Kompletterande tillämpningsanvisningar för tolkningen av avtalsbestämmelserna i UKTA 2022–2025 del A, B och F

I detta cirkulär ges preciserande anvisningar för tillämpningen och tolkningen av UKTA 2022–2025. Anvisningarna hänför sig till bestämmelserna om familjeledighet i del A § 40 a och § 41 samt preciseringar av bestämmelserna i del B § 2 (lönegrundsgrupper inom den grundläggande utbildningen), del B bilaga 1 § 24 (kvot för tilläggsuppgifter i grundskolan) samt del F bilagorna 11 (§ 11), 12 (§ 17) och 13 (§ 14).

Detta cirkulär har utarbetats i samråd med OAJ och avtalsparterna har nått samförstånd om dess innehåll.

DEL A

§ 40 a Lön under graviditets- och föräldraledighet

Förutsättningarna för avlönad graviditets- och föräldraledighet bestäms också inom UKTA:s tillämpningsområde enligt AKTA kap. V § 7 och 8. Graviditetsledighet ska alltid sökas som tjänstledighet även om den helt eller delvis infaller under avbrott eller lediga perioder. Tjänstledigheten är avlönad och dagpenning enligt sjukförsäkringslagen betalas till arbetsgivaren. 

Den som har rätt till graviditetspenning har alltid rätt att få graviditets- och föräldrapenning oavbrutet för minst 105 vardagar. En lärare förutsätts dock inte ansöka om tjänstledighet för sommaravbrottstiden eller sommarledigheten, om han eller hon inte utnyttjar sin rätt till föräldrapenning. Då är läraren inte föräldraledig utan har sommaravbrott eller sommarledighet, under vilken läraren får sin ordinarie lön. Under denna tid har arbetsgivaren inte rätt till föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen, eftersom läraren inte är föräldraledig. En förutsättning för erhållande av dagpenning enligt sjukförsäkringslagen är alltid att tjänstledighet sökts och beviljats. Den föräldraledighet som en lärare med rätt till graviditetsledighet tar ut senare är i sin helhet oavlönad, eftersom föräldraledigheten inte har hållits utan avbrott efter perioden med graviditetspenning. Rätten till att ta ut föräldraledighet kvarstår till dess barnet fyller 2 år.

Precisering av mom. 2 och 3 i tillämpningsanvisningen för § 41

Av tillämpningsanvisningen framgår det att arbetsgivaren ska betala en lärare som är berättigad till graviditetspenning en separat ersättning, utöver den ordinarie lönen, för en avlönad graviditets- och/eller föräldrapenningsperiod som infaller helt eller delvis under en kalkylerad semester som börjar 16.6 eller under de 34 första vardagarna av sommarledigheten. Storleken på denna ersättning motsvarar den dagpenning enligt sjukförsäkringslagen som betalas till arbetsgivaren för dessa dagar. Från ersättningen innehålls inte så kallade arbetsgivarbikostnader och den utgör inte en del av den inkomst som ligger till grund för pension. En förutsättning för utbetalning av ersättningen är att läraren har ansökt om tjänstledighet för tiden i fråga och att dagpenning enligt sjukförsäkringslagen betalas till arbetsgivaren.

Preciserande anvisningar om beräkning av lönegrundsgrupper

Del B och del B bilaga 1

§ 2 Lönegrundsgrupper inom den grundläggande utbildningen

Ändringen som gäller bestämning av lönegrundsgrupper i UKTA del B träder i kraft 1.8.2023. Bestämmelsen gäller endast den grundläggande utbildningen. Mom. 2 gällande beräkningen av lönegrundsgrupperna i gymnasiet har slopats. Preciserande anvisningar om tillämpningen av de ändrade bestämmelserna finns samlade i detta cirkulär. 

