Giltigheten för lokala avtal och förtroendemannaorganisationen för en organisation som inte hör till huvudavtalsorganisationen i välfärdsområdena

Sote rf har från 19.9.2023 uteslutit räddningsmannaförbundet SPAL ry från medlemskapet. I huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn, som iakttas i välfärdsområdena, fastställs huvudavtalsorganisationernas och deras underföreningars ställning i välfärdsområdets förtroendemannaorganisation och i den lokala förhandlingsverksamheten.  

Det som i detta cirkulär sägs om välfärdsområden gäller också välfärdssammanslutningar.

SPAL ry är inte en huvudavtalsorganisation enligt huvudavtalet och hör för närvarande inte till någon huvudavtalsorganisation. SPAL ry har därför inte längre de rättigheter som huvudavtalet möjliggör. Utgående från bestämmelserna i huvudavtalet är SPAL ry en utomstående (icke-organiserad) förening i förhållande till huvudavtalet. Sålunda har dess ställning förändrats på ett betydande och väsentligt sätt, både på lokal och central nivå. 

SPAL ry har i denna situation inte rätt att ingå tjänste- och arbetskollektivavtal för sina medlemmar och inte heller rätt att begära lokala förhandlingar eller tolkningsförhandlingar enligt huvudavtalet. SPAL ry har inte längre rätt till huvudförtroendemän och förtroendemän enligt huvudavtalet och kapitlet om förtroendemän i VÄLKA, och således inte heller rätt till exempelvis tidsanvändning enligt kapitlet om förtroendemän.

I detta cirkulär beskrivs hur situationen påverkar förhandlings- och avtalsverksamheten på lokal nivå och den lokala förtroendemannaorganisationen.

KT och huvudavtalsorganisationerna är eniga om innehållet i cirkuläret.

Förhandlings- och avtalsparter på lokal nivå 

Enligt § 3 mom. 2 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn består förhandlings- och avtalsparterna på lokal nivå av arbetsgivaren samt de huvudavtalsorganisationer (JAU rf, FOSU rf och Sote rf) eller deras registrerade underföreningar som saken berör. SPAL ry är inte medlem i någon huvudavtalsorganisation. 

I arbetstagarnas och tjänsteinnehavarnas ärenden är det företrädarna för arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna som är förhandlings- och avtalsparter enligt huvudavtalet.

Frågor man kan förhandla och avtala om på lokal nivå är enligt § 2 i huvudavtalet

• förhandlingar om och ingående av lokala avtal
• förhandlingar om tolkningen och tillämpningen av lokala avtal
• lokala förhandlingar om meningsskiljaktigheter beträffande tolkningen och tillämpningen av förpliktande avtalsbestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtalen 
• lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor i tjänste- och arbetskollektivavtalen

SPAL ry kan inte delta i ovan nämnda förhandlingar inom välfärdsområdena.

Ingående av lokala avtal (§ 12 i huvudavtalet) samt lokala förhandlingar om vissa prövningsbaserade frågor (§ 13 i huvudavtalet)

SPAL ry har från och med 19.9.2023 inte längre någon på huvudavtalet ba-serad rätt att förhandla om eller ingå lokala avtal i välfärdsområdena, eftersom föreningen är en utomstående (icke-organiserad) förening i kommun- och välfärdssektorns huvudavtalssystem (jfr t.ex. PAM som inte hör till någon huvudavtalsorganisation). 

Detta gäller också tillämpningen av prövningsbaserade bestämmelser. Förhandlingar om sådana frågor förs med företrädare för huvudavtalsorganisationerna i enlighet med § 13 i huvudavtalet.

Välfärdsområdena kan alltså inte i denna situation ingå lokala avtal som baserar sig på huvudavtalet med SPAL ry. Arbetsgivaren (välfärdsområdet) kan inte heller ingå ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal direkt med SPAL ry (lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal samt lagen om kommunernas och välfärdsområdenas arbetskollektivavtal).

Gällande lokala avtal

Lokala tjänste- och arbetskollektivavtal ingås i arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas eller deras registrerade underföreningars namn. Ute-slutningen av SPAL ry ur Sote rf innebär inte i sig att ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal upphör att gälla. Det spelar ingen roll om det lokala avtalet endast har undertecknats av Sote rf/SPAL. Det lokala tjänste- och arbetskollektivavtalet är också i detta fall fortfarande ett avtal mellan arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationen Sote rf. Sådana lokalt avtalade frågor är till exempel avtalsbrandkårernas villkor och arbetstid som avtalats med stöd av tillstånd till undantag. 

Efter att SPAL ry har uteslutits kan huvudavtalsorganisationerna eller arbetsgivaren behöva ompröva avtalets giltighet. Arbetsgivaren kan inte avgöra ett avtalsärende med SPAL ry. 

Enligt huvudavtalet kan ett lokalt avtal när som helst sägas upp att upphöra efter tre månader från delgivningen av uppsägningen. Om arbetsgivaren eller Sote rf:s lokala företrädare säger upp avtalet, upphör det efter tre månader på det sätt som sägs ovan. När uppsägningstiden har löpt ut tillämpas bestämmelserna i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet.

