Tjänste- och arbetskollektivavtalet för läkare 2022–2025

1    Inledning

KT, JAU och FOSU har ingått ett separatavtal om nya tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn 2022–2025. Utöver kommunerna och samkommunerna tillämpas tjänste- och arbetskollektivavtalen på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som övergår till välfärdsområdena genom överlåtelse av rörelse 1.1.2023 samt på den personal som välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna anställer från och med 1.5.2022 och även på den personal som de anställt tidigare.

Parterna har i ett separatavtal (arbets- och tjänstekollektivavtal) om tillämpningen av kollektivavtalen för kommunsektorn kommit överens om att löntagarna inte förlorar semesterpenningar eller semesterdagar på grund av JAU rf:s och FOSU rf:s strejker som avslutats senast 9.5.2022.

De viktigaste ändringarna i läkaravtalet: 

• Läkaravtalets tillämpningsområde har förtydligats (se bilaga 3 till cirkuläret). Samtidigt har texten i lönebilagorna uppdaterats. 
   
• Läkaravtalet är i fortsättningen ett tjänste- och arbetskollektivavtal. Detta har påverkat avtalsinnehållet i tekniskt hänseende.
   
• Anställningsvillkoren för amanuenser baseras i fortsättningen på läkaravtalet; läkarna vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråerna hör till personalen i bilaga 3.
   
• Bestämmelserna om vilotider i läkaravtalet har uppdaterats. Avtalsbestämmelsen om veckovila har reviderats. Bestämmelsen om dygnsvila har uppdaterats med mallar för vissa situationer där det kan avtalas annorlunda genom ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal. Giltighetstiden för bestämmelserna om förläggning av den ordinarie arbetstiden och den ersättning som betalas för den har förlängts med vissa ändringar under avtalsperioden.
   
• De separata bestämmelserna om utbytesledighet har slopats i läkaravtalet. I fortsättningen tillämpas bestämmelserna om utbytesledighet i AKTA.
   
• För läkare vid hälsocentraler har det utvecklats ett nytt prestationslönesystem som fungerar som ett alternativ till det nuvarande systemet med åtgärdsarvoden. 
   
• Systemet med åtgärdsarvoden för tandläkare vid hälsocentraler revideras 1.1.2023.
   
• Joursystemet för veterinärer revideras 1.1.2023.

Detta cirkulär har utarbetats i samråd med huvudavtalsorganisationen FOSU rf och parterna har nått samförstånd om cirkulärets innehåll. 

2    Lönejusteringarna år 2022 i bilagorna 1–4

I bilagorna 1–4 till detta cirkulär redogörs för lönejusteringarna år 2022. Lönejusteringarna i bilaga 5 behandlas i punkt 15. Närmare information om lönejusteringarna andra år ges senare i ett cirkulär.

2.1    Allmän förhöjning och förhöjning av vissa eurobaserade arvoden 1.6.2022

För dem som omfattas av läkaravtalet höjs de uppgiftsrelaterade lönerna och de därmed jämförbara månadslönerna samt de individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA genom en allmän förhöjning 1.6.2022. Den allmänna förhöjningen varierar i de olika bilagorna. Också lönesättningarna har höjts i motsvarande mån som den allmänna förhöjningen. Förhöjningarna framgår av bilagorna 1–4 till läkaravtalet.

2.1.1    Bilaga 1: Läkare vid hälsocentraler

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.6.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,0 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 2,0 procent.

De eurobaserade åtgärds- och besöksarvodena för hälsocentralläkare har höjts med 2,0 procent 1.6.2022. De förhöjda beloppen framgår av LÄKTA 2022–2025 bilaga 1.

Också motsvarande lönedelar som baserar sig på lokala avtal höjs genom den allmänna förhöjningen.

2.1.2    Bilaga 2: Tandläkare vid hälsocentraler

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.6.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,58 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 2,58 procent.

De eurobaserade åtgärds- och besöksarvodena för hälsocentraltandläkare höjs inte under avtalsperioden.

