Suomeksi
UKTA
Del B Gemensamma bestämmelser för undervisningspersonal inom allmänbildande utbildning

III Arbetstid

§ 9 Arbetstid för innehavare av rektorstjänst

På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans/läroanstaltens verksamhet. Rektorers rätt till semester följer bestämmelserna i UKTA del A § 33 mom. 1.


Protokollsanteckning

Rektorsuppgifterna består delvis av sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som ska utföras eller som det är mest ändamålsenligt att utföra på någon annan plats än i skolan. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret och avviker till denna del från byråarbetstiden.

Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs regelbundet upp.


§ 10 Antal undervisningstimmar för innehavare av rektorstjänst

mom. 1 

Antal undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6 är följande:

Antal lönegrundsgrupper i skolan

Undervisningstimmar  per vecka

12–17

11–13

18–23

10–12

24–29

7–10

30–35

5–7

36–41

4–6

 42–

–2

mom. 2

Antal undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9 är följande:

Antal lönegrundsgrupper i skolan

Undervisningstimmar  per vecka

1–3

10–12

4–9

8–10

10–20

6–8

21–25

5–7

26–30

3–5

31–

–2

mom.  3

Antal undervisningstimmar per vecka för en rektor vid en specialskola är följande:

Antal lönegrundsgrupper i skolan

Undervisningstimmar  per vecka

1–3

11–13

4–9

9–11

10–20

7–9

21–25

6–8

26–30

4–6

31–

2–4

mom. 4

Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller årskurs 7–9 bestäms på samma grunder som lönen (se § 3 mom. 2) med det sammanlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund.

mom. 5 

Med undantag av de rektorer som avses i mom. 1 och 2 får en grundskolerektor (mom. 1–4) med högst 2 undervisningstimmar per vecka räkna följande uppgifter till antalet undervisningstimmar:

a) klassföreståndaruppgifter
b) förberedelser för demonstrationer i fysik och kemi (också när individuellt lönetillägg betalas)
c) förberedelser för demonstrationer i biologi
d) stödundervisning.

mom. 6 

Med undantag av de rektorer som avses i mom. 1 och 2 kan till antalet undervisningstimmar för en grundskolerektor (mom. 1–4) med högst 2 undervisningstimmar per vecka av särskilda skäl räknas också följande uppgifter

e) skötsel av bibliotek
f) skötsel av samlingar i biologi, fysik och kemi
g) ordnande av gemensamma musikframträdanden
h) elevhandledning
i) klubbarbete
j) lärarhandledning

mom. 7 

För en gymnasierektor fastställs antalet undervisningstimmar per år lokalt till mellan 152 och 418 timmar.

mom. 8 

För en rektor för ett vuxengymnasium fastställs antalet undervisningstimmar per år lokalt till mellan 132 och 363 timmar. I antalet undervisningstimmar kan ingå handledning och övervakning av övningsuppgifter i modersmål och litteratur (bilaga 3 § 6 mom. 2) och anordnande av sommarkurser (bilaga 3 § 9).


Tillämpningsanvisning

Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter, rektorns ansvar för budgeten och andra lokala specialförhållanden.


§ 11 Specialbestämmelser om arbetstiden för innehavare av rektorstjänst i grundskolan

mom. 1 

Om en skola/läroanstalt är varaktigt indelad i två eller flera fristående verksamhetsställen räknas till antalet undervisningstimmar per vecka sammanlagt 2–4 veckotimmar för rektorer, biträdande föreståndare/biträdande rektorer, vice föreståndare och skolföreståndare. Andelen timmar som används och fördelningen av dem beror på verksamhetsställenas storlek, placering och uppgiftsfördelningen mellan dessa personer. Om ställena ligger mycket långt från varandra eller annars verkar under särskilt svåra förhållanden, kan arbetsgivaren utöver timmarna ovan räkna sammanlagt högst fyra veckotimmar till undervisningsskyldigheten.

mom. 2  

Om klasser som hör till en annan skola/läroanstalt varaktigt arbetar i samband med skolan, räknas såsom ovan ett sammanlagt timantal enligt mom. 1 till undervisningsskyldigheten för skolornas rektorer, biträdande föreståndare/biträdande rektorer, vice föreståndare och skolföreståndare.


