Den lokala justeringspotten i UKTA 1.4.2021

Den lokala justeringspott som fördelas i början av april används enligt § 3 i underteckningsprotokollet i första hand till att vidareutveckla de lokala lönesystemen, rätta till lokala missförhållanden i lönerna och stödja resultatfrämjande omorganiseringar av verksamheten och uppgifterna. Samtidigt bör man se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra som står utanför lönesättningen står i rätt förhållande till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper.

Anvisningar för beräkning av justeringspotten

Den lokala justeringspotten kan fördelas på de uppgiftsrelaterade lönerna och/eller de individuella tilläggen.

I fråga om de uppgiftsrelaterade lönerna görs förhöjningarna i allmänhet antingen

a) genom eurobaserade (ojämna eller jämna) förhöjningar
eller

b) genom en allmän förhöjning, dvs. så att lönerna för alla höjs med samma procentsats (inte det rekommenderade fördelningssättet)

För att uppnå önskad kostnadseffekt bör det i bägge fallen noteras att en höjning av de uppgiftsrelaterade lönerna höjer övertimarvodena och ersättningen för mertidsarbete inom systemet med årsarbetstid, men inte de årsbundna delarna av de individuella tilläggen eller andra så kallade icke-automatiska tillägg. Kommunerna bör utreda hur stor andel dessa lönedelar utgör av totallönerna för att rätt förhöjningsprocent eller belopp ska kunna beräknas.

Exempel: 1.4.2021 lokal justeringspott 0,8 %. Hälften av justeringspotten används för att justera de uppgiftsrelaterade lönerna.

*) rekryteringstillägg (om eurobaserat), u-områdestillägg och fjärrortstillägg, arvoden för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga, skolvisa arvoden och andra eurobaserade arvoden som anges i lönebilagan

a) De uppgiftsrelaterade lönerna höjs beloppsmässigt

Från det belopp som fördelas ska man dra av höjningens inverkan på övertimarvoden och mertidsarbete inom systemet med årsarbetstid, dvs. summan av de uppgiftsrelaterade lönerna divideras med summan av de lönedelar som höjs, dvs. de uppgiftsrelaterade lönerna, övertimarvodena och mertidsarbetet. Denna kvot multipliceras sedan med beloppet av den justeringspott som beräknats utifrån totallönerna.

När de uppgiftsrelaterade lönerna höjs med 1 160,71 euro, höjs totallönernas lönesumma alltså med 1 300,00 euro.

b) De uppgiftsrelaterade lönerna höjs med samma procentsats

Förhöjningsprocenten för de uppgiftsrelaterade lönerna fås genom att beloppet för den justeringspott som beräknats utifrån totallönerna divideras med summan av de lönedelar som höjs, dvs. de uppgiftsrelaterade lönerna, övertimarvodena och mertidsarbetet.

När de uppgiftsrelaterade lönerna höjs med 0,46 % blir totalkostnaden alltså 0,4 %.

Dessutom bör det noteras att de individuella lönetillägg och övergångstillägg (t.ex. del B § 26 och § 27) som minskar i motsvarande grad som förhöjningen av den uppgiftsrelaterade lönen, ökar förhöjningsmånen med motsvarande belopp i euro (minskad med effekten av höjningen av övertimarvodena/mertidsarbetet). 

Om beloppet för den justeringspott som beräknats utifrån totallönerna används till individuella tillägg, ska beloppet användas oavkortat (i exemplet 1 300,00 €), eftersom höjningar av de individuella tilläggen inte återspeglas i andra lönefaktorer. Ett undantag från detta utgör systemet med årsarbetstid, där höjningen av det individuella tillägget återspeglas i lönesumman för mertidsarbete. Återspeglingseffekten ska beaktas i totalkostnaderna.