Hälsocentralläkarnas åtgärdskatalog uppdateras 1.1.2023. Detta behandlas närmare i punkt 12.2–12.3.

2.1.3    Bilaga 3: Sjukhusläkare

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.6.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,0 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 2,0 procent. 

Sjukhusläkarnas eurobaserade arvoden för utlåtanden och intyg har höjts med 2,0 procent 1.6.2022.

Arvodet och det individuella tillägget för innehavare av bitjänst eller bibefattning vid universitetssjukhus höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen med 2,0 procent.

2.1.4    Bilaga 4: Sjukhustandläkare

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.6.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,0 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 2,0 procent. 

Sjukhustandläkarnas eurobaserade åtgärds- och besöksarvoden har höjts med 2,0 procent 1.6.2022.

Arvodet och det individuella tillägget för innehavare av bitjänst eller bibefattning vid universitetssjukhus höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen med 2,0 procent.

En bestämmelse om utbetalning av de justerade lönerna finns i § 12 i underteckningsprotokollet.

2.2    Central justeringspott 1.10.2022

Justeringspotten är 0,53 procent. Av potten används 0,03 procentenheter till kostnader för familjeledighetsreformen.

Senast 30.9.2022 ska parterna ha förhandlat om hur justeringspotten ska användas. Om parterna inte kommer överens om hur potten ska användas, höjs tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner 1.10.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,5 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet höjs med 0,5 procent.

I deltidsarbete är förhöjningen av den uppgiftsrelaterade lönen lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Vi informerar om uppgörelsen senast i oktober 2022.

3    Lönejusteringarna år 2023 och 2024 i bilagorna 1–4

Lönehöjningarna år 2023 och 2024 följer linjen i AKTA. Storleken på höjningen varierar dock enligt bilaga. När det blir aktuellt kommer vi att informera om detta och eventuella andra avtalsändringar genom särskilda cirkulär.

	År 2023		År 2024
	Allmän förhöjning 1.6.2023	Lokal justeringspott 1.6.2023	Allmän förhöjning 1.6.2024	Lokal justeringspott 1.6.2024
Bilaga 1	1,5 %	0,4 %	1,5 %	0,4 %
Bilaga 2	1,92 %	0,4 %	1,92 %	0,4 %
Bilaga 3	1,48 %	0,4 %	1,5 %	0,4 %
Bilaga 4	1,48 %	0,4 %	1,5 %	0,4 %

 

Åtgärds- och besöksarvodena i bilagorna 1 och 4 samt arvodena för intyg och utlåtanden i bilaga 3 höjs från samma tidpunkt i motsvarande grad som de allmänna höjningarna. Det enda undantaget är åtgärds- och besöksarvodena i bilaga 4 som höjs med 0,5 procent 1.6.2023.

Lönejusteringarna i bilaga 5 behandlas i punkt 15.

Avtalshöjningarna kan påverkas uppåt av kostnadseffekten i jämförelsebranscherna. Mer information om detta ges senare.

3.1.1    Bilaga 2: Tandläkare vid hälsocentraler 1.1.2023

Den uppgiftsrelaterade lönen för hälsocentraltandläkare i lönepunkt L2TH5200 höjs 1.1.2023 med 41,41 euro. Förhöjningen hänför sig till reformen av systemet med åtgärdsarvode.

3.1.2    Tjänste- och arbetskollektivavtal om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027 

Det har dessutom avtalats om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem under perioden 2023–2027. I programmet ingår lönehöjningar. Vi informerar senare om programmet.

4    Arbetsgrupper under avtalsperioden

För avtalsperioden 2022–2025 har det tillsatts flera arbetsgrupper för att utveckla läkaravtalets bestämmelser om lön och arbetstid.

Finlands Läkarförbund, Finlands Tandläkarförbund, Finlands Veterinärförbund och KT förhandlar om en reform av hela lönesystemet och de olika lönefaktorerna i systemet. Reformen kan innehålla simuleringar och försök. Lönebestämmelserna bildar en helhet i läkaravtalet. 