Tillämpningsanvisning för moment 1 och 2

En skola/läroanstalt är inte indelad i två eller flera fristående verksamhetsställen på det sätt som avses i de föregående styckena om de olika byggnaderna är belägna nära varandra, på tomter som ligger bredvid eller mittemot varandra eller på samma tomt så att de bildar en fast och enhetlig funktionell skolhelhet.


mom. 3  

Om rektorn, den biträdande föreståndaren eller skolföreståndaren ansvarar för ett elevhem, räknas till undervisningsskyldigheten 1–3 veckotimmar enligt följande

Antal elever i elevhemmet 

Timantal/vecka

1–50

1

51–100

2

101–

3

§ 12 Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer i grundskolor och gymnasier

mom. 1 

Arbetstiden för en innehavare av biträdande rektorstjänst med helhetsarbetstid och helhetslön bestäms enligt § 9.

mom. 2 

Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När antalet undervisningstimmar fastställs ska skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas. Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar.

§ 13  Arbetstid för innehavare av lektorstjänst i elevhandledning i grundskolan (träder i kraft 1.2.2017)

mom. 1  

För en innehavare av lektorstjänst i elevhandledning är den arbetstid som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för 1 245 timmar per läsår. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller mellan måndag och fredag, förkortas den årliga bundna arbetstiden med 7 timmar för varje nämnd söckenhelg.

mom. 2 

Av arbetstiden ovan kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår. En del av den tid som regleras av arbetsgivaren ska förläggas till skolans sommaravbrott. Denna tid, som främst gäller arbete med gemensam antagning, är 30–50 timmar av arbetstiden ovan.

mom. 3 

Det övriga arbete som hör till lektorstjänsten i elevhandledning utförs under icke-bunden arbetstid, som tjänsteinnehavaren själv får bestämma tid och plats för.


Tillämpningsanvisning

Den icke-bundna arbetstiden är avsedd för förberedelse av lektioner, sammanställning och utarbetande av studiematerial, läsning av facklitteratur samt förberedelse av andra handledningsuppgifter i skolan.


§ 14 Lärararbetsdagar

mom. 1 

En tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studie- och planeringsarbete tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan en av dessa dagar av särskilda skäl ordnas som två separata sammanlagt minst sex timmar långa pass.

mom. 2 

Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den i mom. 1 nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling av arbetsplatsen som sker utöver de egentliga skoldagarna och övrig arbetsskyldighet, högst två dagar (högst 12 timmar) per läsår.

mom. 3  

Arbetstiden under en sådan dag som avses i mom. 2 är 6 timmar, och utvecklingsdagen ska ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av arbetstiden under terminen. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena ordnas som två tretimmars pass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna, om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt. För en utvecklingsdag (6 tim.) betalas en dagslön i samband med följande månads lönebetalning.


Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i de lärardagar som avses i mom. 2 (t.ex. lärardag för uppdatering av läroplaner, lärardag om grunderna för utvärdering av skolarbetet, utvecklingsdag för arbetsplatsen) eller om en del av kommunens lärare ska delta (t.ex. lärarna för årskurs 7–9) eller en del av lärarna i någon skola (utvecklingsgrupp för samarbete mellan skolor, e.d.). De lärararbetsdagar som avses i mom. 1, lärarmöten under läsåret och den tid lärarna har för planering per vecka kan givetvis användas för motsvarande arbete, till exempel för sådana uppgifter som nämns i utbildningslagstiftningen. Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.


mom. 4 

Slopat 1.10.2007–31.7.2018

mom. 5 

(träder i kraft 1.8.2017)

En tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet och det studie- och planeringsarbete som anges i mom. 1 delta i sådant studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Arbetstiden för en tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för ett läsår är 24 timmar under läsåret. Arbetstiden för den som anställts för ett arbetsår är högst 20 timmar.


 Tillämpningsanvisning

Av denna arbetstid ska 12 timmar förläggas till elevernas arbetsdagar. Av grundad anledning kan tjänsteinnehavaren åläggas högst en 6-timmarsdag. Denna dag måste användas en lördag under elevernas arbetsår. De övriga timmarna används för samplanering i enlighet med bestämmelsen i bilagan för respektive utbildningsform.
 

Arbete som kan räknas till undervisningsskyldigheten eller arbete som ersätts enligt en särskild bestämmelse i UKTA kan inte åläggas lärare som annat lärararbete.

mom. 6  

(träder i kraft 1.8.2017)

En tjänsteinnehavare som anställts för minst arbetstiden under en termin eller i ett anställningsförhållande av motsvarande längd är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i sammanlagt högst 10 timmar studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Timmarna ska förläggas till elevernas arbetsdagar och/eller alternativt till samplaneringstiden enligt bestämmelsen i bilagan för respektive utbildningsform.


