Tillämpliga bestämmelser

Granskningsperioden börjar klockan 8 på fredag och slutar klockan 8 på lördag. Läkaren får sex timmar dygnsvila på fredag kl. 16–22. Fem timmar ersättande dygnsvila ges senare.

Efter arbetsplatsjouren ges ingen ny dygnsvila, eftersom arbetspasset infaller under granskningsperioden på  24 timmar. Läget skulle vara annat om arbetspasset skulle pågå till exempel från kl. 8 på fredag till kl. 10 på lördag.

I det här fallet får läkaren inom 24 timmar en oavbruten nattvila på tre timmar (kl. 23–8), vilket möjliggör ett arbetspass på över 13 timmar.

Läkaren kan ges 24 timmar veckovila mellan kl. 8 på lördag och kl. 8 på söndag. Den förkortade dygnsvilan kan ersättas senare med en ersättande vilotid.

För läkaren kan planeras arbetsplatsjour t.ex. till söndag kl. 8–21. Om läkarens arbetsskift börjar på måndagen kl. 8 har dygnsvilan efter söndagens arbetsplatsjour getts.

Den ersättande vilotiden efter fredagen har dock inte getts. Bestämmelserna om ersättande vilotid finns i LÄKTA kap. II § 5 mom. 3.

Läkaravtalet (LÄKTA) kap. III § 2 mom. 5 innehåller en bestämmelse om förläggningen av den ordinarie arbetstiden under avtalsperioden 1.4.2020–28.2.2022. Enligt bestämmelsen beslutar arbetsgivaren om en ändamålsenlig förläggning av den ordinarie arbetstiden till vardagar från måndag till torsdag kl. 7.30–20.00 och fredag kl. 7.30–18.00 enligt vad tillgången på tjänsterna, ett bättre utnyttjande av resurserna o.d. kräver.

Om ett arbetsskift inom den ordinarie arbetstiden för en läkare eller tandläkare infaller måndag–torsdag kl. 17.00–20.00 eller fredag kl. 17.00–18.00 betalas ersättning för utvidgad verksamhet i enlighet med LÄKTA kap. II § 7.

Utgångspunkten för arbetstidsarrangemangen är att de planeras att motsvara det aktuella servicebehovet i verksamheten. Arbetstidsarrangemangen är en del av kärnan i arbetsgivarens arbetsledningsrätt när det gäller att ordna verksamheten.

Arbetsgivaren kan dock godkänna eller komma överens om individuella arbetstidsarrangemang i enlighet med läkarens eller tandläkarens egna arbetstidsönskemål, till exempel en komprimerad arbetstid. Det typiska för sådana arrangemang är att arbetstidsarrangemanget inte skulle finnas, om inte läkaren eller tandläkaren bad om det i individuella fall. I så fall är det oftast inte längre fråga om att ersättning för utvidgad verksamhet ska betalas för förläggningen av arbetstiden.

Om arbetsgivaren tar i bruk den utvidgade förläggningen av den ordinarie arbetstiden under avtalsperioden, blir läget sannolikt sådant att även läkare som omfattas av de här individuella arbetstidsarrangemangen ska betalas ersättning för utvidgad verksamhet. I varje fall ska arbetsgivaren i så fall bedöma de individuella arrangemangen och betalningen av ersättning för utvidgad verksamhet också ur det här perspektivet.

Frågan om när det inte finns förutsättningar för att betala ersättning för utvidgad verksamhet baserar sig i sista hand alltid på prövning från fall till fall. Arbetstidsarrangemang får inte planeras för att kringgå betalningen av ersättning.

Under ett jourskift kan jourformen ändras från arbetsplatsjour till fri jour och tvärtom. Det här kombinerade jourskiftet betraktas då som ett enda jourtillfälle.