Vården och kommunerna har omställningsförmåga och resiliens – men man kan alltid bli bättre

Under den senaste tiden har det förts en intressant diskussion på riksplanet om vårdreformen, behovet av förändringsstöd samt samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena. Vårt vårdfält är väldigt mångskiftande, trots att aktörerna tillhandahåller likadana tjänster. Ansvaret för tjänsterna ligger numera hos kommuner, ansvariga kommuner, samkommuner för basservice, sjukvårdsdistrikt, samkommuner för välfärd samt hos företag. Även annan kommunal service tillhandahålls på många olika sätt.

Beredningen av social- och hälsovårdsreformen har inletts i utvecklingsprojekt samtidigt som tjänster har prioriterats och coronaläget beaktats. Dessutom säkerställs informationssäkerhetsrutinerna inom vårdtjänsterna till följd av det dataintrång som fått nationell uppmärksamhet. Det är värt att notera att det här utvecklingsarbetet som gäller omvärlden och strukturerna ska skötas samtidigt med det normala dagliga arbetet i kommunerna och samkommunerna.

Hur klarar sig kommunerna och samkommunerna i den här omvälvningen – de betraktas ju ofta som traditionella och byråkratiska?

Coronafallen och överhettade fullmäktigedebatter har oftast fått mediernas uppmärksamhet. Nyheterna ur personalens synvinkel har handlat om att utmattning och hot om våld har blivit vanligare på arbetsplatserna, men också om inspirerande arbete och positiva erfarenheter av distansarbete. Mediernas bild av läget är alltså mycket polariserad och oftare negativ än positiv.

Det lönar sig att analysera den egna verksamheten och framgången

Jag har saknat diskussion om hur vård- och kommuntjänsterna har lyckats under coronakrisen. Utöver coronastatistiken är goda mått på framgången för närvarande medborgaraktiviteten, oftast klagomål, respons och det spaltutrymme som de får. Om tystnad är ett tecken på framgång, är läget rätt bra.

I framtiden kommer vi att få forskningsrön om hur kommunsektorn lyckats.
 
KT har lyckligtvis nyligen ordnat finansiering ur projektet ARBETE2030 för innovativ utvecklingsverksamhet (Kekseliäät kehittäjät) i samarbete med huvudavtalsorganisationerna. Projektet bidrar till att lyfta upp framgångarna under coronakrisen bättre än tidigare.

Även om invånarna i regel förefaller vara nöjda med de kommunala tjänsterna, kan det vara klokt att stanna upp och analysera den egna organisationens verksamhet närmare. Det lönar sig att tillsammans fundera på var man lyckades och vad man kunde göra ännu bättre.

Medvetenheten om den egna verksamheten ökar organisationens förmåga att bemöta förändringar och störningar, något som i fortsättningen blir allt viktigare.

Resiliens bidrar till framgång i en omvärld i förändring

Resiliens gör det lättare för organisationerna att behålla sin funktionsduglighet och uthållighet på sikt.

Den 3 december erbjuds ypperliga möjligheter att lära sig mer om resiliens och verktyg som stöder utvecklingen av den. Sakkunnig Miira Heiniö från Arbetshälsoinstitutet ger då en introduktion i ämnet under ett Soteliiderit-webbinarium.

Arbetshälsoinstitutet har i samarbete med pilotorganisationer arbetat med temat i några års tid inom Sotejoki-projektet.
Alla företrädare för arbetsgivarna i social- och hälsovårdssektorn (kommunerna, samkommunerna) är välkomna!

Smakprov för resiliensdiskussionen från en kommentar av Miira Heiniö till ett anförande 5.11.2020 (video på finska)