Tillämpningsanvisning

Med ett anställningsförhållande som räcker en termin eller som är av motsvarande längd avses att lärarens anställning är cirka 19 veckor eller längre.


mom. 7 

(träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår och som undervisar minst 10 årsveckotimmar är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i sammanlagt högst 10 timmar studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Arbetstiden förläggs i enlighet med mom. 6.

mom. 8 

(träder i kraft 1.8.2017)

En timlärare i bisyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår och som undervisar mindre än 10 årsveckotimmar är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i sammanlagt högst 4 timmar studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Arbetstiden ska förläggas till elevernas arbetsdagar och/eller alternativt till samplaneringstiden i enlighet med bestämmelsen i bilagan för respektive utbildningsform.

mom. 9  

(gäller 1.2.–31.7.2017)

Under läsåret 2016–2017 kan en lärare som i enlighet med mom. 5 har anställts tillsvidare eller för ett läsår åläggas högst 10 timmar sådant studie- och planeringsarbete eller annat lärararbete som avses i momentet. Arbetstiden för en lärare som anställts för ett arbetsår kan vara högst 8 timmar. Arbetstiden förläggs i enlighet med mom. 6.

§ 15 Söckenhelger som förkortar arbetstiden

Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på någon annan vardag än lördag och detta minskar elevernas skolarbetsdagar per år, räknas de bortfallande skolarbetsdagarna ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

§ 16 Sammanräkning av lärartjänsteinnehavares timmar

Om en grundskollärare också undervisar vid ett gymnasium/vuxengymnasium eller en gymnasie-/vuxengymnasielärare också undervisar i grundskolan räknas timmarna ihop i följande ordning:

När en grundskollärare också undervisar vid ett gymnasium/ vuxengymnasium:

När en gymnasie-/ vuxengymnasielärare också undervisar i grundskolan:

1     undervisningstimmar i grundskolan
 

1     undervisningstimmar i gymnasiet, inkl. koefficienter

2     arbetsuppgifter i grundskolan som kan räknas till undervisningsskyldigheten
 

2     arbetsuppgifter i gymnasiet som kan räknas till undervisningsskyldigheten

3     undervisningstimmar i gymnasiet, inkl. koefficienter
 

3     undervisningstimmar i grundskolan

4     arbetsuppgifter i gymnasiet som kan räknas till undervisningsskyldigheten

 

4     arbetsuppgifter i grundskolan som kan räknas till undervisningsskyldigheten


Tillämpningsanvisning

Timmar för förberedelse av demonstrationer likställs med undervisningstimmar. Lärarens undervisningstimmar i den sekundära skolformen inverkar på demonstrationstimmarna i den mån de räknas till lärarens undervisningsskyldighet.

När en lärartjänsteinnehavare i grundskolan ges övertimmar/särskilda uppgifter vid gymnasiet, ersätts de enligt gymnasiets arvodesgrund för timundervisning (se bilaga 1 § 26 mom. 5). Om en lärartjänsteinnehavare vid gymnasiet ges övertimmar/särskilda uppgifter vid grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning (se bilaga 2 § 13 mom. 2).


§ 17 Timmar för förberedelse av demonstrationer

mom. 1 

Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9. För innehavare av lärartjänst vid vuxengymnasier räknas en tiondel av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi till undervisningsskyldigheten.

mom. 2 

Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9.


Tillämpningsanvisning

Om resultatet inte blir ett heltal, avrundas det kalkylerade talet till närmaste heltal. Om två heltal är lika nära, görs avrundningen uppåt. Demonstrations- och laborationstimmarna ska antecknas i lärarens arbetsschema.

Överenskommelsen om individuellt lönetillägg för demonstrationer i fysik och kemi för en lärare i fysik och kemi som i samband med övergången till grundskolesystemet i kommunen har flyttats från en befattning som lärare i fysik och kemi vid ett privat läroverk till en tjänst vid grundskolan, ingår i protokollsanteckningen efter § 51 mom. 8 i del II i bilaga 17 till AKTA 1977. Tillämpningsdirektiven ingår i Kommunala avtalsdelegationens byrås cirkulär 69/1975.

Schema för demonstrationsersättningar

Grundskolor och gymnasier
Klasstimmar i fysik och kemi Demonstrationstimmar
2,50–7,49 1
7,50–12,49 2
12,50–17,49 3
17,50–22,49 4 osv.
 
