Antalet nybörjarplatser inom läkarutbildningen måste öka betydligt

Läkarbristen förvärras för varje år inom såväl primärvården som den specialiserade sjukvården. Vi vet att efterfrågan på läkare kommer att öka också i framtiden. För att rätta till situationen krävs det en betydande ökning av nybörjarplatserna inom läkarutbildningen.

Patientens rätt att få träffa en läkare tillgodoses dåligt i Finland. Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) får endast var tredje patient träffa en läkare inom primärvården inom två veckor. Inom många områden inom den specialiserade sjukvården är köerna långa och antalet patienter som köat i över ett halvår rekordhögt. Under coronapandemin har den eftersatta vården vuxit sig stor, vilket förvärrar situationen ytterligare.

Det finns en enkel orsak till bristen på läkare. I Finland har det utbildats alldeles för få läkare och vi ligger långt efter de övriga nordiska länderna i läkartäthet. Det krävs flera lösningar för att råda bot på bristen, vissa på kort sikt och andra på lång sikt. Jag har skrivit om dessa i min blogg Fem lösningar på läkarbristen: mer utbildning och invandring, specialiseringsstudier under lupp. >

Den viktigaste korrigeringen är att avsevärt öka antalet nybörjarplatser inom läkarutbildningen. Det hjälper inte med finjustering, utan riktningen måste korrigeras snabbt och beslutsamt.

En kalkyl över utvecklingen för antalet läkare avslöjar en svår situation

Figur 1 visar ökningen i antalet läkare under 2000-talet och utvecklingen hos utbudet och efterfrågan på läkare enligt olika scenarier fram till 2040. År 2000–2022 ökade antalet läkare med cirka 6 000, i snitt cirka 1,5 procent per år.

I det första scenariot presenteras en utveckling där nybörjarplatserna för läkarutbildningen hålls på samma nivå som hösten 2021 (775 platser). I det andra scenariot ökas platserna i grundutbildningen för läkare med 200 nya platser. I båda scenarierna antas att 95 procent av dem som antagits också utexamineras. Dessutom antas det att invandringen av läkare är intensiv. Varje år skulle nettoinvandringen bestå av 175 läkare, alltså en hel fakultet. 

Som utgångspunkt för efterfrågan har tagits det antal läkare som skulle behövas utöver det nuvarande antalet läkare för att fylla de lediga läkarjobben i den offentliga sektorn. Vid bedömningen av läkarbristen har man beaktat läkarnas deltidsarbete, sysselsättningsgrad och placering inom olika sektorer. 

Tre scenarier presenteras för utgångsläget för efterfrågan. I varje scenario har man beaktat det behov av ytterligare läkare som vårdgarantin medför åren 2023–2026.

• I scenariot med svag ekonomisk tillväxt används en recessionsbedömning från 1993, enligt vilken efterfrågan på läkare ökar med endast en procent per år. År 2023 skulle det skapas 240 nya jobb för läkare.
• I scenariot enligt tidigare utveckling skulle efterfrågan öka med 1,5 procent per år enligt den takt som antalet läkare har ökat med under 2000-talet. År 2023 skulle det skapas 360 nya jobb för läkare.
• I scenariot med behovsprövning används bedömningen i Social- och hälsovårdsministeriets färska rapport över läkarbehovet, där specialiteterna uppskattar att behovet av läkare ökar med i genomsnitt 2 procent per år. År 2023 skulle det skapas 480 nya jobb för läkare.

Bristen på läkare lindras på 2030-talet om utbildningen utökas

Det finns inga tecken på att läkarbristen minskar under 2020-talet om inte arbetskraftsinvandringen påskyndas avsevärt. Med de nuvarande utbildningsplatserna lindras bristen inte ens på 2030-talet.

Utvecklingen av efterfrågan har en betydande inverkan på läkarbristen. Om efterfrågan vore historiskt liten, skulle det räcka att öka läkarutbildningen med en hel fakultet för att få läkarbristen att upphöra omkring år 2040.

Det är ändå mer sannolikt att efterfrågan på läkare kommer att öka i minst samma takt som hittills. Det räcker alltså inte med att öka utbildningsplatserna med en fakultet, utan det behövs ytterligare åtgärder för att avhjälpa läkarbristen.

Efterfrågan på läkare ökar av många orsaker

De trender som ökar efterfrågan på läkare är allmänt kända. Den åldrande befolkningens andel ökar, vilket ökar sjukfrekvensen och vårdbehovet. Människor är i allmänhet mer intresserade av sin hälsa än tidigare, vilket leder till ökad efterfrågan på läkare. Hälsan kan mätas och följas upp med hjälp av nya tekniska apparater. 

Nya vårdmetoder möjliggör effektiv vård av allt fler sjukdomar. Allt mer utvecklade vårdmetoder kräver ny specialkompetens och minskar möjligheten att byta ut läkare, vilket i sin tur bidrar till att den totala efterfrågan på läkare ökar.

En stor del av befolkningen i Finland har dålig tillgång till läkartjänster. Underdiagnostisering har lett till att sjukdomar inte behandlats. Politiska projekt och tekniska lösningar – såsom vårdgarantin och digital screening – leder till att fler patienter som tidigare blivit utan vård nu omfattas av läkartjänster.

Det är också troligt att arbetsinsatsen per läkare fortsätter att minska. Läkarna arbetar allt oftare som hyrläkare eller på deltid, och villigheten att ha jour har minskat. Arbetstidslagen och kollektivavtalet begränsar också antalet arbetstimmar för läkarna. När arbetsinsatsen per läkare minskar behövs det fler läkare för samma mängd arbete.

Alla aktörer i Finland erkänner att bristen på läkare måste avhjälpas genom att man ökar antalet nybörjarplatser inom läkarutbildningen. Endast en betydande ökning av utbildningsplatserna tryggar medborgarnas rätt till tillgängliga och jämlika läkartjänster.

Bloggen kan kommenteras under cirkatvå månad  från publiceringsdatum.