Se närmare i bilaga 1 till underteckningsprotokollet.

Finlands Läkarförbund och KT följer upp införandet och konsekvenserna av de nya bestämmelserna om prestationslön för hälsocentralläkare och förhandlar om utvecklingen av lönedelar som baserar sig på prestationer inom primärvården och den specialiserade sjukvården. 

Finlands Tandläkarförbund och KT följer upp konsekvenserna av de ändringar i åtgärdsarvodessystemet för hälsocentraltandläkare som gjorts i detta avtal och förhandlar om utvecklingen av lönedelar som baserar sig på prestationer inom primärvården och den specialiserade sjukvården.

Arbetstidssystemet i läkaravtalet bedöms som en helhet och avsikten är att förhandla om bestämmelserna så att läkaravtalet beaktar olika sätt att arbeta (t.ex. mottagningsarbete, arbete med jour dygnet runt, arbete med vardagsjour osv.). Som en del av arbetsgruppens arbete sammanställs arbetstidsbestämmelserna i sin helhet så att de blir en del av läkaravtalet. 

Anställningsvillkoren för innehavare av bitjänster utreds och uppdateras. 

Finlands Veterinärförbund och KT förhandlar om utveckling av lönesystemet för veterinärer med beaktande av eventuella ändringar i lagstiftningen. 

I samband med att lönesystemet eventuellt ändras förhandlar parterna också om ändringar i arbetstidsbestämmelserna för tjänsteveterinärer.

5    Ställningstagande av KT, Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund

Bilaga 2 till underteckningsprotokollet innehåller ett gemensamt ställningstagande från avtalsparterna om vikten av att trygga kontinuiteten i vården vid hälsocentralerna efter covid-19-epidemin och om de omständigheter som gör det möjligt. Det centrala är att de positiva resurserna inom hälsocentralsarbetet ska stärkas lokalt.

6    Tjänstekollektivavtalet ändrades till tjänste- och arbetskollektivavtal 1.5.2022

Läkaravtalet har ändrats från tjänstekollektivavtal till tjänste- och arbetskollektivavtal 1.5.2022. Tidigare gällde tjänstekollektivavtalet i tillämpliga delar läkare, tandläkare och veterinärer i arbetsavtalsförhållande. Efter ändringen gäller alla bestämmelser i läkaravtalet tjänste- och arbetsavtalsförhållanden på samma sätt, om inte något annat anges i avtalet eller något annat följer av lagstiftningen.

De som omfattas av bilaga 5 arbetar nästan undantagslöst i tjänsteförhållande, men bilagan kan som tidigare även tillämpas på vissa jourhavande veterinärer i arbetsavtalsförhållanden.

På grund av detta har hänvisningar till arbetsavtalsförhållanden lagts till i avtalstexterna och vissa texter har ändrats så att de lämpar sig för arbetsavtalsförhållanden utan att strida mot lagstiftningen. Sådana ändringar finns i synnerhet i bestämmelserna om arbetstid. Ändringarna behandlas närmare i respektive punkt.

7    Allmänna delen och läkaravtalets tillämpningsområde

Läkaravtalet tillämpas när läkar-, tandläkar- eller veterinäruppgifter utförs och/eller när uppgiften förutsätter medicinskt, odontologiskt eller veterinärmedicinskt kunnande.

Valet av tillämpligt kollektivavtal står mellan läkaravtalet och AKTA. SH-avtalet tilläm-pas inte.
Läkaravtalets tillämpningsområde har preciserats genom att tillämpningsanvisningen för § 1 i den allmänna delen samt bilagorna försetts med texter som förtydligar och preciserar tillämpningen av läkaravtalet och dess bilagor. De texter som lagts till i bilagorna beskrivs nedan separat för varje bilaga.

Dessutom har avtalsparterna utarbetat en gemensam promemoria om tillämpningsområdet. Promemorian finns i cirkulärbilaga 3.

