Politiska strejker försvårar medborgarnas vardag – lagstiftningen om arbetskonflikter måste rättas till
Politiska strejker undergräver medborgarnas tjänster. KT kräver begränsning av politiska arbetskonflikter.
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT godkänner inte att kommuninvånarnas och barnfamiljernas vardag försvåras av politiska strejker i början av februari.
– Barnfamiljernas, löntagarnas och arbetsgivarnas vardag kommer att försvåras oskäligt mycket, säger KT:s verkställande direktör Markku Jalonen.
SuPer, Tehy, JHL och OAJ har varslat om omfattande politiska strejker riktade mot småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen 31.1–1.2.2024.
Dessutom har flera organisationer inom Akava meddelat om utmarscher 6.2 bland annat i Helsingfors, Åbo och Tammerfors. Inom kommun- och välfärdsområdena har bland annat Läkarförbundet och Talentia, som företräder socialarbetarna, meddelat att man deltar i utmarscherna. De politiska arbetskonflikterna gäller inte personal i tjänsteförhållande.
Organisationerna har uppgett att en av de viktigaste grunderna för de politiska strejkerna är regeringens planer på en lagstadgad exportbaserad arbetsmarknadsmodell.
– KT har varit och är fortfarande redo att förhandla om arbetsmarknadsmodellen i Finland, betonar verkställande direktör Jalonen.
Politiska strejker bör begränsas
I enlighet med regeringsprogrammet har regeringen för avsikt att begränsa längden på politiska arbetskonflikter till högst ett dygn. KT medverkar i den trepartsarbetsgrupp som bereder lagstiftningen om arbetsfred.
– Vi anser det vara ytterst viktigt att regeringen i enlighet med sitt program begränsar längden på politiska arbetskonflikter och ålägger en förhandsanmälningsskyldighet och anger andra spelregler även för dem, säger förhandlingsdirektör Anne Kiiski, som företräder KT i arbetsgruppen för arbetsfred.
KT har gett särskilda anvisningar till de arbetsgivare inom branschen som strejkerna gäller.