Suomeksi
Anvisning
UKTA

Arbetstidsarrangemang för daghemsföreståndare under coronaepidemin

Enligt lagen om småbarnspedagogik ansvarar daghemsföreståndarna för daghemmens verksamhet. För att trygga daghemmens verksamhet kan det i exceptionella situationer förutsättas att daghemsföreståndarna sköter nödvändiga arbetsuppgifter utanför den planerade ordinarie arbetstiden. För arbetet ska separata ersättningar betalas i enlighet med AKTA.

Om coronaläget i kommunen exempelvis kräver att föreståndarna håller sig anträffbara eller det krävs andra arrangemang som avviker från det vanliga, lönar det sig att i kommunen fundera över daghemsföreståndarnas arbetstidsarrangemang, så att arbetstiderna är ändamålsenliga och följer bestämmelserna i AKTA. 

Enligt lagen om smittsamma sjukdomar hör spårningen av smittkedjor till den läkare i kommunen eller sjukvårdsdistriktet som ansvarar för smittsamma sjukdomar. Om coronavirussmitta konstateras inom småbarnspedagogiken, ger smittskyddsläkaren anvisningar om fortsatta åtgärder. Smittspårare utreder om det har skett en exponering, spårar de personer som exponerats och försätter dem i karantän med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.

Den läkare som i kommunen eller sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar samarbetar med verksamhetsstället för småbarnspedagogik vid smittspårningen. Om det inom småbarnspedagogiken uppstår en misstanke om smitta, riktas frågor om detta till de lokala eller regionala smittskyddsmyndigheterna. Arbetsgivaren ska göra en förteckning över arbetstagare som exponerats i arbetet. Detta kan kräva extra arbetsinsatser av daghemsföreståndaren.

Beredskap är ett sätt att i exceptionella situationer utföra nödvändiga arbetsuppgifter utanför den planerade arbetstiden, om det inte är fråga om övertidsarbete. Det är bra att bedöma om det är ändamålsenligt att använda beredskapen eller om det finns skäl att överväga andra möjliga metoder.

Avtal om eller beordran om beredskap

För tjänsteinnehavare grundar sig beredskapsskyldigheten på avtal eller arbetsgivarens uttryckliga beordran, och för arbetstagare grundar sig skyldigheten på avtal. Om beredskapen är nödvändig på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl, får tjänsteinnehavaren inte vägra beredskap. Arbetsgivaren ska vid behov motivera varför det är nödvändigt att beordra beredskap. För beredskap bör sådana skriftliga anvisningar ges att den anställde är medveten om de rättigheter och skyldigheter som hör till beredskapen (till exempel inom vilken tid den anställde senast ska infinna sig på arbetsplatsen och vilken ersättning som betalas).

Med beredskapstid avses tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens skyldighet att, på arbetsgivarens uttryckliga beordran eller på basis av ett avtal med arbetsgivaren, vara anträffbar under sin lediga tid för att vid behov kunna inkallas till arbete.

Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden, eftersom den anställde inte arbetar under beredskapstiden och inte heller annars är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. Om den anställde inkallas till arbete under beredskapstiden, räknas den tid som gått åt till att utföra arbetet in i arbetstiden. Arbetstid är också arbetsrelaterade telefonsamtal som förts under beredskapstiden mellan den anställde och arbetsgivaren eller en kund (Arbetsrådet TN 1456/14) eller med andra anställda.

Kontinuerlig beredskap är inte möjlig

Enligt både arbetstidslagen och AKTA får beredskapen inte oskäligt försvåra den anställdes möjligheter att disponera sin fritid. Detta gäller både beredskapstidens längd och hur ofta beredskapsperioder förekommer.

Den anställde ska också ha tillräckligt med sådan ledig tid som inte är förenad med bundenhet till arbetet på grund av beredskapsskyldighet.
Arbetsrådet har ansett att bundenheten till arbetet på grund av beredskap hade blivit för omfattande, när den anställde stod i beredskap nästan 50 procent av alla timmar (TN 1430-08). Arbetsgivaren kan alltså inte avtala om eller beordra kontinuerlig beredskap 24/7. Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar den anställdes möjligheter att disponera sin fritid (AKTA kap. III § 5 mom. 1).

För beredskap betalas ersättning enligt AKTA

För beredskap ska ersättning betalas enligt kap. III § 5 i AKTA, eller motsvarande tid ges ledig, om inget annat avtalats lokalt om beredskapsersättningen.
 
Enligt tillämpningsanvisningen i AKTA kap. III § 5 ska tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren känna till beredskapsersättningens belopp eller grunderna för hur ersättningen bestäms och villkoren för beredskap när ett avtal om beredskap ingås eller en beordran ges. Med villkoren för beredskap avses bland annat inom vilken tid den som har beredskap ska anlända till det arbetsställe arbetsgivaren bestämt och svara när arbetsgivaren tar kontakt samt grunderna för beredskapsersättning. I ersättningsbeloppet ska beaktas hur beredskapstiden begränsar tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens möjligheter att disponera sin ledighet.