Bestämmelsen om lönegrundsgrupper har förenklats och förtydligats så att tolkningen av den ska bli så entydig som möjligt. Lönegrundsgrupperna beräknas endast enligt antalet elever. I årskurserna 1–6 och inom förskoleundervisningen bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 15 elever (punkt 1) och i årskurserna 7–9 går gränsen vid 25 elever (punkt 2). Vad gäller elever som fått beslut om särskilt stöd görs beräkningen ”dubbelt”, så att det dessutom bildas en lönegrundsgrupp för varje påbörjat antal av 20 sådana elever vid skolan som fått beslut om särskilt stöd (punkt 3). 

Lönegrundsgrupperna för en rektor för en specialskola beräknas fortfarande enligt bestämmelsen i UKTA 2020–2021 del B § 2. 

Exempel:

I en sammanhållen grundskola finns 300 elever i årskurserna 1–6, varav 25 har fått beslut om särskilt stöd, medan årskurserna 7–9 har 200 elever, varav 15 har fått beslut om särskilt stöd. 

Det bildas 20 lönegrundsgrupper utgående från antalet elever i åk 1–6 och 8 lönegrundsgrupper utgående från antalet elever i åk 7–9. Dessutom bildas ytterligare 2 utgående från antalet elever som fått beslut om särskilt stöd (totalt 40 elever). Det ger inalles 30 lönegrundsgrupper.

Bestämmelsen tillämpas som sådan också på skolans specialundervisning i klass, förberedande undervisning, flexibla grundläggande utbildning och den HUX-utbildning som ska ordnas i grundskolan. Eleverna beräknas enligt sin åldersgrupp antingen enligt beräkningsgrunden för undervisningen i åk 1–6 eller åk 7–9. Som beräkningstidpunkt används i mån av möjlighet Utbildningsstyrelsens statistikföringsdag den 20 september. Det beräknade antalet lönegrundsgrupper tillämpas under hela läsåret. 

Avsikten med ändringen av sättet att beräkna lönegrundsgrupperna är att förtydliga och förenkla fastställandet av skolans storlek. Hur ändringen av beräkningssättet påverkar i enskilda fall har inte i alla avseenden kunnat förutses. 

§ 3 Uppgiftsrelaterad lön för rektorer i grundskolor

mom. 1 
Ändringen i sättet att beräkna lönegrundsgrupper från 1.8.2023 utgör inte i sig någon grund för en sänkning av den uppgiftsrelaterad lönen för en rektor. 

Tillämpningsanvisningen i bestämmelsen har preciserats. En högre lönesättning än vad lönegrundsgrupperna anger bör tillämpas om det är motiverat på grund av att rektorn förutom undervisningspersonalen har ett stort antal andra underställda eller på grund av det administrativa arbetets belastning.

Rektorns lön bestäms inte direkt enligt lönegrundsgrupperna. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas också arbetsvärderingen enligt det lokala lönesystemet (UKTA del A § 6). Små ändringar i lönegrundsgrupperna medför inte automatiskt ändringar i rektorns lön om arbetets svårighetsgrad inte ändras. Ändringar i rektorns lön ska kunna motiveras via lönesystemet också med beaktande av lönemarginalerna inom lönepunkten. Belastningen i rektorns administrativa arbete påverkas av de resurser som står till skolans förfogande för detta arbete och vilka arrangemang skolan har med biträdande rektor. 

För skolor med årskurs 7–9 eller sammanhållna grundskolor har en ny lönepunkt 4 03 01 60 2 införts och den tillämpas om skolan har över 45 lönegrundsgrupper. Rektorns årsbundna tillägg (UKTA del B § 8) beräknas alltid vid lönepunktens nedre gräns. Den övriga delen av lönen bestäms utifrån arbetsvärderingsfaktorerna i det lokala lönesystemet. Om man i det lokala lönesystemet redan har beaktat skolans stora storlek och/eller antalet elever med särskilt stöd vid bestämningen av rektorns uppgiftsrelaterade lön, beaktas detta i det lokala arbetsvärderingssystemet vid den nya beräkningen av lönegrundsgrupperna från 1.8.2023 genom att det lokala systemet samordnas med den nya beräkningen av lönegrundsgrupperna.