I promemorian redogörs närmare för tillämpningen av läkaravtalet bland annat på personer som står utanför lönesättningen, på ledningsuppgifter, utvecklings-, forsknings- och andra projektuppgifter samt på studerande och praktikanter.

7.1    Tillämpningsbilaga till allmänna delen

Tillämpningsbilagans början har preciserats för dem som utfärdar rätt att utöva yrke och tillstånd att utöva yrke. Rätt och tillstånd att utöva yrke som läkare och tandläkare beviljas av Valvira. I tillämpningsbilagan till allmänna delen har infogats konstaterandet att bestämmelser om utövande av veterinäryrket finns i lag (lag om utövning av veterinäryrket 29/2000). Ansökan om legitimering och temporära rättigheter för veterinärer görs hos Livsmedelsverket, som fattar de beslut som behövs. Livsmedelsverket motsvarar det tidigare Livsmedelssäkerhetsverket.

I punkten legitimerad tandläkare har anmärkningen om ändring av odontologie licentiatexamen strukits som obehövlig. Efter 2020 är det inte längre möjligt att avlägga odontologie licentiatexamen enligt det gamla systemet. Av samma orsak har texten om tandläkare med begränsad legitimation strukits.

8    Lönekapitlet

I texten i lönekapitlet har beaktats att avtalet ändras till tjänste- och arbetskollektivavtal genom att termerna ”anställd” och ”befattning” införts. I texterna ingår också några preciseringar som gäller tillämpningsområdet (se punkt 7 och cirkulärbilaga 3).

Läkarna vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråerna har flyttats till bilaga 3. Se närmare i punkt 13.2.

Amanuenserna har överförts till läkaravtalet från AKTA 1.5.2022. Bestämmelser om amanuensers grundlön finns i § 2 i lönekapitlet. Grundlönen är 1 653,91 euro från 1.5.2022 och 1 699,91 euro från 1.6.2022. I övrigt tillämpas i fortsättningen läkaravtalets allmänna del, löne- och arbetstidskapitlet samt andra bestämmelser på amanuenserna.

I paragraferna om ordinarie lön för läkare och tandläkare under avlönad tjänst- eller arbetsledighet (§ 3) samt semesterlön och beräkning av semesterpenning (§ 5) har lagts till prestationslöner enligt bilaga 1. Prestationslönerna beaktas på samma sätt som åtgärdsarvoden samt arvoden för intyg och utlåtanden. Besöksarvodena har strukits ur paragraferna i fråga, eftersom bestämmelsen om besöksarvoden som betalas för ordinarie arbetstid redan tidigare har strukits ur läkaravtalet.

Bestämmelsen om ersättning för utvidgad verksamhet (§ 7) fortsätter att gälla 1.5.2022–30.4.2025. Bestämmelsen om utvidgad verksamhet och ändringarna i den beskrivs närmare i punkt 9.2.

9    Arbetstidskapitlet

9.1    § 2 Ordinarie arbetstid

I mom. 4 i bestämmelsen om ordinarie arbetstid har lagts till en precisering om att då utbildning eller deltagandet i kurser räknas som arbetstid, uppkommer inte ett sådant avbrott som avses i mom. 4. Det är inte fråga om en avtalsändring, endast ett förtydligande av nuläget i avtalet. 

9.2    Förläggning av den ordinarie arbetstiden 1.5.2022–30.4.2025

Bestämmelsen om förläggning av den ordinarie arbetstiden fortsätter att gälla för viss tid. Bestämmelsen gäller under avtalsperioden 1.5.2022–30.4.2025. Om arbetsgivaren har tillämpat utvidgad verksamhet under den föregående avtalsperioden och därefter utan avbrott har fortsatt med den med stöd av den gamla avtalsbestämmelsen, är det ändamålsenligt att ersättningarna betalas på samma sätt under tiden 1.3.2022–30.4.2022.

