Arbetstidsarrangemangen tillgodoser servicebehovet och stöder arbetsförhållandena – personalen har goda möjligheter att påverka
Enligt enkäten om arbetstider har social- och hälsovårdspersonalen goda möjligheter att delta i och påverka arbetstidsplaneringen. Arbetstidsarrangemangen påverkar både arbetsförhållandena och hur väl man kan tillgodose servicebehoven. Det är inte fråga om någon liten sak. Det teoretiska timantalet per kalendermånad för dem som omfattas av SH-avtalet ligger uppskattningsvis på 23 miljoner timmar.
Avtalsparterna i arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet) genomförde hösten 2023 en enkät om planeringen av arbetsskift och ändringar i arbetsskiftsförteckningarna. Enkäten grundade sig på medlingsresultaten i arbetsmarknadsuppgörelsen 2022. Enkäten besvarades av 139 arbetsenheter i 20 organisationer.
En mer detaljerad redogörelse av enkätens resultat finns i KT-lehti 1/2024.
Att beakta personalens arbetstidsönskemål är att visa respekt
Enligt enkäten beaktas personalens arbetstidsönskemål lyhört. Att arbetsgivaren beaktar och i mån av möjlighet uppfyller arbetstidsönskemålen visar att arbetstagarna hörs och uppskattas på arbetsplatsen.
Det är värt att notera att nästan varannan av enheterna som besvarat enkäten har en autonom arbetstidsplanering. Detta gäller i synnerhet inom enheter för specialiserad sjukvård, där 60 procent uppgav att de har autonom planering i hemsjukvården, samt inom vissa enheter för socialservice.
I enkäten definierades inte vad som avses med autonom arbetstidsplanering. I allmänhet innebär den att arbetstagarna själva planerar sina arbetsskift inom vissa ramar och regler. I praktiken betyder det att arbetstagaren inom ett givet arbetsskiftsarrangemang själv kan välja sina skift.
Positivt var också att man ganska sällan behöver ändra i arbetsskiftsförteckningarna. Oftast är det fråga om att någon arbetstagare blivit sjuk eller själv bett om en ändring. När arbetsskiftsförteckningen behöver ändras har man nästan alltid kunnat komma överens om saken. Enligt enkäten har 98 procent av ändringarna skett genom överenskommelse.
Servicebehovet bör beaktas vid arbetstidsplaneringen
Arbetstidsarrangemangen syftar till att möta servicebehovet. Social- och hälsovården består av många sorters tjänster, vårdkedjor samt klient- och patientströmmar. Det är fråga om en enorm servicepalett med olika bestämmelser, kundlöften och funktionslogik.
När en kund kontaktar hälsocentralen görs en bedömning av vårdbehovet och icke brådskande vård bör ges inom 14 dygn från det att kunden kontaktade hälsocentralen. Bedömningen av vårdbehovet för en patient som remitterats till specialiserad sjukvård bör inledas inom tre veckor från det att remissen anlänt och den specialiserade sjukvården senast inom sex månader att vårdbehovet konstaterats.
Den som behöver brådskande vård ska få vård omedelbart och den brådskande vården sker via jour- och akutmottagningar.
Vårdbehovet bedöms också i fråga om socialvårdstjänster. Separata beslut fattas till exempel om hemvårdstimmar för en klient, boendeservice, barnskyddets tjänster och avslutande av en klientrelation.
Arbetstidsarrangemangen ska tillgodose många behov
KT:s och huvudavtalsorganisationernas enkät utredde inte hur väl arbetstidsarrangemangen fungerade: till exempel huruvida arbetstimmarna sammanfaller med servicebehovet eller om arbetsskiftsarrangemangen påverkas av variationer i servicebehovet.
Det kom dock fram att variationer i servicebehovet påverkar behovet av arbetsinsatser och ändringar i arbetsskiftsförteckningen. Förändringar i behovet av arbetsinsatser var en anledning att göra ändringar i arbetsskiftsförteckningen enligt 56 procent av dem som besvarade enkäten. Men det var inte den vanligaste anledningen att ändra arbetsskiftsförteckningen. Den ändras oftast på grund av sjukfrånvaro eller arbetstagarens egen begäran. Vid överraskande frånvaro används, beroende på tjänsten och enheten, antingen ändringar i arbetsskiftsförteckningen, övertidsarbete, ambulerande vikarier eller till exempel inhyrd arbetskraft.
Arbetsvillkoren och arbetstidsarrangemangen har också setts som ett medel att minska användningen av dyr inhyrd arbetskraft. Det nätverk som har utrett anlitandet av hyrd arbetskraft i välfärdsområdena konstaterar i sin rapport att man kunde försöka minska kostnaderna för hyrd arbetskraft genom mer flexibla arbetsvillkor. Däri ingår deltidsarbete, flexibel arbetstid och alltmer distansarbete. Med mer flexibla arbetsvillkor ökar välfärdsområdenas attraktionskraft och förmåga att behålla arbetskraften.
