Branscher med brist på arbetskraft behöver ett alternativ till det avskaffade vuxenutbildningsstödet
Vuxenutbildningsstödet används flitigt för yrken inom social- och hälsovården, undervisningen och räddningstjänsten där det råder stor brist på arbetskraft. Eftersom regeringen kommer att avskaffa vuxenutbildningsstödet i augusti behövs det snarast en ersättande lösning, särskilt i den offentliga sektorn, för att avstyra en eskalerande brist på arbetskraft.
Enligt KT:s bedömning kommer avskaffandet av stödet att ha kritiska konsekvenser för tillgången till arbetskraft i den kvinnodominerade kommun- och välfärdssektorn. Konsekvenserna har inte utvärderats tillräckligt.
Vuxenutbildningsstödet används flitigt i kommun- och välfärdssektorn. Arbetskraftsbarometern visar att bristen på arbetskraft är störst bland närvårdare, sjukskötare, specialsakkunniga inom socialt arbete, lärare och speciallärare inom småbarnspedagogik.
– När vuxenutbildningsstödet avskaffas riskerar antalet anställda som avlagt examen inom kritiska områden sjunka och det utexamineras inte tillräckligt med kvalificerade yrkesutbildade personer inom social- och hälsovård, småbarnspedagogik och undervisning, säger Mertzi Bergman, KT:s sakkunniga inom kompetens och utbildningspolitik.
Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet fördjupar arbetskraftsbristen särskilt inom social- och hälsovården och försvårar ordnandet av lagstadgad service i välfärdsområdena.
– Inom social- och hälsovården och det pedagogiska området finns ett akut behov av ett alternativ för vuxenutbildningsstödet, säger Bergman.
Situationen inom offentliga sektorn kräver en särskild lösning
I stället för vuxenutbildningsstöd föreslås studiestöd och lån. De alternativa stöden fungerar inte för dem som redan arbetar inom social- och undervisningssektorn, eftersom antalet studiemånader begränsats och det behövs helt nya examina för att få behörighet i sektorernas yrken.
– Det går inte att vid sidan av arbetet både avlägga examina och fullgöra den obligatoriska praktiken. För det behövs också stödd studieledighet, säger KT:s förhandlingsdirektör Anna Kukka.
KT anser att avskaffandet av vuxenutbildningsstödet kräver en mycket längre övergångsperiod. I nuläget varar övergångsperioden till slutet av 2025.
Utvidgade dimensioneringar förvärrar situationen
KT betonar att lagstiftningen som preciserar den offentliga sektorns dimensioneringar och behörighetsvillkor har utökats betydligt de senaste åren, vilket ökar behovet att avlägga examen.
Inom kommun- och välfärdssektorn är arbetsuppgifterna lagstadgade och i behörighetsvillkoren krävs examensbaserad utbildning. Utan avlagda examina ökar inte tillgången på yrkeskunnig arbetskraft i social- och hälsovårdssektorn.
Vuxenutbildningsstödet är vanligt i branscher med arbetskraftsbrist
Vuxenutbildningsstödet har blivit en viktig del av i synnerhet den offentliga sektorns fortbildning och kompletterande utbildning. Ungefär 38 procent av stödtagarna studerar inom social- och hälsovården eller de pedagogiska områdena. Av dem är 74 procent kvinnor.
Av dem med sjukskötarexamen, till exempel, har 17 procent använt sig av vuxenutbildningsstöd. Bland dem som studerat socialvetenskap har 23 procent fått vuxenutbildningsstöd för att avlägga magisterexamen i samhällsvetenskaper, och 45 procent av dem med speciallärarkompetens har fått vuxenutbildningsstöd för sina studier.
Vuxenutbildningsstöd har använts av 90 procent av dem som avlagt underbefälsexamen inom räddningsväsendet, 51 procent av nödcentralsoperatörerna, 50 procent av hälsovårdarna, 49 procent av förstavårdarna, 20 procent av socionomerna och 53 procent av geronomerna.
Mertzi Bergman
