II Tjänsteinnehavarnas arbetstid

§ 2 Samplanering (träder i kraft 1.8.2020)

I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser används arbetstid enligt bestämmelsen i § 2 a.

§ 2 a Årligt antal timmar för samplanering (träder i kraft 1.8.2020)

Under läsåret är det totala antalet timmar för samplanering högst 101. Samplanering ska inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret.

§ 3 Undervisningsskyldighet för ämneslärare (träder i kraft 1.8.2020)

mom. 1 

Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen följande:

mom. 2  

Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språk samt S2-språk (finska/svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan.

mom. 3 

Undervisningsskyldigheten, de uppgifter som ingår i undervisningsskyldigheten och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar vid både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas en vägd undervisningsskyldighet ut som timmar per år. Den vägda undervisningsskyldigheten beräknas enligt de grunder som anges i del A § 53.

Protokollsanteckning (träder i kraft 1.8.2020)

För arbeten och uppgifter utom klass som anvisas enligt bestämmelsen om gymnasieresurstimmar (annat arbete än undervisningsarbete eller uppgifter i anknytning till studentexamen enligt § 8 mom. 1) tillämpas för alla lärare undervisningsskyldigheten 19. Dessa veckotimmar som ersätts via gymnasieresursen räknas sist in i lärarens undervisningsskyldighet och ersätts för alla lärares del enligt undervisningsskyldigheten 19 när timmarna ersätts som övertimmar. Vid vägningen av lärarens undervisningsskyldighet beaktas dessa timmar inte.

Tillämpningsanvisning

Med en lektor som undervisar vid både ett gymnasium och vuxengymnasium avses en tjänsteinnehavare som är skyldig att undervisa i både dag- och vuxengymnasium eller till vars undervisningsskyldighet de facto räknas timmar i både dag- och vuxengymnasium under läsåret i fråga. Alla timmar som lektorn håller vid gymnasiet och vuxengymnasiet räknas antingen in i undervisningsskyldigheten eller räknas som övertimmar som ersätts enligt den egna arvodesgrunden för övertimmar. Som övertimarvodesgrund används en vägd undervisningsskyldighet. Vid beräkningen av den vägda undervisningsskyldigheten beaktas endast klasstimmarna i gymnasiet och vuxengymnasiet.

§ 4 Inräknande av biträdande rektors uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande rektor

mom. 1  

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till biträdande rektor för en eller flera skolor, räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:

mom. 2 

Om ett gymnasium och en grundskola med årskurs 7–9 har en gemensam biträdande rektor, räknas till antalet studerande utöver studerandena i gymnasiet också eleverna i årskurs 7–9 i grundskolan.

§ 5 Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten

Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till undervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar (§ 6) och gymnasieresurstimmar (§ 7). Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer (del B § 17), arbetstid för ambulerande lärare (del B § 18) och elevhandledning (del A § 23). För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

Tillämpningsanvisning

Till undervisningsskyldigheten kan inte räknas de särskilda uppgifterna i § 8–12 och del A § 22 (Stödundervisningsarvode), § 24 (Arvode för skötsel av annan lärares timme) och del B § 19 (Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner).

§ 6 Koefficienttimmar

mom. 1 

Det sammanlagda timantal som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10.

mom. 2 

Med klassundervisningstimmar avses här klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer.

Tillämpningsanvisning

Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10. Om en lärare till exempel har 15 timmar fysik och kemi per vecka och 3 demonstrationstimmar, uppgår det sammanlagda antalet klassundervisningstimmar till 18. Antalet koefficienttimmar är 1,8. Det timantal som ligger till grund för lönebetalningen är då sammanlagt 19,8.

§ 7 Gymnasieresurstimmar (träder i kraft 1.8.2020)

Antalet gymnasieresurstimmar är 14 veckotimmar per gymnasium, och 0,17 veckotimmar läggs till per studerande. Gymnasieresursen används för arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som anvisats lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet. Beslut om användningen av gymnasieresursen fattas för ett läsår åt gången. Om hela gymnasieresursen inte används till uppgifter utom klass, ska de oanvända veckotimmarna användas till undervisningsarbete.

Tillämpningsanvisning

Största delen av gymnasieresursen ska användas för arbetsuppgifter utom klass. Undervisningsskyldigheten för dessa av rektorn anvisade arbeten och uppgifter är 19. För ersättning av uppgifter i anknytning till studentexamen (§ 8 mom. 1) tillämpas dock lärarens egen undervisningsskyldighet. Likaså är ersättningsgrunden lärarens egen undervisningsskyldighet när gymnasieresursen används till ersättning för muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet. Om det beslutas att resursen ska användas till undervisningsarbete ska detta avtalas med lärarkåren. Om man inte uppnår enighet om hur resursen ska användas bör förhandlingar föras om saken enligt kapitel IV § 14 mom. 2 i huvudavtalet.

§ 8 Förhör av en studerande vid gymnasiet samt preliminär granskning och bedömning av studentskrivningar

mom. 1 

För preliminär granskning och bedömning av ett prov som ingår i studentexamen för en studerande vid det egna gymnasiet betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund av gymnasieresursen enligt § 7.

mom. 2 

För förhör av en studerande vid det egna gymnasiet och för preliminär granskning och bedömning av en studentskrivning betalas till lärartjänsteinnehavare en ersättning som motsvarar ersättningen för förhör av privatelev, om den studerande förhörs i ett ämne som inte lärs ut vid gymnasiet i fråga. Om flera studerande deltar i samma förhör, bestäms ersättningen på samma sätt som vid förhör av privatelever. I § 9 finns det bestämmelser om ersättning för förhör av privatelev.