Työaikajärjestelyillä vastataan useisiin tarpeisiin
KT:n ja pääsopijajärjestöjen kyselyssä ei selvitetty kokemuksia työaikajärjestelyiden toimivuudesta: esimerkiksi työntuntien kohdistumisesta palvelutarpeita vastaavasti, vuorojärjestelyistä tai palvelutarpeiden vaihtelun vaikutuksista työvuorojärjestelyihin.
Se kävi kuitenkin ilmi, että palvelutarpeiden muuttuminen vaikuttaa työn teettämiseen ja työvuoroluetteloiden pysyvyyteen. Vastaajista 56 prosenttia mainitsi muutokset työn teettämisen tarpeessa syyksi muuttaa työvuoroluetteloa. Tämä peruste ei kuitenkaan ollut yleisin syy muuttaa työvuoroluetteloa.
Työvuoroluetteloa muutetaan yleisimmin sairauspoissaolojen vuoksi ja työntekijöiden omasta pyynnöstä. Yllättävissä poissaolotilanteissa turvaudutaan palvelusta ja yksiköstä riippuen vaihtelevasti työvuoroluettelon muuttamiseen, ylitöihin, kiertäviin sijaisiin tai esimerkiksi vuokratyöhön.
Työn teettämisen ehdot ja työaikajärjestelyt on myös nähty keinoina rajoittaa kallista vuokratyötä. Hyvinvointialueiden vuokratyövoiman käyttöä selvittäneen verkoston raportissa todettiin, että vuokratyövoimasta maksettavaa hintaa voidaan myös yrittää rajoittaa joustavammilla työn teettämisen ehdoilla. Tähän liittyvät muun muassa osa-aikatyö, joustavat työajat ja lisääntyvä etätyö. Joustavammilla työn teettämisen ehdoilla lisätään hyvinvointialueiden veto- ja pitovoimaa ja ehkäistään poissiirtymistä.
Digitalt språng till distansarbete?
Social- och hälsovården står under stort förändringstryck i balansgången mellan befolkningens stigande ålder, ökat servicebehov, sparkrav och arbetskraftsbrist. Lösningar som föreslagits är bland annat omvärdering av antalet serviceställen, ambulerande serviceenheter, digitalisering och distanstjänster samt satsningar på kunskapsbaserad ledning.
Social- och hälsovården har traditionellt varit ett typexempel på en sektor där arbetet är bundet till tid och plats. Vård, behandling och undersökning kräver kontakt. När teknologin utvecklats har man dock till och med kunnat genomföra operationer delvis på distans med hjälp av robotkirurgi.
Frågan är nu på vilket sätt digitaliseringen och distanstjänster förändrar sättet att arbeta inom social- och hälsovården de kommande åren. Arbetet som är bundet till tid och plats försvinner inte. Distanstjänster är inte heller samma sak som distansarbete.
I vilket fall som helst kommer vi säkert att se mera variation i sätten att arbeta. Till exempel kan en sårvårdare ge hemvården konsultation på distans och följa behandlingens effekt via fotografier tagna med en mobiltelefon. Det finns flera exempel.
Samsyn genom kunskapsbaserad ledning
Nya sätt att arbeta utmanar alltid arbetsplatserna. På vilka villkor ordnas arbetet, vem hörs och vem bestämmer på multiprofessionella arbetsplatser? Arbetstidsarrangemangen, när och var man arbetar har traditionellt varit och är kärnan i arbetsgivarens arbetsledningsrätt; vi ska ha rätt mängd personal, på rätt ställe i rätt tid. Till god personalpolitik hör att ge personalen möjlighet att delta och påverka.
Behovet av samsyn, samutveckling och ledarskap ökar vid förändringar. Olika redskap för kunskapsbaserad ledning kommer i framtiden att allt bättre stödja tillhandahållandet av tjänster och planeringen av arbetstidsarrangemangen inom social- och hälsovården.
Avtalen behöver också ses över
Oberoende av hurdana arbetssätt social- och hälsovården väljer i framtiden måste arbetstidsarrangemangen stödja tillämpningen av modellerna och tillgodose servicebehoven. Arbetstidsarrangemangen bör vara uppdaterade och de behöver underhållas så att de beaktar kundernas, arbetsgivarnas och personalens synpunkter.
Det är viktigt att kollektivavtalen följer med sin tid och skapar goda förutsättningar för lokala arbetsarrangemang och sätt att bemöta människan.
Blogginlägget kan kommenteras i cirka en månad efter publiceringsdatum.
Mirja-Maija Tossavainen & Riikka Krause
Mirja-Maija Tossavainen är ledande arbetsmarknadsjurist vid KT och Riikka Krause arbetsmarknadsutredare. De deltog båda i SH-avtalets arbetstidsgrupp. Arbetstidsgruppen gjorde enkäten om arbetsskiftsplanering och ändringar i arbetsskiften.
Mirja-Maija Tossavainen
