AKTA

Enligt AKTA kap. III § 4 räknas utbildning som arbetsgivaren bestämmer att den anställda ska delta i som arbetstid. I och med att man i allmänhet på förhand är medveten om en kommande utbildning bör detta beaktas när arbetsskiftsförteckningen görs upp.

Om det inte är fråga om utbildning som arbetsgivaren bestämt att den anställda ska delta i och utbildningen alltså inte räknas som arbetstid, kan arbetsgivaren bevilja den anställda arbets- eller tjänstledighet för utbildningen.

Frågan gäller daghemspersonal som omfattas av UKTA del G och AKTA bilaga 5.

Denna fråga och svaret på den har utarbetats av KT, Sote rf, JAU rf och FOSU rf tillsammans.

Enligt AKTA kap. III § 11 anses det allmänt vara eftersträvansvärd praxis att de anställdas arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, med de undantag som den dagliga vilotiden medför, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på något annat sätt. Arbetsskift kortare än fyra timmar ska inte tillämpas om inte den anställdas behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.

Inom småbarnspedagogiken kan det finnas särskilda skäl att ordna ett arbetsskift i två delar den dag då en föräldrakväll ordnas på kvällen. AKTA anger inte någon begränsning för till exempel längden på pausen mellan skiften.

Enligt AKTA kap. III § 26 ska tjänsteinnehavarna och arbetstagarna dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken de inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten arrangeras vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhandahållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.

Inom småbarnspedagogiken har de anställda sålunda rätt till en rast på tio minuter som ges under arbetsskiftet, med undantag för början och slutet av skiftet. Rasten kan hållas till exempel i arbetsplatsens personalrum.

Frågan gäller daghemspersonal som omfattas av UKTA del G och AKTA bilaga 5.

Denna fråga och svaret på den har utarbetats av KT, Sote rf, JAU rf och FOSU rf tillsammans.

Begreppet ”finjustering” förekommer inte i kollektivavtal. I daghem avses med begreppet finjustering tidsmässigt små ändringar i arbetsskiftsförteckningen. På finjusteringen tillämpas avtalsbestämmelserna om ändring av arbetsskiftsförteckningen enligt AKTA kap. III § 28.

Enligt AKTA kap. III § 28 får en arbetsskiftsförteckning som delgetts de anställda ändras endast med de anställdas samtycke eller av grundad anledning. Förekomsten av grundad anledning prövas från fall till fall.

Med den anställdas samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på verksamheten göras i arbetsskiftsförteckningen.

Med tanke på verksamheten kan det vara nödvändigt att ändra en arbetstagares arbetsskift, om ett barns behov av småbarnspedagogik förändras och daghemmet vid den tidpunkten annars inte skulle ha någon pedagogisk personal på plats som ansvarar för fostran. När arbetstagaren redan har infunnit sig till sitt arbetsskift kan arbetsskiftet dock inte ändras utan arbetstagarens samtycke.

Frågan gäller daghemspersonal som omfattas av UKTA del G och AKTA bilaga 5.

Denna fråga och svaret på den har utarbetats av KT, Sote rf, JAU rf och FOSU rf tillsammans.

Med familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn avses oberoende av yrkesbeteckning till exempel familjedagvårdare som arbetar i ett barns hem, trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar som ersättande familjedagvårdare i ett barns hem. Trefamiljsdagvårdare arbetar hemma hos familjer, till exempel veckovis i de olika familjernas hem.

Trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn hör till lönepunkt 05VKA064 i AKTA bilaga 5.

Denna fråga har formulerats i samarbete mellan KT, FOSU rf, JAU rf och Sote rf.

Med familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn avses oberoende av yrkesbeteckning till exempel familjedagvårdare som arbetar i ett barns hem, trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar som ersättande familjedagvårdare i ett barns hem.

Trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn hör till lönepunkt 05VKA064 i AKTA bilaga 5.

För trefamiljsdagvårdare och övriga familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn finns det en särskild bestämmelse om arbetstiden i AKTA bilaga 5 § 4. På familjedagvårdare som i huvudsak arbetar hemma hos ett eller flera barn tillämpas bestämmelserna om arbetstid och arbetstidsersättningar i AKTA bilaga 12 § 7–10.

Övriga anställningsvillkor såsom lön, semester, sjukfrånvaro och familjeledigheter samt övriga ledigheter med lön följer de allmänna bestämmelserna i AKTA.

Denna fråga har formulerats i samarbete mellan KT, FOSU rf, JAU rf och Sote rf.

Tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5 begränsar sig till personal inom småbarnspedagogiken samt vissa yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor. I det här sammanhanget avser ”skola” uttryckligen grundskola.

Yrkesgrupper som hör till AKTA bilaga 5 är till exempel skolgångshandledare och skolgångsbiträden i grundskolorna.

Denna fråga har formulerats i samarbete mellan KT, FOSU rf, JAU rf och Sote rf.

Inom UKTA del G är den allmänna förhöjningen 2,02 procent och inom AKTA bilaga 5 är den 2,2 procent 1.6.2023.

Justeringspotten är 0,7 procent (0,4 % + 0,3 %) i båda avtalen. Om samförstånd inte nås om fördelningen av justeringspottens 0,3 procent, fördelas hälften som en lokal allmän förhöjning (0,15 %) och arbetsgivaren beslutar hur den andra hälften (0,15 %) fördelas.