Lokala avtal som undertecknats av alla huvudavtalsorganisationer eller endast av Sote rf kan innehålla avtalsvillkor som gäller SPAL ry. Sådana avtalsvillkor är från och med 19.9.2023 ogiltiga, eftersom SPAL ry inte längre är en organisation som hör till en huvudavtalsorganisation. Ett ogiltigt avtalsvillkor är till exempel SPAL:s rätt att tillsätta huvudförtroendemän eller förtroendemän samt andra rättigheter i anslutning till förtroendemannaställningen. Om det finns ett sådant villkor fortsätter det lokala avtalet dock i princip att gälla till övriga delar. 

Förhandlingar om meningsskiljaktigheter kring tolkningen och tillämpningen av för-pliktande avtalsbestämmelser

SPAL ry kan inte föra förhandlingar om meningsskiljaktigheter beträffande tolkningen och tillämpningen av förpliktande bestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtalen. Med dessa förhandlingar avses direkta överläggningar (§ 7), lokala förhandlingar (§ 8) och centrala förhandlingar (§ 9) enligt huvudavtalet. Lokala förhandlingar om meningsskiljaktigheter kan föras endast av företrädarna för partens arbetsgivare och huvudavtalsorganisationen, och centrala förhandlingar av KT och huvudavtalsorganisationen. 

De tjänsteinnehavare och arbetstagare som SPAL ry företräder är ur huvudavtalets perspektiv s.k. icke-organiserade arbetstagare/tjänsteinnehavare. Icke-organiserade anställda har andra rättsmedel till sitt förfogande i ärenden som gäller deras anställningsförhållande än de som avses i huvudavtalet, bland annat allmän domstol och begäran om omprövning. Anställningens art (tjänsteförhållande/arbetsavtalsförhållande) påverkar för sin del de rättsmedel som står till buds.
 

Förtroendemän och huvudförtroendemän

Avtal om antalet förtroendemän och deras tidsanvändning ingås lokalt mellan arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna eller deras registrerade underföreningar (VÄLKA kap. VII § 13). Alla huvudförtroendemän och förtroendemän inom välfärdsområdena är förtroendemän för sina huvudavtalsorganisationer. 

SPAL ry:s rätt att företräda Sote rf upphörde omedelbart efter beslutet om uteslutning. SPAL ry:s medlemmar kan inte längre verka som förtroendemän. Den förtroendemansställning som baserat sig på VÄLKA och huvudavtalet upphörde i och med uteslutningen 19.9.2023. Detta har inte krävt några särskilda uppsägningsåtgärder. Huvudavtalet ger inte arbetsgivaren möjlighet att avtala om en förtroendemannaorganisation eller något motsvarande med en organisation som inte hör till en huvudavtalsorganisation.

Förtroendemännens antal och tidsanvändning i huvudavtalsorganisationerna utgör en helhet. I den förändrade situationen räknas medlemmarna i SPAL ry inte med vid fastställandet av tidsanvändningen för förtroendemän i någon huvudavtalsorganisation.

Förtroendeombud 

För arbetstagare finns det bestämmelser om förtroendeombud i 13 kap. 3 § i arbetsavtalslagen. På det sätt som framgår av regeringens proposition 157/2000 och rättspraxis är tillsättandet av förtroendeombud dock inte avsett att utgöra ett parallellt system med förtroendemannasystemet. Den som står i arbetsavtalsförhållande kan således inte vara förtroendeombud inom välfärdsområdet.

Den s.k. tjänsteinnehavarlagen känner inte ens till begreppet förtroendeombud, så inte heller en tjänsteinnehavare kan fungera som förtroendeombud. 

SPAL ry har alltså inte rätt till ett förtroendeombud inom välfärdsområdet. Huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn möjliggör inte ett parallellt system med huvudavtalet.
 

SPAL ry är bunden till arbetsfreden

Trots uteslutningen ur Sote rf är SPAL ry bunden till tjänste- och arbetskollektivavtalen inom kommun- och välfärdssektorn till utgången av avtalsperioden.

Det här betyder också att SPAL ry omfattas av fredsplikten.

Sammandrag 

För tydlighetens skull vill vi påpeka att de förtroendemän som huvudavtalsorganisationerna och deras underföreningar har valt bland annat har rätt att ingå lokala avtal och föra lokala förhandlingar, medan andra inte har dessa rättigheter. Då det gäller tvister kring tolkningen och tillämpningen av VÄLKA och SH-avtalet företräds personalen av JAU rf:s, FOSU rf:s och Sote rf:s huvudförtroendemän och förtroendemän eller av andra företrädare som huvudavtalsorganisationerna befullmäktigat.

Lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden samt parterna i samarbetet

Ett samarbetsombud kan väljas av en personalgrupp som avses i 3 § i samarbetslagen, om majoriteten av personalgruppen i fråga inte har kunnat delta i valet av förtroendeman eller någon annan företrädare för personalen. Med denna personalgrupp avses inte till exempel SPAL:s medlemmar, utan alla anställda hos arbetsgivaren som hör till den personalgrupp som avses i samarbetslagen.

En företrädare som valts på detta sätt kallas i lagen samarbetsombud. Valet ska ske på det sätt som samarbetslagen föreskriver. 
Valet av samarbetsombud eller något annat valförfarande ska ordnas så att alla som hör till personalgruppen har möjlighet att delta i valet av företrädare.

Samarbetsombudet representerar inte någon organisation, utan personalgruppen i fråga. Ombudets befogenheter hänför sig endast till förhandlingar enligt samarbetslagen.

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Verkställande direktör Markku Jalonen

Förhandlingsdirektör Anne Kiiski

Förhandlingsdirektör Henrika Nybondas-Kangas