Avtalshöjningar 2024 och avtalsändringar i tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal (TS-22)

I detta cirkulär behandlas     
-    avtalsuppgörelsen i anknytning till den centraliserade potten 1.2.2024 enligt det s.k. utvecklingsprogrammet för kommun- och välfärdssektorn 2023–2027,
-    den s.k. stupstockens inverkan på tillämpningen av och bestämmelserna i under-teckningsprotokollet till det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal (TS),
-    den lokala potten 1.6.2024 enligt TS,
-    den lokala pott som ska användas från 1.6.2024 enligt det s.k. utvecklingsprogrammet för kommun- och välfärdssektorn 2023–2027 och
-    den allmänna förhöjningen 1.6.2024 enligt TS samt
-    ändringen av arbetstidsformen som tillämpas på hälsoinspektörer från 1.6.2024 och
-    slopandet av tillämpningen av AKTA bilaga 18 inom TS

KT och TS-avtalsorganisationerna JAU rf och FOSU rf har godkänt förhandlingsresul-tatet om den centraliserade potten 1.2.2024 (bilaga 1).  

Detta cirkulär har utarbetats i samråd med TS-avtalsorganisationerna JAU rf och FOSU rf och avtalsparterna har nått samförstånd om dess innehåll.

1 Ändring av tjänste- och arbetskollektivavtalet om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027 (TS)

T och TS-avtalsorganisationerna har kommit överens om att avvika från det som avtalats om den centraliserade potten 1.2.2024 i det s.k. utvecklingsprogrammet 2023–2027. En del av den centraliserade potten används till avtalsändringar inom TS och en del betalas i samband med den lokala potten 1.6.2024 enligt utvecklingsprogrammet.  

Användning av den centraliserade potten 2024

En del av den centraliserade potten används för förkortning av arbetstiden för den personal inom TS som omfattas av arbetstidsformen enligt AKTA bilaga 18 (hälsoinspektörer och motsvarande beteckningar) och för höjning av de uppgiftsrelaterade minimilönerna för lönegrupperna.

I övrigt har ändringen av fördelningen av potten att göra med att förhandlingarna om utvecklingen av lönesystemet och avtalsbestämmelserna ännu inte är klara. Den resterande delen av den centraliserade potten enligt utvecklingsprogrammet överförs till den överenskomna lokala justeringspotten 1.6.2024 enligt utvecklingsprogrammet och omvandlas till en lokal pott. Den lokala potten enligt utvecklingsprogrammet som fördelas 1.6.2024 uppgår således till sammanlagt 0,881 %.

Fördelningssättet för potten enligt utvecklingsprogrammet ändras 2025

Fördelningssättet ändras för potten 1.6.2025 (0,8 %) enligt utvecklingsprogrammet. Av potten (enligt utvecklingsprogrammet) är 0,5 % en lokal pott och 0,3 % en centraliserad pott. Den centraliserade potten används för utvecklingskostnader för lönesystemet och avtalsbestämmelserna 1.2.2025.  Detta förutsätter att ett förhandlingsresultat för utvecklingen av lönesystemet och avtalsbestämmelserna har uppnåtts senast 31.1.2025. Om den centraliserade potten inte används 1.2.2025, senareläggs den till 1.6.2025.

Information om användningen av den centraliserade potten ges våren 2025. Storleken på den lokala potten 1.6.2025 enligt utvecklingsprogrammet ändras till 0,5 % (0,8 % - 0,3 %).

2 Hur den så kallade stupstocken påverkar tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal (TS-22)

KT och alla huvudavtalsorganisationer har godkänt förhandlingsresultaten 7.3.2023. Se KT:s cirkulär 12/2023.

Procenttalen för de allmänna förhöjningarna och de lokala justeringspotterna enligt TS-22 ändras. Till den allmänna förhöjningen 1.6.2024 som avtalats i underteckningsprotokollet läggs 0,77 procent. Till den lokala justeringspotten 1.6.2024 som avtalats i underteckningsprotokollet läggs 0,33 procent.

3 Lokala justeringspotter 1.6.2024

3.1 Den lokala justeringspotten enligt TS-22

Den lokala justeringspotten 1.6.2024 baserar sig på två olika punkter i underteckningsprotokollet till TS-22:

Den lokala justeringspotten är sammanlagt 0,73 (0,4 + 0,33) procent av lönesumman inom tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal.

Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten i punkt 3.1 A (0,4 %), beslutar arbetsgivaren om användningen av den lokala justeringspotten för höjning av uppgiftsrelaterade löner och/eller för individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten i punkt 3.1 B (0,33 %), fördelas hälften som en lokal allmän förhöjning (0,17 %) och arbetsgivaren beslutar hur den andra hälften (0,16 %) fördelas.  I ett sådant fall beslutar arbetsgivaren om användningen av den lokala justeringspotten för höjning av uppgiftsrelaterade löner och/eller för individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

De lokala justeringspotterna beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av detta avtal.

I KT:s cirkulär 2/2023 finns anvisningar om och exempel på hur den lokala justeringspotten 1.6.2023 beräknas. Exemplen i cirkuläret kan också tillämpas 1.6.2024.
 

Fördelning av de lokala justeringspotterna (punkterna A och B)

Arbetsgivaren bör fästa vikt vid att de lokala justeringspotterna fördelas så jämlikt som möjligt.

De lokala justeringspotterna används för höjning av uppgiftsrelaterade löner utgående från det lokala värderingssystemet för uppgiftsrelaterade löner och för individuella tilllägg utgående från det lokala värderingssystemet för individuella tillägg.
 

Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna

Den lokala arbetsgivarens och TS-avtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av de lokala justeringspotterna. Under den första förhandlingen går man igenom beräkningsprinciperna (se KT:s cirkulär 2/2023). Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd om den lokala justeringspotten enligt punkt A och B genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor.

Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.
 

3.2 Den lokala justeringspotten 1.6.2024 enligt programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027 (0,881 % = 0,6 % + 0,281 %)

Utvecklingsprogrammet har behandlats i KT:s cirkulär 15/2022.

Avtalsparterna inom TS-22 har kommit överens om att utvecklingsprogrammets cent-raliserade pott 0,281 % (1.2.2024) enligt TS senareläggs och delas ut i samband med den lokala potten enligt utvecklingsprogrammet 1.6.2024. Detta innebär att den lokala justeringspotten 1.6.2024 är sammanlagt 0,881 % (0,6 % + 0,281 %) av lönesumman inom TS.  

Utgångspunkten för utvecklingsprogrammet är att utveckla lönesättningen och lönesystemen.

Målet för utvecklingsprogrammet är att inom kommun- och välfärdssektorn förbättra arbetsplatsernas konkurrenskraft, tillgången till arbetskraft, arbetslivskvaliteten och resultaten i serviceproduktionen. Det är meningen att lönesystemen ska ändras så att det kunnande och ansvar som behövs i arbetet samt belöningen av enskilda anställda för goda arbetsprestationer kan beaktas bättre än för närvarande.

Den lokala justeringspotten kan användas bland annat för att främja tillgången på arbetskraft. Potten kan riktas till de uppgiftsrelaterade lönerna och/eller individuella tilläggen.

Vad gäller användningen av justeringspotten tillämpas samma förfaranden som i allmänhet vid förhandlingarna om justeringspotter. I fråga om de lokala justeringspottera för TS-22 enligt utvecklingsprogrammet ska arbetsgivaren förhandla med representanter för TS-avtalsorganisationerna i fråga för att i mån av möjlighet nå samförstånd. Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av justeringspotten enligt de preciseringar och begränsningar som anges i utvecklingsprogrammet.

Ovan nämnda förhandlingsklausuler om de lokala justeringspotterna för TS-22 gäller också vid förhandlingarna om den lokala justeringspotten enligt utvecklingsprogrammet.

3.3 Förhandlingar om lokala justeringspotter och utredning om användningen av justeringspotterna

Den lokala arbetsgivarens och TS-avtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av potterna. Potterna fördelas enligt gällande lönesystem. Under den första förhandlingen går man igenom beräkningsprinciperna (se KT:s cirkulär 2/2023). Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. Om enighet inte uppnås, beslutar arbetsgivaren hur potterna ska användas.

Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår. 

Alla lokala potter som nämns i det här cirkuläret omfattas av den skriftliga utredning som anges i underteckningsprotokollet. 

Arbetsgivaren ska utan oskäligt dröjsmål ge TS-avtalsorganisationernas representanter en skriftlig utredning om hur de lokala potterna fördelats. Lönesumman för de tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av justeringspotterna ska framgå av utredningen, Av utredningen ska också framgå justeringspotternas storlek i euro, hur de fördelats och vilken kostnadseffekt de har. Utredningen ska också innehålla separata uppgifter om olika lokala justeringspotter. Det viktigaste är att huvudavtalsorganisationernas representanter på grundval av uppgifterna kan försäkra sig om att de lokala justeringspotternas kostnadseffekter uppfylls och hur justeringspotterna har fördelats.