Lönegrundsgrupperna för en rektor för en specialskola beräknas fortfarande enligt bestämmelsen i UKTA 2020–2021 del B § 2. Hur det nya, ändrade beräkningssättet påverkar fastställandet av specialskolornas storlek utreds under avtalsperioden.

mom. 2 
Punkt b i bestämmelsen tillämpas fortsättningsvis i skolor med årskurs 1–6 där bestämmelsen har tillämpats under läsåret 2022–2023. Bestämmelsen tillämpas inte på bestämningen av rektorns lön från 1.8.2023, om rektorns lön inte har bestämts enligt bestämmelsen i fråga under läsåret 2022–2023. Lönen bestäms då enligt huvudregeln för åk 1–6 enligt § 3 mom. 1.  

§ 5 Uppgiftsrelaterad lön för biträdande rektorer i grundskolor och gymnasier

Det årsbundna tillägget för en innehavare av biträdande rektorstjänst vid en grundskola (del B § 8) beräknas på den lön som utgör den nedre gränsen i lönepunkten för rektorns lön minskat med 7 %. Den övriga delen av den uppgiftsrelaterade lönen bestäms enligt det lokala lönesystemet utifrån arbetsvärderingsfaktorerna. Om lönen för grundskolans rektor bestäms enligt den nya lönepunkten från 1.8.2023, bestäms grundlönen för skolans biträdande rektor på samma sätt.

§ 10 Antal undervisningstimmar för innehavare av rektorstjänst 

Ändringen i sättet att beräkna lönegrundsgrupper från 1.8.2023 utgör inte i sig någon grund för att ändra rektorns undervisningsskyldighet som en del av arbetstiden, om de övriga faktorer som påverkar arbetstiden och rektorns arbetsuppgifter är oförändrade.

De tidsbegränsade ändringarna i bestämmelsen tillämpas fortfarande under avtalsperioden 2022–2025.

§ 19 Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner

mom. 2 och 3 
De lönegrundsgrupper enligt vilka skolans till buds stående ersättningsbelopp bestäms, beräknas från 1.8.2023 enligt de nya beräkningsgrunderna. 

Del B bilaga 1

§ 8 Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare

mom. 1–4
Ändringen i sättet att beräkna lönegrundsgrupper från 1.8.2023 utgör inte i sig någon grund för att ändra inräknandet av administrativa uppgifter i undervisningsskyldigheten för en skolföreståndare, om tjänsteinnehavarens arbetsuppgifter och mängden administrativt arbete är oförändrade. 

§ 9 Inräknande av biträdande föreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande föreståndare

mom. 1 och 2
Ändringen i sättet att beräkna lönegrundsgrupper från 1.8.2023 utgör inte i sig någon grund för att ändra inräknandet av administrativa uppgifter i undervisningsskyldigheten för en skolföreståndare, om tjänsteinnehavarens arbetsuppgifter och mängden administrativt arbete är oförändrade. 
 

mom. 4
I samband med ändringen av beräkningssättet för lönegrundsgrupper 1.8.2023 slopades mom. 2 i bestämmelsen. Momentet angav hur lönegrundsgrupperna i gymnasiet beräknas. Om en grundskola och ett gymnasium har en lärartjänsteinnehavare som förordnats till biträdande föreståndare i enlighet med bestämmelsen, bestäms inräknandet i undervisningsskyldigheten på samma grunder som för läsåret 2022–2023.
 
Ändringen i sättet att beräkna lönegrundsgrupper utgör inte i sig någon grund för att ändra inräknandet av administrativa uppgifter i undervisningsskyldigheten för en biträdande föreståndare, om lärartjänsteinnehavarens arbetsuppgifter och mängden administrativt arbete är oförändrade. Vid behov kan gymnasiets lönegrundsgrupper beräknas enligt bestämmelsen i UKTA 2020–2021 del B § 2 mom. 2.

