V Lediga perioder
§ 18 Lediga perioder för lärare
mom. 1
Under perioden 2.5–30.9 ska lärarna ha en åtta (8) veckor, dvs. 56 kalenderdagar lång sommarledighetsperiod som arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid till. Sommarledigheten kan ges i högst tre delar, och av dessa ska en del vara minst fyra (4) veckor lång. Under den övriga tiden ska lärarna ha en fyra (4) veckor, dvs. 28 kalenderdagar lång ledig period och den kan ges i högst fyra delar.
mom. 2
De lärare som övergått från del E ska under perioden 2.5–30.9 ha en sex (6) veckor, dvs. 42 kalenderdagar lång sommarledighetsperiod som arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid till. Sommarledigheten kan ges i högst fyra delar och av dessa ska en del vara minst tre (3) veckor lång. Under den övriga tiden ska lärarna ha en ledig period på fyra (4) veckor, dvs. 28 kalenderdagar och den kan ges i högst fyra delar.
Med en lärare som avses i detta moment kan man komma överens om att antalet lediga perioder bestäms enligt § 18 mom. 1.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelserna i mom. 2 tillämpas på lärare som övergått från del E så länge de fortsätter arbeta i sådana tjänster eller uppgifter som vid tidpunkten för övergången.
Med lärare som övergått från del E avses i denna paragraf alla de lärare som övergått från del E till systemet med årsarbetstid.
mom. 3
Arbetsgivaren kan dock flytta högst en (1) vecka, dvs. 7 kalenderdagar av sommarledighetsperioden till perioden 1.10–1.5 eller högst en vecka, dvs. 7 kalenderdagar av ledighet som ges under övrig tid till perioden 2.5–30.9. En flyttad ledig period kan ges som separata perioder oberoende av bestämmelserna om indelning i mom. 1. En flyttning kan inte ändra den totala mängden lediga perioder, som bestäms enligt mom. 1.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas inte på lärare vars lediga perioder bestäms enligt mom. 2.
mom. 4
Genom överenskommelse med läraren kan man avvika från de lediga periodernas mängd samt förlägga och indela dem på något annat sätt. Lärarens lediga perioder ska uppgå till minst 10 veckor, dvs. 70 kalenderdagar, under planeringsåret.
Tillämpningsanvisning
Överenskommelsen kräver ett skriftligt eller elektroniskt avtal (t.ex. per e-post).
19 § Lediga perioder för studiehandledare
mom. 1
Under perioden 2.5–30.9 ska lärarna ha en minst fem (5) veckor, dvs. 35 kalenderdagar lång sommarledighetsperiod som arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid till. Sommarledigheten kan ges i högst fyra delar och av dessa ska en del vara minst tre (3) veckor lång.
mom. 2
Under den övriga tiden ska studiehandledaren ha en fem (5) veckor, dvs. 35 kalenderdagar lång ledig period och den kan ges i högst fem delar.
mom. 3
Arbetsgivaren kan dock flytta högst en (1) vecka, dvs. 7 kalenderdagar av sommarledighetsperioden till perioden 1.10–1.5 eller högst en (1) vecka, dvs. 7 kalenderdagar av ledighet som ges under övrig tid till perioden 2.5–30.9. En flyttad ledig vecka kan ges som en separat period oberoende av bestämmelserna om indelning i mom. 1 och mom. 2. En flyttning kan inte ändra den totala mängden lediga perioder.
mom. 4
Enligt överenskommelse med studiehandledaren kan de lediga perioderna förläggas och indelas på något annat sätt.
§ 20 Fastställande av tidpunkten för den lediga perioden
Tidpunkterna för de lediga perioderna fastställs enligt följande:
I läsårssystemet:
de lediga perioderna mellan 1.10 och 1.5 fastställs senast 30.9
de lediga perioderna mellan 2.5 och 31.7 fastställs senast 31.3
de lediga perioderna mellan 1.8 och 30.9 fastställs senast 31.5.