I utredningen om de lokala justeringspotterna enligt punkt 3.1 i detta cirkulär ska det göras åtskillnad mellan den lokala justeringspotten enligt punkt A (0,4 %) och den lokala justeringspotten enligt punkt B (0,33 %).

4 Allmän förhöjning 1.6.2024

Den allmänna förhöjningen 1.6.2024 baserar sig på två olika punkter i underteckningsprotokollet till TS-22:

*) Om samförstånd inte nås lokalt om fördelningen av den lokala potten i punkt 3.1 B ovan, fördelas hälften som en allmän förhöjning (0,17 %) och arbetsgivaren beslutar hur den andra hälften (0,16 %) fördelas. I så fall är den allmänna förhöjningen på lokal nivå 2,44 (2,27 + 0,17) procent.

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.6.2024 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,27 (1,5 + 0,77) procent.

Det individuella tillägget enligt § 12 och separattillägget enligt § 14 i TS-22 höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

I deltidsarbete är förhöjningen av den uppgiftsrelaterade lönen lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Minimilönen enligt § 10 i lönekapitlet i TS-22 är 1 785,63 euro från 1.6.2024.  

De höjda uppgiftsrelaterade minimilönerna i lönegrupperna från 1.6.2024 framgår av cirkulärbilaga 2. De uppgiftsrelaterade minimilönerna 1.6.2024 i bilagan har först höjts genom den allmänna förhöjningen (2,27 %) och därefter har de uppgiftsrelaterade minimilönerna för respektive lönegrupp höjts med 100 euro. Kostnadseffekten har beaktats i användningen av den centraliserade justeringspotten 1.6.2024 enligt utvecklingsprogrammet.

5 Ordningsföljden för beräkningen av lönehöjningarna

Eftersom den allmänna förhöjningen, den lokala justeringspotten och potten enligt utvecklingsprogrammet träder i kraft vid samma tidpunkt, 1.6.2024, ska alla förhöjningar beräknas separat på lönerna. Beräkningen görs på en lönesumma som inte inkluderar höjningar som görs samtidigt.  Se KT:s cirkulär 2/2023.

I exempeltabellen nedan redogörs för i vilken ordning de förhöjningar som träder i kraft vid samma tidpunkt ska läggas till de uppgiftsrelaterade lönerna.

Exempeltabell: Hur den allmänna förhöjningen (2,27 %), justeringspotten (0,73 % = 0,4 % + 0,33 %) och potten enligt utvecklingsprogrammet (0,881 % = 0,6 % + 0,281 %) höjer den uppgiftsrelaterade lönen.

Uppgiftsrelaterad lön före höjningarna 2 550 €/mån.
 

*) Om det råder enhällighet om justeringspotten på 0,33 %, se punkt 4 Allmän förhöjning 1.6.2024.
 

6 Arbetstidsformen för hälsoinspektörer ändras 1.6.2024

Arbetstidsform som tillämpas på hälsoinspektörer från 1.6.2024

AKTA bilaga 18 tillämpas på följande tjänsteinnehavare och arbetstagare inom TS:
- hälsoinspektörer samt kemister och laboranter som främst utför hälso- och miljötillsynsuppgifter

I samband med användningen av den centraliserade justeringspotten kom avtalsparterna överens om att bestämmelserna om byråarbetstid enligt § 8 i arbetstidskapitlet i AKTA tillämpas på hälsoinspektörer och tjänsteinnehavare och arbetstagare med motsvarande beteckningar från 1.6.2024.

Den nya avtalstexten i § 4 i den allmänna delen i TS finns i cirkulärbilaga 3.

Detta innebär att hälsoinspektörer och anställda med motsvarande beteckningar i kommunerna och samkommunerna 1.6.2024 övergår till att iaktta byråarbetstiden enligt 8 § i arbetstidskapitlet i AKTA, dock så att arbetstidsbestämmelserna i AKTA bilaga 18 tillämpas till slutet av kalenderveckan (2.6.2024). Bestämmelserna om byråarbetstid enligt AKTA tillämpas från 3.6.2024. 

