Anvisningar om justeringspotten 1.9.2010 enligt 5 § i Tehy-protokollet
Protokollet om anställningsvillkoren för dem som är anslutna till Tehy rf (det s.k. Tehy-protokollet) innehåller två lokala justeringspotter (1.9.2010 och 1.5.2011) av nytt slag vilkas syfte är att genom resultatförbättring trygga ett större löneutrymme också inom den arbetskraftsintensiva vården och omsorgen. Tehy-protokollet med tillämpningsanvisningar har sänts för kännedom till kommunerna med Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 20/2007.
Tehy-protokollets första lokala pott med koppling till resultatförbättring (§ 5) betalas 1.9.2010. Betalningsgrunderna för potten betonar uppslutningen kring strategin och målet att i ännu högre grad än tidigare koppla lönen till svårighetsgraden och resultaten i arbetet. Detta cirkulär ger närmare anvisningar om den lokala justeringspotten 1.9.2010.
Den andra av Tehy-protokollets lokala potter (§ 6), som grundar sig på hur arbetskraftsvolymen utvecklats, betalas 1.5.2011. Anvisningarna för den skickas tidigast i april 2011, då utvecklingen av personalvolymen inom vården och omsorgen 20062010 har klarlagts.
De två ovan nämnda potterna är kopplade till varandra: till exempel genom att se över funktionerna, uppgifterna och arbetsfördelningen och ta tillvara kunnandet hos personalen i hela arbetsorganisationen kan man förbättra resultaten och gynna en kontrollerad personaltillväxt. Tillsammans främjar dessa två potter resultatutvecklingen på sikt.
Kommunala arbetsmarknadsverket och Tehy rf är överens om innehållet i detta cirkulär.
1
Resultatfrämjande och den lokala resultatfrämjande justeringspotten 1.9.2010
1.1
Personal som omfattas av justeringspotten 1.9.2010
Tehy-protokollet har bestämmelser om en lokal justeringspott 1.9.2010 som baserar sig på resultatförbättringar. Potten berör tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av Tehy-protokollet och som deltar i så kallade resultatprojekt enligt protokollet. Det spelar ingen roll inom vilket förvaltningsområde eller på vilken organisationsnivå de arbetar.
1.2
Mål och medel för justeringspotten
Från 1.9.2010 finns det en lokal pott på 0,7 % att fördela på det lokala planet bland dem som omfattas av Tehy-protokollet. Den syftar till att förbättra kommunernas och samkommunernas resultat och produktivitet och stävja utgiftsökningen.
Med resultatprojekt avses resultatutvecklingsprojekt som redan pågår eller nu ska starta. Det kan till exempel vara fråga om omorganisering av arbeten och funktioner i samband med kommun- och servicestrukturreformen, omställningar i arbetsfördelning och uppgiftsstrukturer, effektivisering av mottagningen, regionalt samarbete och kompetensutveckling.
Man kan främja resultaten på arbetsplatserna inom vården och omsorgen genom att utnyttja den pågående utvecklingen inom medicinen, teknologin och vårdpraxis och se över personalens uppgifter och arbetsfördelning i takt med utvecklingen. En ändring av uppgifterna och arbetsfördelningen i syfte att främja resultaten inom serviceproduktionen ger samtidigt personalen möjligheter att få mer meningsfulla arbetshelheter och genom avancemang mer krävande uppgifter i arbetet. Det behövs kontinuerlig personalutveckling för att möta de nya kompetenskrav som följer av omställningarna i verksamheterna. Reformerna stöds lönemässigt bland annat genom denna justeringspott.
Kostnadsverkningarna och produktiviteten kan förbättras tack vare ändamålsenligare personalstruktur, arbetsorganisering och ledning, utnyttjande av ny teknik, samverkan med andra aktörer m.m. Kommun- och servicestrukturreformen syftar också till en effektivisering av verksamheterna.