Från bestämmelsens tillämpningsanvisning har strukits anvisningen om att ordinarie arbetstid kan förläggas före klockan 8 endast om förberedande arbetsuppgifter måste utföras före mottagningen av patienter, kirurgiska ingrepp o.d. kliniskt arbete. I fortsättningen kan man under den ordinarie arbetstiden från kl. 7.30 utföra alla läkar-/tandläkaruppgifter, dvs. även andra arbetsuppgifter än förberedande arbetsuppgifter. Bestämmelsen om förläggning av den ordinarie arbetstiden har utretts tidigare i cirkulär 6/2020. Lokalt kan man avtala annorlunda om detta. Det är fortfa-rande möjligt att förlägga den ordinarie arbetstiden till mån–tor kl. 7.30–20 och fre kl. 7.30–18. 

9.3    § 3 Daglig vilotid

Mom. 2 har strukits som obehövligt.

9.4    § 5 Dygnsvila

Bestämmelsen om dygnsvila är i huvudsak oförändrad och de ändringar som gjorts ändrar inte den tidigare tolkningen. 

Under de 24 timmar som följer efter att respektive arbetsskift inletts ska tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, med undantag för arbete som utförts under fri jour. Det är inte fråga om en ändring jämfört med det tidigare, utan om ett förtydligande av det rådande läget enligt arbetstidslagen. Dygnsvila ges inte efter fri jour, men däremot kan dygnsvila ges under fri jour, se närmare exemplet i § 5 mom. 4 i arbetstidskapitlet i LÄKTA. 

Utgångspunkten är att vilotiden är 11 timmar lång, men om det leder till att verksamheten inte kan ordnas på ett ändamålsenligt, finns det också andra alternativ.

9.4.1    Undantag från dygnsvilan enligt § 5 mom. 2

Undantagen med förkortad dygnsvila är oförändrade. En förutsättning för förkortning av dygnsvilan är fortfarande a) att den anställda under arbetspasset har möjlighet till oavbruten vila i minst 3 timmar mellan kl. 23 och 8 eller b) att det är fråga om arbetsplatsjour vid en samjour eller en delad arbetsplatsjour till senast kl. 23. I tillämpningsanvisningen har det införts en precisering om att det ska följas upp att vilan på tre timmar nattetid förverkligas och åtgärder ska vidtas för att säkerställa det. Det är fråga om ett långt arbetspass nattetid, varvid betydelsen av vila nattetid framhävs. Metoderna och åtgärderna för att säkerställa att vilan nattetid uppfylls beskrivs i cirkulär 6/2020.

I tillämpningsanvisningen preciseras också vad som avses med arbetsplatsjour vid en samjour och delad arbetsplatsjour. Dessa uttryck har inte definierats i det tidigare avtalet.

Med arbetsplatsjour vid en samjour avses en samjour för primärvården och den specialiserade sjukvården enligt 50 § i hälso- och sjukvårdslagen och 2 § i jourförordningen (583/2017) samt hälsocentralernas eventuella egna akutmottagningar (hänvisningsbestämmelse). Det är fråga om en hänvisningsbestämmelse till hälso- och sjukvårdslagen och jourförordningen. 

Med delad arbetsplatsjour avses både att jouren delas upp i två delar (s.k. kvälls- och nattjour) och att tilläggsresurser används även för kvällsjouren för att minska belastningen på nattjouren. Ett exempel på det senare är en situation där vardera jourhavande först har arbetat sin ordinarie arbetstid och därefter stannat vid jouren. Den ena jourhavande arbetar fram till kl. 23 i enlighet med undantag b i § 5 mom. 2 och den andra fram till nästa morgon i enlighet med undantag a. 

