurora, och forskningsstödda utvecklingsprojekt i kommuner inom SAKEA-nätverket). Arbetsgruppen har också hört sakkunniga inom området.
Innehållet i de tidigare rekommendationerna från 1989 och 2000, såsom de balanserade styrkorten (BSC), har beaktats i delområdena inom resultatutvecklingen. I den nya rekommendationen betonas utöver resultatutvärdering och resultatmätning också ledarskap och utveckling. De viktigaste temana i rekommendationen är kvalitativt hållbar produktivitetsökning och strategisk personalledning. Vid förändringsledning behövs såväl långsiktigt strategiarbete som planering av verksamheten och ekonomin på kort sikt.
Den nya rekommendationen har beröringspunkter med bland annat rekommendationen för personalrapporter (KA:s cirkulär 10/2004), rekommendationen om riktlinjer och god praxis för arbetshälsa (KA:s cirkulär 11/2007), ställningstagandet till strategiskt genomförande av kommunal service med hjälp av personalledning (KA:s cirkulär 7/2007), avtalet om arbetarskyddssamarbete (KA:s cirkulär 8/2008) samt rekommendationen om utveckling av den kommunala personalens kompetens och arbets- och tjänstekollektivavtalet om facklig utbildning (KA:s cirkulär 18/2008).
Resultatutvecklingen inleddes redan i början av 1980-talet inom kommunsektorn. Utvecklingsarbetet resulterade i fem rekommendationer som nu ersatts av den nya rekommendationen om resultatutveckling i verksamheten. De tidigare rekommendationerna är:
- Rekommendationsavtal om rationalisering inom kommunalförvaltningen (1987)
- Rekommendationen om utvärdering av den kommunala serviceverksamheten (1989)
- Direktiv av delegationen för kommunala samarbetsfrågor (KYNK) angående principerna för förslagsverksamhet (1997)
- Rekommendationen om utvärdering av den kommunala serviceverksamheten (2000)
- Ett ställningstagande för bättre strategisk personalledning i kommuner och samkommuner (2001)
Lokal tillämpning inom det egna ledningssystemet och den egna verksamhetsmiljön
Kommunerna och samkommunerna är olika till sina strukturer och verksamhetsformer. Detta är viktigt att minnas när man tar modell av andra kommuner och samkommuner. Det är också viktigt att välja och utveckla verksamhetsformer och utvärderingssystem som är lämpliga för den egna organisationen. Detta kräver att olika verksamhetsmodeller och det egna nuläget jämförs, utvärderas och analyseras och att kommunen eller samkommunen drar slutsatser som får gälla som bas för utvecklingen av verksamheten.
Förbättringar i produktiviteten förutsätter planering och målsättning på lång sikt, vilket innebär att de strategiska målen täcker flera fullmäktigeperioder.
Utvecklingsarbetet bör sträcka sig från fullmäktigenivå till de enskilda serviceområdena och arbetsenheterna och ända ner till arbetstagarnivå. Målen kan vara olika på olika nivåer, men alla ska sikta på det gemensamma övergripande målet. För att målen ska uppnås kan kommunerna och samkommunerna använda belöningsmetoder som valts med tanke på målen. Målen på enhets- och individnivå bör alltid stödja sig på kommunens eller samkommunens strategiska mål och syften.
Bästa resultaten ger verksamheten när den utvecklas tillsammans med personalen. Också lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare (449/2007) betonar samarbetets betydelse för främjande av goda resultat inom serviceproduktionen och personalens arbetslivskvalitet (Lagens syfte, 1 §). I motiveringen till lagen betonas öppen växelverkan, förtroende mellan parterna och dagligt interaktivt samarbete mellan chefer och medarbetare.
Tillämpning av rekommendationen och fortsatt arbete
På Kommunala arbetsmarknadsverkets webbplats finns information, länkar och en förteckning över litteratur om produktivitetsutveckling (www.kuntatyonantajat.fi > Työelämän kehittäminen > Tuloksellisuus eller (www.kommunarbetsgivarna.fi > Arbetslivsutveckling > Resultat). Mer information finns också på adressen www.tuottavuustyo.fi.
Kommunala arbetsmarknadsverket och löntagarorganisationerna bereder också andra gemensamma åtgärder för kommunerna och samkommunerna som stöd för införandet av rekommendationen. Information om dessa åtgärder ges senare.
KOMMUNALA ARBETSMARNADSVERKET
Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen
Forskningschef Margareta Heiskanen
Bilaga
Rekommendation om resultatutveckling i verksamheten