Fler arbetsdagar än vanligt förlorades i arbetskonflikter

Statistikcentralen har statistikfört 107 arbetskonflikter i Finland 2019. I siffran ingår också hot om arbetskonflikt. Antalet arbetskonflikter minskade från föregående år, då det genomfördes 166 arbetskonflikter. År 2018 var antalet hot betydligt större, 38 stycken, och detta är också det största statistikförda antalet hot. Hot om arbetskonflikter har statistikförts sedan 2012.

Av arbetskonflikterna var 67 procent strejker och strejkhot. De näst vanligaste formerna av arbetskonflikt var blockad och förbud mot övertidsarbete. I fjol utlyste arbetsgivarsidan också tre lockouter. 

Under 2000-talet har antalet arbetskonflikter årligen legat under 200. Ett undantag är 2005, då det förekom stora arbetskonflikter inom pappersindustrin och antalet arbetskonflikter steg till 365. 

Antalet förlorade arbetsdagar ökade trots att antalet arbetskonflikter minskade

År 2019 deltog 161 289 arbetstagare i arbetskonflikter och antalet förlorade arbetsdagar uppgick till 378 029. Antalet förlorade arbetsdagar ökade från 2018, trots att antalet arbetskonflikter minskade. Under hela 2000-talet är 2005 det enda året som antalet förlorade arbetsdagar varit högre, då uppgick de till sammanlagt 672 904. Antalet delaktiga arbetstagare har däremot varit högre endast 2018.

Totalt 65 av arbetskonflikterna fördes inom flera än två kommuners områden och resten fördelades rätt jämnt mellan olika kommuner. Antalet arbetskonflikter var störst i slutet av året, och under samma period förekom också största delen av de förlorade arbetsdagarna.

Av arbetskonflikterna gällde 43 procent industrin och 38 procent transport- och lagerbranschen, och det var därmed också dessa branscher som hade de största förlusterna av arbetsdagar. I fjol gällde 61 procent av alla förlorade arbetsdagar industrin och 36 procent transport- och lagerbranschen. Totalt 88 procent av dem som deltog i arbetskonflikter arbetade inom industrin och 10 procent inom transport- och lagerbranschen. Det höga antalet arbetskonflikter inom dessa branscher förklaras av strejkerna inom teknologiindustrin i december och av de konfliktåtgärder som genomfördes inom post- och logistiksektorn i fjol.

Orsaken oftast en stödåtgärd eller branschens kollektivavtal 

De vanligaste orsakerna till arbetskonflikter var stödåtgärder och branschens kollektivavtal. I fjol fördes det förbundsvisa kollektivavtalsförhandlingar inom många branscher, och under dessa vidtogs stridsåtgärder. De näst vanligaste orsakerna var minskning av arbetskraften eller hot om minskning av arbetskraften samt arbetsledningen.
 

Källa: Statistikcentralen, orsaker till arbetskonflikter 2019

Mer på webben:

Statistikcentralens meddelande 8.5.2020: Antalet förlorade arbetsdagar i arbetskonflikterna var näst störst under 2000-talet (svensk sammanfattning) >

>