Värdesättningen av arbetet syns i lönen inom kommunsektorn
Enligt KT Kommunarbetsgivarnas och de kommunala huvudavtalsorganisationernas färska utredning om löner och arbetskraftskostnader är lönerna i många arbetsuppgifter högre inom kommunsektorn än inom den privata sektorn. Likaså är semesterförmånerna och andra anställningsvillkor i snitt bättre inom kommunsektorn. Dessutom betalar de kommunala arbetsgivarna högre pensionsavgifter än den privata sektorn.
I utredningen jämfördes lönerna inom den privata sektorn och kommunsektorn. Enligt resultaten är lönerna inom den privata sektorn i genomsnitt 2,1–3,0 procent högre än inom kommunsektorn. I materialet för motsvarande yrken är resultatet något lägre, dvs. 1,7–2,6 procent. Resultaten varierar mellan olika inkomstbegrepp. I utredningen har löneskillnaderna beskrivits med flera variabler och skillnaderna varierar enligt vilken variabel som valts.
I utredningen gjordes separata analyser av det material som omfattar alla yrken och det som omfattar så kallade motsvarande yrken. Definitionen på motsvarande yrken är att det i båda sektorernas material på exakt yrkesklassnivå finns minst hundra observationer (arbetstagare) varje år. Detta material omfattade 91 procent av alla observationer inom kommunsektorn.
Sjukskötarna, barnträdgårdslärarna och kontorsstädarna får bättre betalt inom kommunsektorn
Inom sektorer med stora personalgrupper, såsom social- och hälsovården samt det pedagogiska området, är kommunsektorns löner för dem som är sysselsatta i motsvarande yrken något högre (0,4–2,3 procent) än inom den privata sektorn.
Om man granskar de största yrkesbeteckningarna inom kommunsektorn, är till exempel sjukskötarnas inkomster inom den privata sektorn 6,4–8,1 procent lägre än inom kommunsektorn. För klasslärarnas del är skillnaden 2,3–4,0 och för barnträdgårdslärarna 5,3–6,1 procent till de kommunalt anställdas fördel.
Kontorsstädarna betalas inom den privata sektorn 7,4–7,6 och sjukhus- och anstaltsbiträdena 4,6–5,0 procent mindre än inom kommunsektorn.
| Yrke / yrkesklass | Löneskillnad (%), månadsinkomst för ordinarie arbetstid | Löneskillnad (%), totalinkomst inklusive engångsposter |
| Sjukskötare | -6,4 % | -8,1 % |
| Barnskötare m.fl. vid daghem och andra institutioner | -6,0 % | -6,6 % |
| Socialvårdare | -6,0 % | -6,0 % |
| Klasslärare | -2,3 % | -4,0 % |
| Andra högstadielärare och gymnasielärare | 3,1 % | 1,0 % |
| Barnträdgårdslärare | -5,3 % | -6,1 % |
| Anställda inom hemtjänster | -6,6 % | -7,5 % |
| Andra närvårdare | -4,6 % | -5,6 % |
| Socialhandledare | 0,8 % | 0,3 % |
| Lärare inom yrkesutbidningen | -0,1 % | -1,6 % |
| Kontorsstädare m.fl. | -7,4 % | -7,6 % |
| Sjukhus- och anstaltsbiträden | -4,6 % | -5,0 % |
| Socialarbetare m.fl. | 1,2 % | 0,4 % |
| Anställda inom fastighetsskötsel | 1,6 % | -1,2 % |
| Biträdande kökspersonal | -1,9 % | -1,6 % |
I de stora yrkeskategorierna inom kommunsektorn syns det tydligt att de kommunala arbetsgivarna värdesätter sina anställda, eftersom de anställda betalas en klart högre lön än inom den privata sektorn i motsvarande uppgifter.
Dessutom erbjuder kommunsektorn i snitt bättre semesterförmåner och till följd av det en kortare årsarbetstid. Anställningsvillkoren inom kommunsektorn är ur de anställdas synvinkel mycket konkurrenskraftiga. Enligt en bedömning från Statistikcentralens sakkunniga är effekten av den genomsnittligt kortare årsarbetstiden omkring tre procent.
Därtill får de kommunala arbetsgivarna större kostnader än den privata sektorn till följd av den fyra procentenheter högre arbetspensionsavgiften. Om man beaktar lönenivån, övriga anställningsvillkor och övriga arbetskraftskostnader, betalar en kommunal arbetsgivare klart mera för de anställdas arbetsinsats än den privata sektorn.
Ingen grund för löneprogram
Slutsatserna av utredningen är tydliga: det finns ingen grund för ett separat löneprogram inom kommunsektorn eftersom anställningsvillkoren i motsvarande uppgifter i snitt ligger på minst samma nivå inom kommunsektorn som inom den privata sektorn. I flera av kommunsektorns viktiga yrken är lönerna redan nu klart högre inom den kommunala än inom den privata sektorn.
I en regional granskning framträder Nyland som en separat del. Där är den privata sektorns löner i de motsvarande yrkena 5–7 procent högre. Detta kan för sin del avspegla det faktum att den privata sektorns mest inkomstbringande branscher och företag ofta är belägna i Nyland, och dessa företag betalar högre löner under samma yrkesbeteckningar. I nästan vartannat landskap är lönerna inom kommunsektorn högre än inom den privata sektorn.
Utredningen baserar sig på bred lönestrukturstatistik
Lönejämförelsen genomfördes av Löntagarnas forskningsinstitut och Näringslivets forskningsinstitut med hjälp av Statistikcentralens lönestrukturstatistik (2014–2016). Ur de observerade löneskillnaderna eliminerades den del som statistiskt kan förklaras med faktorer som gäller arbetstagaren eller anställningsförhållandet.
I jämförelsen användes tre olika inkomstbegrepp: månadslön för ordinarie arbetstid utan löneposter av engångsnatur, månadslön för helhetsarbetstid utan löneposter av engångsnatur samt månadslön för helhetsarbetstid inklusive löneposter av engångsnatur såsom resultatbonusar och semesterpenningar.
Analyserna genomfördes med två olika metoder: den hedoniska metoden och Blinder-Oaxaca-dekomponeringsmetoden. De ovan beskrivna resultaten baserar sig på den senare metoden som är den vanligaste metoden i undersökningar om löneskillnader.
Läs mera:
Hela utredningen finns på finska här >
KT Kommunarbetsgivarnas och de kommunala huvudavtalsorganisationernas gemensamma pressmeddelande Löneskillnader mellan privata och kommunala sektorn utredda >