Exempel på kalendervecka: 
För kalenderveckan 27.5–2.6.2024 är den ordinarie arbetstiden 37 timmar 45 minuter och för kalenderveckan 3.6–9.6.2024 är den 36 timmar och 15 minuter. Detta ska beaktas i arbetsskiftsplaneringen. Om den ordinarie arbetstiden ordnas så att den i genomsnitt är 37 timmar 45 minuter under en period av högst 6 veckor, ska utjämningsperioden sluta senast i slutet av kalenderveckan 27.5–2.6.2024. 

Övergången till att iaktta byråarbetstiden enligt AKTA sänker inte den uppgiftsrelaterade lönen för tjänsteinnehavarna och arbetstagarna i fråga. Kostnadseffekten har beaktats i användningen av den centraliserade potten.

På grund av ändringen är det bra att säkerställa att det lokala arbetsvärderingssystemet är uppdaterat även från 1.6.2024.

Övriga som omfattas av arbetstidsformen enligt AKTA bilaga 18

Iakttagandet av arbetstid enligt AKTA bilaga 18 (Arbetstid på 37 timmar 45 minuter) upphör inom TS senast 31.12.2024. 

I kommuner och samkommuner där man tillämpat AKTA bilaga 18 på personal som omfattas av TS, är det skäl att granska vilken personal inom TS som även i fortsättningen omfattas av arbetstidsformen enligt AKTA bilaga 18, då bilagan i fråga inte längre tillämpas på hälsoinspektörer och anställda med motsvarande beteckningar från 1.6.2024.

För den här personalen bör man utreda vilken arbetstid som ska iakttas:

- Arbetstidsformen som tillämpas på hälsoinspektörer (TS Allmän del, § 4 mom. 2)
- Byråarbetstid enligt AKTA (uppfyller tillämpningsbestämmelserna för byråarbetstid i kap. III i AKTA)
- Allmän arbetstid enligt AKTA

Ändringen genomförs inte retroaktivt utan tidigast från 1.6.2024.

Se exemplet ovan om kalenderveckan för att se arbetstidsförändringens inverkan på beräkningen av mertidsarbete, övertidsarbete och arbetstidsersättningar samt utjämningsperiodens längd.

Det är dessutom skäl att beakta att om arbetstiden förkortas i samband med granskningen utgör det i sig inte en grund för att sänka den uppgiftsrelaterade lönen. Arbetstiden är inte en värderingsfaktor enligt TS kap. II § 9 mom. 1.

Granskningen ska göras senast 30.9.2024 så att en ny, korrekt arbetstidsform kan fastställas för tjänsteinnehavarna och arbetstagarna. Målet är att rätt arbetstidsform ska användas i Statistikcentralens löneenkät för lokalförvaltningen (enkäten i oktober).

Det är dessutom bra att beakta att det finns en övergångsperiod eftersom det avtalats om att tillämpningen av AKTA bilaga 18 inom TS ska upphöra senast 31.12.2024.

7 Andra ändringar

KT, FOSU och JAU har också gjort andra uppdateringar i tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal, bland annat på grund av ibruktagandet av det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn (VÄLKA) 1.3.2023.

8 Betalning av justerade löner

Följande principer ska iakttas för de lokala justeringspotter och allmänna förhöjningar som beskrivs ovan.

De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. Hos stora arbetsgivare där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justerade beloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.

Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan.

I periodarbete betalas arbetstidsersättningarna på basis av den enligt avtalsändringar-na förhöjda ordinarie lönen från början av den arbetsperiod som följer efter förhöjningstidpunkten. Förhöjningens effekt på arbetstidsersättningarna betalas från början av arbetsperioden, om arbetsperioden innehåller fler kalenderdagar med förhöjning enligt avtalsändringarna.

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Verkställande direktör Markku Jalonen

Förhandlingsdirektör  Anne Kiiski

Bilagor:
Bilaga 1 Arbets- och tjänstekollektivavtal om ändring av utvecklingsprogrammet 2023–2027 (TS)
Bilaga 2 De höjda uppgiftsrelaterade minimilönerna i lönegrupperna i TS-22 från 1.6.2024
Bilaga 3 Allmänna delen § 4 i TS-22: Arbetstidsform som tillämpas på hälsoinspektörer från 1.6.2024 och slopande av tillämpningen av AKTA bilaga 18 inom TS senast 31.12.2024
Bilaga 4 Övriga ändringar i och uppdateringar av tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns tekniska personal