9.4.2    Förkortning av dygnsvilan på basis av lokala avtal enligt § 5 mom. 3.

Ett nytt mom. 3 har införts i bestämmelsen om dygnsvila. Om det är oändamålsenligt för arbetsenhetens verksamhet att samordna vilotiderna enligt mom. 1 och 2 med jourarrangemangen, kan arbetsgivaren och personalens representant genom lokala avtal (§ 13 i huvudavtalet) införa ett jourarrangemang enligt avtalsbilaga 1 eller 2. Arrangemanget ska uppfylla villkoren i varje avtalsbilaga, men till övriga delar kan jouren ordnas genom en gemensam överenskommelse som beaktar lokala eller enhetsspecifika behov. För att bilagorna ska kunna tas i bruk förutsätts att parterna tillsammans kommer överens om det utifrån vardera partens egen prövning av behovet av och innehållet i avtalet. 

Avtalsbilaga 1

Avtalsbilaga 1 gäller avvikelse från dygnsvila vid delad arbetsplatsjour i samband med nattjour. På basis av ett lokalt avtal enligt avtalsbilagan kommer avtalsparterna överens om att avvika från dygnsvilan på 11 timmar enligt § 5 mom. 1 och om undantag enligt mom. 2 punkt a). Även om arbete utförs i ett arbetspass på över 13 timmar mellan kl. 23 och 8, behöver man inte ordna vilotid på 3 timmar. En förutsättning är att det mellan den ordinarie arbetstiden under dagtid och nattjouren finns en vilotid på minst 5 timmar som inte hör till arbetstiden. 

Avtalsbilaga 2

Avtalsbilaga 2 gäller avvikelse från dygnsvila vid verksamhetsställen med särskilt mycket arbetsplatsjour. Syftet med lokala avtal enligt avtalsbilaga 2 är att säkerställa patientsäkerheten genom att en och samma läkare är närvarande utan avbrott under jouren. Avtalet möjliggör både arbetspass med nattjour som är längre än 13 timmar och förkortning av den nattvila som fastställs i läkaravtalet, varvid full veckovila garanteras varje kalendervecka. Genom avtalet avviks från § 5 mom. 2 punkt a) så att vilotiden nattetid är 1,5 timmar i stället för 3 timmar, även om det är bra att försöka nå 3 timmar. 

I avtalsbilagan anges flera specialvillkor som det lokala avtalet ska uppfylla: 

• Längden på ett arbetspass (inklusive ordinarie arbetstid och jour eller endast jour) kan vara högst 18 timmar.
• Under arbetspass mellan kl. 23 och 8 ska det för läkarna ordnas en oavbruten vila på minst 1,5 timmar på de villkor som anges i tillämpningsanvisningen för § 5 mom. 2 i läkaravtalet.
• Veckovilan ska vara 35 timmar varje kalendervecka och den kan inte ordnas som ett genomsnitt under 14 dygn enligt § 6 i läkaravtalet. Om veckovilan blir för kort under en kalendervecka, ska den ersättas genom att den ordinarie arbetstiden enligt läkaravtalet omedelbart förkortas under följande kalendervecka.
• Jour planeras inte för på varandra följande veckoslut (med undantag för semestertider)
• I arrangemanget ska vikt fästas vid förläggningen och ordnandet av den ordinarie arbetstiden. 
• •    Som en del av avtalet ska arbetstagarens lön granskas som en helhet med beaktande av omfattande bundenhet till arbetet och mängden obekväm arbetstid. Samtidigt bör också lönen för olika frånvaroperioder beaktas.    

Vid en och samma enhet eller klinik kan det finnas olika arbetsarrangemang, och även arrangemangen för dygnsvila kan vara olika vid olika arrangemang. Dygnsvilan enligt § 5 mom. 1 och 2 samt även arrangemangen enligt bilagorna kan alltså tillämpas samtidigt vid samma enhet/klinik. Det kan också finnas olika arrangemang för olika jourhavande i samma enhet med beaktande av verksamhetens behov, jämlik behandling och den jourhavandes individuella arbetstidsbehov. 

9.5    § 6 Veckovila

I § 6 i arbetstidskapitlet i läkaravtalet finns det en reviderad bestämmelse om veckovila. Tidigare fanns bestämmelserna om veckovila dels i läkaravtalet och dels hänvisades det till bestämmelsen om veckovila i arbetstidskapitlet i AKTA. I den reviderade bestämmelsen hänvisas det inte längre till bestämmelsen om veckovila i AKTA utan bestämmelserna om läkares/tandläkares veckovila finns i sin helhet i läkaravtalet. Ändringen inverkar inte på tolkningen av bestämmelserna om veckovila.