Som utgångspunkt för betalning av potten fastställs på förhand sådana resultatmål för resultat- eller verksamhetsenheterna som bygger på kommunens eller samkommunens strategiska mål. I det sammanhanget bör också prestationsnivåerna, granskningsperioden och måtten för måluppfyllelsen definieras. Nyckeltal eller till exempel ett utvecklingsprojekt som gett goda resultat kan användas som mått. Samtidigt fastslås också tidsplanen för resultatutvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet bedöms med hjälp av en övergripande resultatutvärdering. Målen och uppföljningssättet fastställs lokalt.
1.3
Förhandlingar om justeringspotten
Förhandlingar förs med representanter för Tehy rf om verkställandet av den lokala justeringspotten i enlighet med § 5 i underteckningsprotokollet till AKTA. Det är ändamålsenligt att sträva efter samförstånd om principerna för fördelningen av justeringspotten 1.9.2010 i samband med att projekten för främjande av resultatutveckling väljs och projektmålen och projektmåtten fastställs tillsammans med personalen vid arbetsenheten. Principerna för fördelningen av justeringspotten förhandlas med förtroendemän som representerar Tehy rf. Också när bonus- eller lönedelar som betalas ur justeringspotten fastställs efter slutfört utvecklingsarbete sker förhandlingarna med Tehy:s representanter.
Resultatutveckling lyckas bäst i samråd med personalen. En öppen dialog medan det resultatfrämjande utvecklingsarbetet planeras och pågår underlättar förståelsen för och genomförandet av målen och främjar måluppfyllelsen.
1.4
Användning, beräkning och fördelning av justeringspotten
Den lokala potten beräknas på lönesumman för dem som omfattas av resultatmålen under en så normal månad som möjligt. Vid beräkning av denna pott används samma principer som vid fördelningen av justeringspotten 1.1.2008 enligt Tehy-protokollet. Anvisningar om beräkning av lönesumman finns på Kommunala arbetsmarknadsverkets webbplats (www.kommunarbetsgivarna.fi: Avtal Anvisningar för beräkning av den lokala justeringspotten 1.3.2008)
Potten används i första hand för höjning av uppgiftsrelaterade löner för den aktuella personalen. Om målen uppfylls endast delvis, betalas till dem som potten omfattar endast den del av potten som motsvarar de uppfyllda målen. Återstoden ombildas till en lokal pott som allmänt kan användas för alla som omfattas av Tehy-protokollet. Den går till individuella tillägg för arbetstagare och tjänsteinnehavare som omfattas av protokollet. De individuella tilläggen bestäms enligt lokala system och enligt principer som bör omfattas i brett samförstånd med organisationerna.
2
Bättre resultat inom kommunsektorn
2.1
Utveckling av resultatet i verksamheten
En arbetsplats som gör goda resultat kännetecknas av att hela personalens kunnande utnyttjas optimalt i produktionen av vård- och omsorgstjänster. Ett sätt att påverka resultaten är att utveckla uppgifterna och arbetsfördelningen inom vården och omsorgen. Parterna har i ett ställningstagande i Tehy-protokollet § 5 mom. 1 uppmärksammat detta och också omständigheter av betydelse för kostnadsverkningarna. Förfaranden som gäller omställningar i uppgifter och arbetsfördelning redovisas närmare i arbetsmarknadsverkets och de kommunala löntagarorganisationernas gemensamma promemoria "Tehtävien ja työnjakojen muutokset terveydenhuollon ja työelämän kehityksessä" (På www kuntatyonantajat.fi: Työelämän kehittäminen Tuloksellisuus, ej på svenska).
Vid resultatutveckling och uppställning av mål för resultaten är det i allmänhet motiverat att granska arbetsenheten som helhet. Det gäller också att beakta olika personal- och yrkesgruppers kompetens och vilken roll och vilka påverkansmöjligheter de har för uppfyllelsen av resultatmålen.