I kalenderårssystemet:
de lediga perioderna mellan 1.1 och 1.5 fastställs senast 30.11
de lediga perioderna mellan 2.5 och 30.9 fastställs senast 31.3
de lediga perioderna mellan 1.10 och 31.12 fastställs senast 30.9
Protokollsanteckning
Läroanstaltens rytm för lediga perioder är en uppskattning av hur planeringsårets lediga perioder förläggs (tidpunkter, delarnas antal och längd). Det kan finnas flera olika sätt att förlägga de lediga perioderna, till exempel enhetsvis.
Om läraren arbetar under en del av planeringsåret och har tjänstledighet under en del av det, ska de lediga perioderna planeras och fastställas för hela året, även för tjänstledighetstiden. Preliminära eller fastställda uppgifter om förläggningen av lediga perioder behövs bland annat för beräkningen av arbetstiden och för beräkningen av avdrag i de situationer som avses i § 24.
Den slutliga förläggningen av lediga perioder framgår när tidpunkterna för de lediga perioderna fastställs enligt tidsfristerna i § 20.
§ 21 Övergång från semestersystemet
Om en anställd övergår från semestersystemet till ett arbetstidssystem enligt del C, anses semesterdagarna bli kvittade genom övergången.
Tillämpningsanvisning
Om personen i anställning hos samma arbetsgivare återgår till att omfattas av semesterbestämmelserna utan en enda kalenderdags avbrott bestäms antalet semesterdagar enligt UKTA del A § 35 mom. 2.
§ 22 Ledighetsersättning för visstidsanställda lärare och studiehandledare
En lärare som anställts för kortare tid än ett år betalas när tjänsteförhållandet upphör ledighetsersättning för de lediga perioder som läraren inte fått. Ersättningsbeloppet baserar sig på antalet arbetsdagar. Läraren tjänar in ledighetsersättning för alla de arbetsdagar (mån–fre) som ingått i tjänsteförhållandet enligt lärarens arbetstidsplan. De dagar som ingått i lärarens fastställda lediga perioder är inte arbetsdagar.
Antalet dagar för vilka ersättning betalas får man genom att multiplicera antalet arbetsdagar med 0,42 och ledighetsersättningen räknas ut genom att lärarens dagslön multipliceras med antalet ersättningsdagar. Om det i tjänsteförhållandet har ingått någon ledig period som fastställts i arbetstidsplanen dras varje kalenderdag (mån–sön) i den lediga perioden av från det antal ersättningsdagar som ska betalas.
Ledighetsersättningen för en studiehandledare som anställts för kortare tid än ett år räknas ut enligt mom.1 och 2, dock så att koefficienten är 0,33.
Tillämpningsanvisning
Om en lärare/studiehandledare haft ett tidsbegränsat tjänsteförhållande för kortare tid än ett år och utan en enda kalenderdags avbrott övergår till ett annat tjänste- eller arbetsavtalsförhållande hos samma arbetsgivare kan läraren/studiehandledaren, när det tidsbegränsade tjänsteförhållandet upphör, betalas ledighetsersättning för den tid tjänsteförhållandet varade.
Exempel
En lärare har anställts för perioden 16.8–17.12.2021. Vecka 42 har fastställts som ledig period för läraren. Den lediga perioden omfattar 7 kalenderdagar. Som arbetsdagar räknas alla dagar (mån–fre), förutom de dagar som ingår i den lediga perioden. I tjänsteförhållandet ingår 85 arbetsdagar (mån–fre). Ledighetsersättningen räknas ut enligt följande: antalet arbetsdagar 85 x 0,42 = 35,7 ersättningsdagar. Från detta avdras de kalenderdagar som ingick i höstlovet (35,7 – 7 = 28,7). Läraren betalas ledighetsersättning för 28,7 dagar.
Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie lönen med antalet dagar i den kalendermånad då anställningen upphör. Den ordinarie lönen definieras i UKTA del A § 21.
§ 23 Semesterpenning (träder i kraft 1.6.2024)
Lärare, timlärare i huvudsyssla och studiehandledare betalas semesterpenning enligt UKTA. Den ordinarie lönen som utgör grund för semesterpenningen multipliceras med 0,87.
