JAU och JHL får plikta för strejker i Jyväskylä
Arbetsdomstolen har dömt Offentliga sektorns union JAU rf och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf samt lokalföreningarna Jyväskylän julkisten ja hyvinvointialojen ammattilaiset JHL ry och Jyväskylän JHL ry till strejkböter i enlighet med KT:s talan. Domarna var eniga.
Domarna gällde strejkerna som ordnades i Jyväskylä stad hösten 2020. I slutet av oktober strejkade sammanlagt 378 personer som var anställda inom småbarnspedagogiken, idrottstjänsterna eller som elevassistenter. En vecka senare inledde JHL en ny och mer omfattande strejk där också gatu-, park- och grönområdesarbetarna ingick. I den senare strejken deltog 535 arbetstagare.
Med strejkerna ville man påverka Jyväskylä stads beslut i budgeten för 2021 och protestera mot permitteringar, uppsägningar och andra planer som staden har gällande anställningsvillkoren på längre sikt.
KT reagerade snabbt på försenat varsel
Strejkvarsel lämnades till arbetsgivaren mindre än ett dygn före strejkstart. Omgående efter att strejkvarsel för de båda strejkerna kommit uppmanade KT organisationerna och deras underföreningar att vidta behövliga övervakningsåtgärder för att hindra strejken, eftersom strejkerna riktade sig mot bestämmelserna i AKTA kap. 1 § 5 om rätten att leda arbetet under arbetsfred. Organisationerna vidtog inga åtgärder utan strejkerna inleddes i enlighet med strejkvarslen.
KT krävde i Arbetsdomstolen att lokalföreningarna och JHL rf skulle dömas att betala strejkböter för brott mot fredsplikten och JAU rf för brott mot övervakningsskyldighet. Kraven gällde bägge strejkerna. Dessutom krävdes att JHL rf och JAU rf ersätter KT:s rättegångskostnader.
Organisationerna yrkade på att talan skulle förkastas, eftersom de hade tolkat alla strejker som politiska strejker och därmed som lagliga arbetskonflikter som inte riktar sig mot arbets- och tjänstekollektivavtalet.
Arbetsdomstolen ansåg att anledningen till strejkerna var missnöje med resultatet av samarbetsförhandlingarna i samband med budgetberedningen 2021 och eventuella beslut som omfattas av arbetsgivarens affärsledningsrätt. Strejkerna riktades mot bestämmelserna om arbetsgivarens arbetsledningsrätt i AKTA, kap 1 § 5, enligt vilken arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda anställda samt leda och övervaka arbetet.
Strejkböter sammanlagt 21 500 euro
Centralorganisationen JHL dömdes för brott mot fredsplikten, eftersom organisationen aktivt deltagit i strejkarrangemangen och inte bara passivt försummat övervakningen. Rollen avslöjades av ett strejkmeddelande som sänts internt inom JHL och som arbetsgivaren kommit över. I meddelandet sades bland annat att strejken grundade sig på ett administrativt beslut som fattats av JHL.
Organisationernas sammanlagda strejkböter är 21 500 euro. JAU rf ska betala 6 500 euro medan JHL rf och dess lokalföreningar betalar resten. Vid bedömningen av strejkböterna beaktades konfliktåtgärdens längd och antalet deltagare samt fackavdelningens storlek och annat som nämns i 10 § i lagen om kollektivavtal.
Solidariskt ersättningsgilla rättegångskostnader utdömdes till ett belopp av 4 900 euro.