Målet för arbetslivsutvecklingen är att förbättra både resultaten och arbetslivskvaliteten. Sambandet mellan personalledning och resultat har undersökts både nationellt och internationellt inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsresultaten i dessa projekt har mätts bland annat utifrån verkningsfullheten, processerna och klientservicen och med hjälp av kostnaderna inom hälsovården. Personalledningens resultat har mätts med faktorer som personalomsättningen och kostnaderna för arbetsplatsbyten, arbetstillfredsställelse och arbetshälsa samt stressupplevelser, engagemang och motivation. Sambanden mellan personalstruktur, personalvolym och kompetens har också undersökts. Undersökningsresultaten visar att hälso- och sjukvården måste satsa på kompetensen hos alla yrkesgrupper och jämsides föra en öppen diskussion om personal- och uppgiftsstrukturen och om utvecklingen av arbetsfördelningen och organisationerna.
2.2
Rekommendationer för kommunsektorn
En ny rekommendation om utveckling av resultaten i verksamheten är under arbete och sänds senare med ett cirkulär. Kommunerna och samkommunerna rekommenderas ställa upp strategiska mål utifrån verkningsfullhet, servicekvalitet, smidigheten i verksamhetsprocesserna och personalens syn på sin kapacitet. Enligt rekommendationen ska belöningar bygga på de strategiska målen. I samband med produktivitetsmätningarna rekommenderas att också servicens kvalitet tas i beaktande vid beräkning av insatser och utbyte. Vid beräkning av arbetsproduktiviteten används som insats själva arbetsinsatsen. Utbytet består, förutom av prestationerna, också av servicehelheter. Effekterna syns överlag som förändringar i patientens eller klientens tillstånd och verkningsfullheten i det långa perspektivet i kommuninvånarnas välbefinnande.
Personalresursernas tillstånd kan i fråga om arbetshälsan följas upp till exempel genom mängden sjukfrånvaro eller genom resultat från personalenkäter. För kompetensens del kan uppföljningen utgå från personalens deltagande i fortbildning eller annan utbildning som stöder kompetensutvecklingen på arbetsplatsen (rekommendationen om personalrapporter, KA:s cirkulär 10/2004). En ny rekommendation om utveckling av personalens kompetens sänds i ett senare skede med ett cirkulär av arbetsmarknadsverket.
2.3
Nationella utvecklingsprojekt och forskningsrön
Arbetsfördelning och uppgiftsstrukturer har varit föremål för utveckling inom ramen för nationella projekt inom vården och omsorgen. Social- och hälsovårdsministeriet har startat ett nationellt program för utveckling av social- och hälsovården, KASTE 20082011. Programmet syftar också till att stödja kommun- och servicestrukturreformen och till att vård- och omsorgstjänster tillhandahålls på ett ändamålsenligt sätt. I detta sammanhang kan man inom såväl socialvården som hälso- och sjukvården dra nytta av resultaten från de nationella projekten i fråga om arbetsfördelning och uppgiftsstrukturer. I fråga om teknisk utveckling har SHM samarbetat med Tekes och Sitra. Befolkningens hälsotillstånd och en utjämning av skillnaderna i hälsa är målet för politikprogrammet för hälsofrämjande. Det sträcker sig över hela regeringsperioden. Avsikten är att stärka principen "Hälsa i all politik" och fortsätta utvecklingen av det hälsofrämjande arbete som inletts genom det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet.
Det finns forskningsrön från hälso- och sjukvården med följande teman att tillgå: utveckling av serviceprocesserna och kvalitet (Tekniska högskolan), utveckling av arbetsprocesserna och innovationer (Helsingfors universitet och Arbetshälsoinstitutet), personalledning och dimensionering av vårdpersonalen (Kuopio universitet), premiering (Tekniska högskolan) och hälsoekonomi (Kuopio universitet och Stakes). Alla dessa aspekter ingår i de olika resultatområdena i den nya rekommendationen. Mätningen av kostnadsverkningarna ägnas speciell uppmärksamhet inom hälsoekonomivetenskapen (VATT). TYKES och Arbetarskyddsfonden har finansierat ett flertal projekt som gäller utveckling av hälso- och sjukvården. Också här finns resultat att dra nytta av.
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET
Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen
Förhandlingschef Ulla-Riitta Parikka
