Mer flexibilitet i tillhandahållandet av tjänster

Det årliga forumet för ekonomi och finansiering inom kommunsektorn, RAFO, samlade i början av februari ledare och sakkunniga från kommunerna för att diskutera aktuella frågor inom ekonomi och ledarskap. Vi frågade deltagarna om deras synpunkter på de viktigaste målen under nästa regeringsperiod med tanke på kommunernas handlingskraft och den kommunala ekonomin.

I Wanha Satama i Helsingfors samlades i februari över 450 sakkunniga och utställare i kommunsektorn.  KT:s monter var välbesökt och diskussionen var livlig.

KT påverkar det kommande regeringsprogrammet och lyfter fram teman som är viktiga ur kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarnas synvinkel. Till dem hör bland att anpassa servicekostnaderna till det allmänna ekonomiska läget, att trygga arbetsfreden och en fungerande arbetsmarknad, samt att höja sysselsättningsgraden och förbättra tillgången till personal.

Vi frågade också RAFO-deltagarna vilka teman de ansåg vara viktigast för kommunernas ekonomi och handlingskraft under den kommande regeringsperioden. Vi fick drygt ett hundra svar på förfrågan.

Viktigaste teman: servicekostnaderna och tillräcklig personal

Av resultatet framgick tydligt att anpassningen av servicekostnaderna till det ekonomiska läget och tillräcklig personal är de viktigaste frågorna. En av dem som svarat skrev att det viktigaste målet i kommunen var en effektiv verksamhet anpassad till ekonomins bärkraft. I svaret gavs också en elegant analys av hur man uppnår effektivitet:

– Effektivitet uppnås inte genom statliga krav på personalresurser och annat, utan genom kommunens egna åtgärder med utgångspunkt i lokalkännedom och i samarbete med personalen.

Tillgången till yrkesutbildad personal och förmågan att hålla kvar personalen lyftes fram i flera svar.

Det finns med andra ord ett skriande behov av personal för att producera fungerande kommunal service. Alla till buds stående medel måste användas för att trygga tillgången till personal. KT har i sina mål för regeringsprogrammet framställt flera förslag för att lösa personalbristen. Bland annat måste utbildningen ökas och fokuseras till de områden som har störst brist på personal samtidigt som invandringen ska göras snabb och smidig.

Behörighetsvillkoren och dimensioneringarna bör genomgå en kritisk bedömning

Behörighetsvillkoren och personaldimensioneringarna, särskilt inom social- och hälsovården och småbarnspedagogiken, behöver ses över en gång till under den kommande regeringsperioden. Det behövs mer svängrum och realism i regleringen för att få personalen att räcka till i serviceproduktionen.

Målet med dimensioneringen, en service av bättre kvalitet, är ytterst välkommet, men strama dimensioneringar leder till stela, mekaniska mätinstrument som blir ett självändamål och försvårar ordnandet av tjänster. På grund av regleringen har man redan varit tvungen att skära ned antalet kunder som får tillgång till tjänsterna eller i mängden tjänster. I värsta fall uteblir tjänsterna helt.

Stoppa detaljstyrningen av kommunerna

Kommunerna och välfärdsområdena har den bästa sakkunskapen och kompetensen att fatta beslut om behörighet och arbetsfördelning samt tillhandahålla tjänster med beaktande av regionala särdrag och förhållanden. De bör ges mer flexibla möjligheter att producera tjänster utgående från de lokala förhållandena och servicebehoven. Kommunerna och välfärdsområdena känner den egna personalens kompetens och de har förbundit sig att producera service av hög kvalitet.

Det behövs en tvärsektoriell utredning om och en konsekvensbedömning av behörighetsvillkoren i olika lagar sammantaget, sedan kan man vidta åtgärder. Samtidigt bör man utreda hur det nuvarande utbildningssystemet uppfyller behörighetsvillkoren.

En av de tillfrågade summerade det viktigaste så här:

– Slopa detaljstyrningen av kommunerna och trygga finansieringen.

Bloggen kan kommenteras under cirka en månad från publiceringsdatum.