Tillämpningsanvisning

Övervakning av studentexamen hör till gymnasielärarnas tjänsteuppgifter och för övervakningen betalas ingen särskild ersättning. Till en grundskollärare som inte alls undervisar i gymnasiet betalas ett arvode för övervakningen. Ersättningen räknas ut genom att lärarens ordinarie grundskolelön divideras med 152. Ersättning för övervakning betalas inte till en grundskollärare som har timmar i både grundskolan och gymnasiet. En timlärare i bisyssla får en ersättning som är hälften av lärarens timarvode.

Någon särskild ersättning betalas inte för förhör som hålls i ett av gymnasiets läroämnen innan avgångsbetyget utfärdas, för kursslutförhör inklusive förnyat förhör av underkänt förhör och inte heller för förhör/prov vid intagning av studerande till gymnasiet.

Till en lärare i huvudsyssla betalas inte någon särskild ersättning för förhör av gymnasiekursen i ett läroämne innan avgångsbetyget utfärdas, för kursförhör eller för prov vid intagning av studerande till gymnasiet.

§ 9 Förhör av privatelev och arbetsuppgifter i samband med studentskrivningar (träder i kraft 1.8.2020)

mom. 1 

En privatelev är en person som deltar i ett prov som ingår i studentexamen, med undantag av

1. en studerande i ifrågavarande gymnasium, som ännu inte har avlagt slutexamen vid gymnasiet eller studentexamen
2. en studerande som i sin egen skola tar om ett underkänt obligatoriskt prov under tre sådana examenstillfällen som avses i 16 § i lagen om anordnande av studentexamen
3. en person/studerande som i sin egen skola tar efter avlagd studentexamen tar om ett godkänt prov en gång vid närmast följande examenstillfälle
4. en studerande som i sin egen skola efter avlagd studentexamen kompletterar sin examen vid närmast följande examenstillfälle.

mom. 2  

För förhör av gymnasiekursen i ett läroämne betalas en ersättning enligt lönebilagan. Förhöret kan delas upp på flera delförhör, och ersättningen delas då upp på motsvarande sätt. Varje förhör av hela lärokursen på en gång och varje delförhör omfattar skriftligt, muntligt och förnyat förhör.

Tillämpningsanvisning

Ett läroämne förhörs vanligen i tre delförhör, och då betalas ersättningen för ett delförhör enligt lönebilagan. Av grundad anledning kan ett omfattande ämne förhöras i flera omgångar, och ersättning betalas då för varje delförhör.

Om läraren i ämnet i fråga inte kan förhöra en privatelev, kan ersättningen för förhör av privatelev betalas till en rektor som håller förhöret.

mom. 3  

Om flera privatelever förhörs vid samma förhör/delförhör i ett läroämne betalas fullt arvode för de tre första studerandena, hälften av arvodet för den fjärde till och med den nionde studeranden, en fjärdedel av arvodet från och med den tionde till den tjugonde studeranden och en sjättedel av arvodet från och med den 21 studeranden.

Fullt arvode bestäms enligt mom. 2.

mom. 4 

Ersättningsgrunden per övervakningstimme för en ämneslärare som övervakar ett skriftligt förhör av en privatelev är lärarens ordinarie lön dividerad med 152, såvida inte övervakningen sker vid sidan av en annan avlönad arbetsuppgift.

mom. 5 

För preliminär granskning och bedömning av en privatelevs studentskrivning betalas till en innehavare av ämneslärartjänst en ersättning enligt lönebilagan. Granskning och bedömning av olika delar av prov i främmande språk anses utgöra ett enda prov, liksom också delprestationerna i modersmålet.

§ 10 Uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig

Om en innehavare av ämneslärartjänst åläggs att sköta rektorns uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig att sköta dessa, betalas för varje timme som använts för uppgiften den ordinarie lönen dividerad med 152.

§ 11 Arbete vid distansundervisning

Om en lärartjänsteinnehavare ålagts sköta arbete utom klass i anslutning till en studerandes distansstudier, räknas till undervisningsskyldigheten det antal timmar som arbetsgivaren och läraren uppskattat på förhand och som arbetsgivaren fastställt i arbetsplanen. Grunden för lönebetalningen är att 1,5 timme undervisningsarbete på distans motsvarar en lektion.

§ 12 Klubbarbete

Arvodesgrunden för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24. Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid gymnasiet/grundskolan, betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 (del B bilaga 1) dividerat med 24.

§ 13 Övertimarvode

mom. 1 

Till en lärartjänsteinnehavare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen som multipliceras med 0,83. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 3 mom. 1–2 ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt del B § 8 eller något annat individuellt tillägg.

mom. 2 

Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning.

Tillämpningsanvisning

Grundskolans timarvodeskoefficient för timlärare i bisyssla 0,94 används inte när timarvodena räknas ut för en lärartjänsteinnehavare i gymnasiet som har timmar utöver undervisningsskyldigheten vid grundskolan.

Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön enligt del A § 52 och/eller en vägd undervisningsskyldighet enligt § 53.