Till följd av att det i LÄKTA 2020–2021 avtalades om dygnsvila ställdes under avtals-perioden många frågor om samordningen av bestämmelserna om dygnsvila och veckovila i arbets- och jourarrangemangen. Avtalsparterna gav då ut det gemensamma cirkuläret 13/2020 om läkaravtalets bestämmelser om veckovila. Den reviderade avtalsbestämmelsen motsvarar till innehållet principerna i cirkulär 13/2020. Exemplen i cirkuläret har nu tagits in som exempel i avtalstexten (exemplen 1, 2 och 3). 

Bestämmelsen om veckovila har tre moment. LÄKTA § 6 mom. 1 innehåller huvudregeln om veckovila inom läkaravtalets tillämpningsområde. I LÄKTA § 6 mom. 2 finns en bestämmelse om undantag från huvudregeln om veckovila och i mom. 3 en bestämmelse om ersättning för utebliven veckovila i olika fall. 

9.5.1    Huvudregel för veckovila

§ 6 mom.1 i arbetstidskapitlet i LÄKTA och dess tillämpningsanvisning motsvarar den huvudprincip och de bestämmelser i läkaravtalet som tidigare gällde veckovila. I tillämpningsanvisningen fästs dock vikt vid att då det utöver den ordinarie arbetstiden planeras arbetsplatsjour, fri jour eller kliniskt mertidsarbete för den anställda, inverkar det på beviljandet av veckovila. 

Huvudprincipen är att man ska försöka garantera veckovilan på ett sådant sätt att samma läkare inte åläggs jour under ett helt veckoslut. I synnerhet inom sektorer med mycket jour bör vikt fästas vid att läkare även garanteras veckoslut som är fria från arbete. Vid vissa jourmottagningar kan jourarrangemangen avvika från huvudprincipen. Då är utgångspunkten huruvida samma läkare arbetar under flera veckoslut eller har arbetsplatsjour under färre veckoslut, men att veckovilan blir ofullständig under veckoslutet. I det senare fallet är LÄKTA § 6 mom. 2 och 3 tillämpliga.

9.5.2    Undantag från huvudregeln för veckovila

I § 6 mom. 2 i arbetstidskapitlet i LÄKTA anges undantag från huvudregeln om veckovila. Avtalsbestämmelsen ger möjlighet att avvika från bestämmelsen om veckovila såväl planenligt som oväntat. Enligt bestämmelsen kan en läkare/tandläkare beordras jour eller kallas till arbete under sin veckovila, om detta är motiverat för att verksamheten ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt och med tanke på patientsäkerheten.

I tillämpningsanvisningen för bestämmelsen beskrivs med exempel när ett undantag från veckovilan kan vara motiverat enligt planerna eller oplanerat. I det senare fallet är det vanligtvis fråga om fri jour i situationer där en läkare/tandläkare utöver veckans fulla ordinarie arbetstid har fri jour under veckoslutet och kallas till arbete så att det inte blir någon veckovila på 24 timmar. Exempel 3 beskriver en planerad situation där veckovilan delvis har uteblivit på grund av att verksamheten inte har kunnat ordnas på ett ändamålsenligt sätt. 

9.5.3    Ersättning för utebliven veckovila

I § 6 mom. 3 i arbetstidskapitlet i LÄKTA finns en bestämmelse om ersättning för utebliven veckovila. Sätten för ersättning (förkortning av den ordinarie arbetstiden eller penningersättning) och deras inbördes företrädesordning är desamma som tidigare, dvs. en penningersättning är möjlig endast med läkarens/tandläkarens samtycke.

Det avgörande då ersättningen för utebliven veckovila beräknas är om det har varit fråga om ett arbetspass under fri jour eller något annat arbetspass som lett till att veckovilan helt eller delvis har uteblivit. 