§ 17 Elevkårshandledning

Lönegrundsgrupperna beräknas enligt den bestämmelse som träder i kraft 1.8.2023. Ändringen i sättet att beräkna lönegrundsgrupper utgör inte i sig någon grund för att ändra ersättningen till en lärartjänsteinnehavare som utsetts att handleda elevkåren, om skolans storlek är oförändrad. 

§ 23 Konst- och färdighetsämnen

De lönegrundsgrupper enligt vilka det till buds stående ersättningsbeloppet bestäms för det i bestämmelsen avsedda ändamålet, beräknas från 1.8.2023 enligt de nya beräkningsgrunderna. 

Kvot för tilläggsuppgifter i grundskolan

Del B bilaga 1 

§ 24 Kvot för tilläggsuppgifter i grundskolan

Denna bestämmelse kan tillämpas om man kommer överens om det på lokal nivå.  

De tilläggsuppgifter som ersätts enligt bestämmelsen definieras i tillämpningsanvisningen för mom. 2. Det är uttryckligen fråga om tilläggsuppgifter för läraren, inte uppgifter som hör till lärarens grundläggande uppgifter. Enligt avtalsbestämmelsen betalas ersättning för den extra tid som behövs för att utföra tilläggsarbete som arbetsgivaren bestämt, inte för uppgiftens svårighetsgrad.

I mom. 3 och 4 bestäms det belopp som ska användas för att ersätta tilläggsuppgifterna. För ersättning av tilläggsuppgifter ska användas det sammanlagda beloppet av ersättningarna enligt del B § 19 och del B bilaga 1 § 23. Enligt arbetsgivarens prövning kan man dessutom använda det belopp som har använts för särskilda uppgifter enligt del B bilaga 1 § 11–21. Av dessa särskilda uppgifter kan det vara ändamålsenligt att klassföreståndaruppgifter enligt § 14 lämnas utanför ersättningskvoten. Lokalt kan man dessutom komma överens om att använda ett större belopp och använda en lokal justeringspott för att ersätta tilläggsuppgifter (se mom. 5).

På det sätt som anges i mom. 6 kan en ersättningsgill tilläggsuppgift vid behov användas till att fylla ut en lärares undervisningsskyldighet.

Innan kvoten för tilläggsuppgifter i grundskolan infördes som avtalsbestämmelse har den funnits med som försöksbilaga sedan UKTA 2012–2013. KT och OAJ känner inte till att bestämmelsen skulle ha tillämpats någon annanstans än i Rovaniemi stad, där det finns goda erfarenheter av dess tillämpning. Om kommunen överväger att införa en kvot för ersättning av tilläggsuppgifter, kan man i frågor som gäller praxis kring detta vid behov också kontakta Rovaniemi stads undervisningsväsende.

DEL F 

Del F bilaga 11 
§ 11 Sjuklön och lön under moderskaps-/graviditets-/föräldraledighet

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 14 timmar per vecka betalas sjuklön och lön under moderskaps-/graviditetsledighet enligt AKTA kap. V § 2 och 7. Dessutom betalas den som är berättigad till avlönad graviditetsledighet lön under föräldraledighet enligt AKTA kap. V § 8. 

Del F bilaga 12
 § 17 Sjuklön och lön under moderskaps-/graviditets-/föräldraledighet

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 14 timmar per vecka betalas sjuklön och lön under moderskaps-/graviditetsledighet enligt AKTA kap. V § 2 och 7. Dessutom betalas den som är berättigad till avlönad graviditetsledighet lön under föräldraledighet enligt AKTA kap. V § 8. 

Del F bilaga 13
§ 14 Sjuklön och lön under moderskaps-/graviditets-/föräldraledighet

Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 14 timmar per vecka betalas sjuklön och lön under moderskaps-/graviditetsledighet enligt AKTA kap. V § 2 och 7. Dessutom betalas den som är berättigad till avlönad graviditetsledighet lön under föräldraledighet enligt AKTA kap. V § 8. 
 

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Verkställande direktör    Markku Jalonen

Förhandlingsdirektör    Hannu Freund