Ändringar i behandling av personuppgifter i arbetslivet
Ändringarna i lagen om integritetsskydd i arbetslivet trädde i kraft i början av april. De gjordes för att lagen måste preciseras på grund av EU:s allmänna dataskyddsförordning, upphävandet av personuppgiftslagen och ändringarna i strafflagen. Ändringarna gäller bland annat kameraövervakning och lagring av uppgifter om arbetstagares hälsotillstånd.
EU:s allmänna dataskyddsförordning har sedan 25.5.2018 utgjort direkt tillämplig och bindande rätt i medlemsstaterna.
Dataskyddsförordningen innehåller ett nationellt handlingsutrymme, inom ramen för vilket medlemsstaterna kan utfärda lagstiftning som kompletterar och preciserar förordningen. I Finland utfärdades inom ramen för detta handlingsutrymme den dataskyddslag (1050/2018) som trädde i kraft 1.1.2019. Dataskyddslagen kompletterar och preciserar EU:s allmänna dataskyddsförordning och tillämpas parallellt med den. Genom dataskyddslagen upphävdes också personuppgiftslagen.
I artikel 88 i dataskyddsförordningen föreskrivs om behandling av personuppgifter i anställningsförhållanden. Enligt förordningen får medlemsstaterna i lag eller i kollektivavtal fastställa mer specifika regler om hur de anställdas personuppgifter behandlas i samband med anställningsförhållanden. Dessa regler ska innehålla åtgärder för att skydda den anställdas berättigade intressen och grundläggande rättigheter i synnerhet då det gäller insyn i behandlingen, överföring av personuppgifter inom en koncern och övervakningssystem på arbetsplatsen.
Lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) preciserades
Arbets- och näringsministeriet tillsatte 21.9.2017 en trepartsarbetsgrupp med uppgift att utreda hur väl lagstiftningen om integritetsskydd i arbetslivet motsvarade EU:s allmänna dataskyddsförordning. Därtill fick arbetsgruppen i uppgift att komma med förslag om eventuella behov av ändringar av lagstiftningen.
Enligt arbetsgruppen var de bestämmelser om behandling av personuppgifter i arbetslivet som finns i lagen om integritetsskydd i arbetslivet mestadels inom ramen för det nationella handlingsutrymmet. De ändringar i lagen som arbetsgruppen föreslog berodde närmast på dataskyddsförordningen, upphävandet av personuppgiftslagen och ändringarna i strafflagen.
Regeringens proposition om ändringar i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (RP 97/2018) överlämnades till riksdagen i juli 2018 och lagförslaget godkändes 12.2.2019.
I samband med godkännandet av lagen förutsatte riksdagen att regeringen utan dröjsmål och på trepartsbasis utreder vilka eventuella ändringsbehov som hänför sig till lagens 4 § 1 mom., den paragraf som gäller utredning av arbetstagares tillförlitlighet. Vid beredningen av paragrafen ska man sträva efter en balanserad lösning mellan arbetstagarnas rätt till integritetsskydd och arbetsgivarnas databehandlingsbehov. Vid beredningen måste man också beakta dataombudsmannens tolkningspraxis, utvecklingen av lagstiftningen och vid behov förslaget till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.
Ändringar i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (347/2019) som träder i kraft 1.4.2019, efter paragrafer
5 §. Behandling av uppgifter om hälsotillstånd
Paragrafens 4 mom. har kompletterats så, att uppgifter om hälsotillstånd ska utplånas så snart det inte längre finns någon grund enligt 1 mom. för behandling av uppgifterna. Grunden för och behovet av behandlingen ska bedömas minst vart femte år.
16 §. Villkor för kameraövervakning
Enligt artikel 6–7 i dataskyddsförordningen är den registrerades samtycke en laglig grund för behandling av personuppgifter. Den registrerade ska ha rätt att när som helst återkalla sitt samtycke. För undvikande av överlappande reglering har man ur paragrafens 2 mom. avlägsnat kravet på att kameraövervakning som riktas mot ett visst arbetsställe förutsätter att arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om saken.
24 §. Straffbestämmelse
I paragrafens 1 mom. har brott mot 4 § 2 mom. slopats i den första punkten i förteckningen över tillvägagångssätt. Överträdelser av bestämmelserna om behandling av arbetstagares personuppgifter kan leda till administrativa sanktionsavgifter med stöd av artikel 83 i dataskyddsförordningen.
Till straffbestämmelsen har också fogats en ny punkt 2, enligt vilken det är straffbart att i strid med 5 § 1 mom. behandla uppgifter om arbetstagares hälsotillstånd. Efter det att strafflagens brottsbeteckning personregisterbrott upphävdes, var det befogat att till straffbestämmelsen foga överträdelser av bestämmelserna om behandling av arbetstagares hälsotillstånd. Överträdelser av det här lagrummet faller inte inom tillämpningsområdet för administrativa sanktionsavgifter.
Inom ramen för straffbarhet finns fortfarande sådana tillvägagångssätt för vilka straffbarheten inte kan anses överlappa med dataskyddsförordningens administrativa sanktionsavgifter. I paragrafens 2 mom. hänvisas till bestämmelsen om dataskyddsbrott i stället för till strafflagens bestämmelse om personregisterbrott.
Mer på webben
Lag om ändring av lagen om integritetsskydd i arbetslivet (347/2019) 25.3.2019 >
