Sysselsättningspaketet tar form

Regeringens ambition att fatta beslut om åtgärder som i ett normalt konjunkturläge ska öka antalet sysselsatta med 60 000 personer, är utmanande. Och i budgetförhandlingarna verkar man eftersträva ännu ambitiösare sysselsättningseffekter. 

I dagsläget är nog den bästa sysselsättningspolitiken att förhindra att coronapandemin eskalerar och att samtidigt stärka åtgärder som främjar arbetskraftsefterfrågan – utan att de offentliga utgifterna ökar. Finansministeriets tjänstemannapromemoria 14.8.2020 lyfter fram potentiella strukturella reformer till diskussion. 

På utbudssidan behövs individuella tjänster och kompetensutveckling som motsvarar arbetslivets behov. Spänningarna i förhållandet mellan kommun och stat försvårar en övergripande ledning av den offentliga sektorns resurser och en effektiv användning av dem. Det krävs nytänk och ett solidariskt, kundorienterat grepp för att kommunernas sysselsättningsförsök ska lyckas. Om försöket är framgångsrikt, kan de sysselsättningsfrämjande resurserna användas effektivare och sysselsättningen bland de mest svårsysselsatta främjas. 

Kommunernas sysselsättningstjänster behöver en normgrund som gör det möjligt att tillhandahålla individuell service flexibelt – också med beaktande av skillnaderna mellan arbetsmarknadsområdena. Nu är kommunerna oroade över att villkoren för kommunernas sysselsättningstjänster ska begränsas i samband med reformerna. Om det brister i förtroendet leder en styrning och övervakning av tjänster lätt till att mängden bestämmelser och byråkratin ökar. 
Avsikten är nu att arbetet som utförts i de arbetsgrupper som lyder under ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen ska delas in tematiskt och beredas av en mer bredbasig grupp. Man väntar nu på att arbetsgruppen ska tillsättas. I dagsläget ser det ut som om arbetsmarknadens centralorganisationer inte kan finna gemensamma förslag för en utveckling av arbetskraftstjänsterna och förmånerna.

Parallellt med beredningen av sysselsättningstjänsterna inom arbets- och näringsförvaltningen bereder en parlamentarisk grupp en reform av det kontinuerliga lärandet. Den parlamentariska kommitté för social trygghet som inlett sitt arbete för att se över förmånerna och tjänsterna kommer att arbeta över flera regeringsperioder. 

Också när det gäller sysselsättningsåtgärderna skulle det vara bra att urskilja de reformer som är omedelbara och snabbt kan genomföras, men också se på de långsiktiga målen och reformberedningen. Det är viktigt att tjänsterna, förmånerna och incitamenten granskas parallellt.  

I Finansministeriets färska promemoria som behandlar sysselsättningspaketet lyfts kommunernas viktiga sysselsättningsfrämjande roll fram. Bland annat diskuteras en överföring av organiseringsansvaret för sysselsättnings- och företagstjänster till kommunerna. På det stora hela innehåller promemorian något gammalt och något nytt. Också nytänk.

I vilket fall som helst förtjänar de aktuella förslagen om sysselsättning, service och förmåner för äldre på arbetsmarknaden en omsorgsfull behandling i arbetsmarknadens centralorganisationer, på tjänstemannanivå och politisk nivå. Modiga målsättningar och mobilisering av en gemensam syn behövs också inom kommunsektorn.