Utöver nämnda 0,7 procent (0,4 % + 0,3 %) innehåller båda avtalen en lokal justeringspott på 1,2 procent enligt utvecklingsprogrammet 1.6.2023.

I tabellen kan du kontrollera de förhöjningar som tillkommer småbarnspedagogiken i juni 2023.

* I UKTA granskas inte fördelningen av den lokala justeringspotten per bilaga.

Daghemsföreståndare har en yrkesmässig ledningsuppgift. Daghemsföreståndarnas arbetstidsform är allmän arbetstid. Byråarbetstid kan inte tillämpas på dem som omfattas av UKTA del G.

På anställda med administrativa ledningsuppgifter inom småbarnspedagogiken, såsom direktörer för småbarnspedagogik, tillämpas byråarbetstid. De administrativa uppgifterna inom småbarnspedagogiken omfattas av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5.

Om det är fråga om en kombinationsbefattning som utöver uppgifterna som daghemsföreståndare även omfattar administrativa ledningsuppgifter inom småbarnspedagogiken, väljs arbetstidsformen på samma sätt som det rätta avtalsområdet, dvs. enligt de huvudsakliga uppgifterna.

Med klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik avses klubbverksamhet som leds av en lärare inom småbarnspedagogik och som uppfyller kriterierna i den lag om småbarnspedagogik som gällde 1.6.2021 och grunderna för planen för småbarnspedagogik. På klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas grunderna för planen för småbarnspedagogik enligt 21 § och den lokala planen för småbarnspedagogik enligt 22 § i lagen om småbarnspedagogik, och dessa grunder styr verksamheten.

En lärare inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik och som uppfyller behörighetskraven för lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik 540/2018 (26 §, 30 § respektive 31 §, eller behörighet för nämnda uppgifter enligt övergångsbestämmelserna i 75 §) omfattas av tillämpningsområdet för UKTA del G och står utanför lönesättningen. På personer som står utanför lönesättningen i UKTA del G tillämpas lönepunkt 45999999.

På lärare inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet tillämpas inte vissa arbetstidsbestämmelser enligt UKTA del G § 8 (arbetstid för planering, utvärdering och utveckling samt extra lediga dagar).

Om det inte är fråga om klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik eller om den anställda inte uppfyller ovannämnda behörighetsvillkor och arbetar som lärare inom småbarnspedagogik, omfattas han eller hon av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5.

På socionomer inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas lönepunkten för socionomer inom småbarnspedagogik i AKTA bilaga 5 (05VKA046), och på barnskötare inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas på motsvarande sätt lönepunkten för barnskötare inom småbarnspedagogik i AKTA bilaga 5 (05VKA054).

Om en person inte har behörighet som lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik men arbetar som speciallärare inom småbarnspedagogik med stöd av en sådan tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren som avses i 33 § i lagen, tillämpas lönepunkt 05VKB045. En sådan person omfattas av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5, men grundlönen bestäms enligt UKTA del G. Till övriga delar tillämpas bestämmelserna i AKTA bilaga 5.

Om personen har behörighet som lärare inom småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik (26 § eller 75 §) eller som daghemsföreståndare (31 §) eller har behörighet enligt övergångsbestämmelserna i 75 § i lagen, men inte har behörighet som speciallärare inom småbarnspedagogik (30 §), och han eller hon tillfälligt arbetar som speciallärare inom småbarnspedagogik med stöd av 33 § i lagen, omfattas personen av tillämpningsområdet för UKTA del G.

På speciallärare som omfattas av tillämpningsområdet för del G och som arbetar på daghem och sjukhus tillämpas lönepunkten för speciallärare inom småbarnspedagogik enligt UKTA del G.

I denna lönepunkt används

• koden 4 50 01 04 2 om personen har pedagogie magisterexamen
• koden 4 50 00 04 2 om personen har pedagogie kandidatexamen eller annan behörighet som lärare inom småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik.

Det är alltså en och samma lönepunkt där olika examensbaserade koder används av statistiska skäl.

Om en person inte uppfyller behörighetsvillkoren för lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik (26 §, 30 §, 31 §, eller 75 §) och arbetar som lärare inom småbarnspedagogik med stöd av en tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren enligt 33 § i lagen, tillämpas lönepunkt 05VKA045.

Lärare som saknar behörighet omfattas av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5, men deras grundlön bestäms enligt UKTA del G. Till övriga delar tillämpas bestämmelserna i AKTA bilaga 5 på dem.

Med blockad avses fackförbundets uppmaning till sina medlemmar att låta bli att utföra arbete som hör till vakanta tjänster eller befattningar.

En blockad begränsar inte andra än fackförbundets medlemmar från att utföra uppgifter som omfattas av blockaden.

Arbetsgivaren utövar trots blockaden sin arbetsledningsrätt normalt med beaktande av den s.k. neutralitetsprincipen.

Med ansökningsförbud avses ett förbud som ett fackförbund utlyst mot att söka en vakant tjänst eller befattning.

Ett ansökningsförbud begränsar inte arbetsgivarens rätt att söka och anställa ny personal eller rätten för personer som inte hör till fackförbundet att söka en tjänst eller befattning.

Nej, semester intjänas inte.

Det är inte fråga om annan tjänst- eller arbetsledighet, så AKTA kap. IV § 4 mom. 9 tillämpas inte.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.