Vuxengymnasier
Klasstimmar i fysik och kemi Demonstrationstimmar
5–14,99 1
15–24,99 2
25– 3
 
Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier
Klasstimmar i biologi (ej geografi) Demonstrationstimmar
10–29,99 1
30–          2

§ 18 Inräknande av ambulerande lärares arbete i undervisningsskyldigheten

Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera verksamhetsställen och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan dem räknas en veckotimme till undervisningsskyldigheten. Om läraren enligt arbetsplanen förflyttar sig under dagen till ett annat verksamhetsställe i genomsnitt minst tre gånger per vecka, räknas en och en halv veckotimme till undervisningsskyldigheten; om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst fem gånger räknas två årsveckotimmar till undervisningsskyldigheten, och om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst åtta gånger, räknas två och en halv årsveckotimme till undervisningsskyldigheten.

Alternativt om läraren på grund av undervisningstimmarna blir tvungen att från sin bostad eller det verksamhetsställe som ligger närmast bostaden resa till ett annat eller flera andra ställen sammanlagt minst 30 kilometer per vecka, beräknat längs den kortaste möjliga rutten, räknas en veckotimme till undervisningsskyldigheten och dessutom en halv årsveckotimme för varje följande antal av 50 kilometer som beräknats på samma sätt.


Tillämpningsanvisning

Arbetet räknas inte till lärartjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet om avståndet mellan verksamhetsställena är kortare än en kilometer. Om båda grunderna kommer i fråga för en och samma lärare, räknas timantalet separat för båda alternativen och fastställs enligt det alternativ som är fördelaktigare för läraren. Denna paragraf tillämpas inte på timlärare.

§ 19 Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner

mom. 1  

Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en separat angiven uppgift som gäller utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från lönebilagan.

mom. 2  

I grundskolan ska det månatliga skolspecifika belopp som framgår av lönebilagan användas för en uppgift enligt mom. 1

mom. 3 

Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i mom. 2 enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9.

mom. 4  

De grundskolor som inte har tillgång till kvoten i mom. 1–2 kan enligt prövning av den behöriga myndigheten i kommunen på samma grunder som i mom. 1 använda det belopp per månad som framgår av lönebilagan för varje helt tiotal av skolornas sammanlagda antal lönegrundsgrupper för utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola eller i kommunen.

mom. 5 

I gymnasier ska det månatliga skolspecifika belopp som framgår av lönebilagan användas för det ändamål som avses i mom. 1.

mom. 6 

Vid vuxengymnasier kan den behöriga myndigheten i kommunen enligt prövning använda följande belopp per månad för det ändamål som avses i mom. 1:

Om målen för uppgiften godkänts och man på förhand kommit överens med läraren om uppföljning av måluppfyllelsen, betalas månatligen enligt uppgiftens svårighetsgrad och ansvar tidsbegränsat det belopp som framgår av lönebilagan per varje tiotal tjänsteinnehavare i huvudsyssla vid vuxengymnasiet och timlärare som uppnår huvudsyssla på basis av timmar i vuxengymnasiet.

mom. 7

(gäller 1.8.2016–31.7.2018)

Om det för ordnandet av utbildningen är nödvändigt att tillämpa denna paragrafs bestämmelser om grundskolan på ett annat sätt, kan arbetsgivaren besluta att en del av ersättningen för tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter används på kommunnivå.


Tillämpningsanvisning

En del av beloppet enligt mom. 2 som beräknas per skola och som framgår av lönebilagan kan enligt arbetsgivarens övervägande användas på kommunnivå, om det är motiverat för utvecklingen av hela kommunens undervisning och det inte är ändamålsenligt att använda hela beloppet i enskilda skolor. Minst 70 procent av beloppet ska ändå tilldelas enskilda skolor.

Innan beslut fattas om att använda skolspecifika pengar på kommunnivå bör förhandlingar föras om saken enligt kapitel IV § 14 mom. 2 i huvudavtalet.


§ 20 Administrativa rektorsuppgifter

Om en biträdande föreståndare, en vice föreståndare eller någon annan lärartjänsteinnehavare vid skolan åläggs att vid sidan av sin egen tjänst under tiden för avbrott i rektorns tjänsteutövning sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorstjänsten, betalas för uppgiften en ersättning som inte hör till den ordinarie lönen och som per arbetstimme som fastställs av arbetsgivaren utgör den ordinarie lönen dividerat med 152.

§ 21 Slopad