Om veckovilan blir för kort på grund av något annat arbetspass än ett arbetspass under fri jour, betraktas som veckovila eller en del av den längsta enhetliga ledighet som erhållits, och den uteblivna andelen av veckovilan ska ersättas på det sätt som sagts ovan. En sådan situation uppstår både när veckovilan blir ofullständig enligt planerna och när det t.ex. är fråga om en oplanerad arbetskallelse utan beredskap, dvs. fri jour. 

Om veckovilan avbryts under fri jour, beräknas ersättningen för utebliven veckovila utifrån den 24-timmarsperiod där det har utförts minst arbete. Detta beskrivs i exempel 4 till avtalsbestämmelsen.

Enligt tillämpningsanvisningen för bestämmelsen inverkar den avtalsenliga ordningen för veckovila och dygnsvila på ersättningen för utebliven veckovila. Stycket i tillämpningsanvisningen är nytt. Principerna har dock formulerats redan tidigare till exempel i cirkulär 13/2020. Tillämpningsanvisningen ändrar inte principerna. Observera dessutom att veckovilan på 24 timmar kan ges direkt efter ett arbetspass på 24 timmar (t.ex. 24 timmar arbetsplatsjour). Då framskjuts den ersättande dygnsvilan till senare, men den ska ges inom 14 dygn. Vid arbets- och jourarrangemang ska dock alltid fästas vikt också vid den totala belastning som arrangemangen medför. 

Tillämpningsanvisningen beaktar uttryckligen också att den arbetade tiden under fri jour inte medför att dygnsvila ges, utan endast att veckovilan eventuellt avbryts på det sätt som framgår av momentet. Däremot motsvarar en annan överraskande kallelse till arbete under veckovilan ett avbrott i den planerade veckovilan vid granskningen av vilotiderna och eventuell ersättning. Då inverkar även den avtalsenliga ordningen för veckovila och dygnsvila på ersättningen för utebliven veckovila.

9.6    Överskridande av den ordinarie arbetstiden enligt § 8, ny bestämmelse om avbrott

I mom. 2 i paragrafen om mertids- och övertidsarbete har det införts en ny bestämmelse om att då en arbetsvecka eller arbetsperiod avbryts på grund av semester, bestäms övertidsgränsen enligt följande:

1. Om semestern inte var känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, sänks övertidsgränsen med det timantal som har antecknats för semesterdagarna i arbetsskiftsförteckningen. Övertidsgränsen för deltidsanställda sänks på motsvarande sätt med det timantal som har antecknats för semesterdagarna i arbetsskiftsförteckningen.
    
2. Om semestern var känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, sänks övertidsgränsen med 7 timmar 39 minuter per semesterdag. Även för deltidsanställda sänks övertidsgränsen med 7 timmar 39 minuter per semesterdag.

Exempel:

Om semestern var känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, sänks övertidsgränsen med 7 timmar 39 minuter per semesterdag. Även för deltidsanställda sänks övertidsgränsen med 7 timmar 39 minuter per semesterdag. Sänkningen av övertidsgränsen på grund av semesterdagar beräknas för såväl heltids som deltidsanställda utifrån 38 timmar 15 minuter i veckan.

Detta innebär att om det på förhand har planerats 2 semesterdagar per vecka för en deltidsanställd, är övertidsgränsen densamma som för heltidsanställda. Övertidsgränsen per vecka är i detta fall 38 tim. 15 min. - 2 x 7 tim. 39 min.) = 22 tim. 57 min. 

9.7   Jour enligt § 9

Jourbestämmelsen har delats upp i två. På tjänsteinnehavare tillämpas § 9 a och på arbetstagare § 9 b, som är en helt ny bestämmelse.

I tillämpningsanvisningen för den allmänna definitionen på jour har det gjorts en precisering om att jourskyldigheten endast gäller sådan jour inom hälso- och sjukvården som definieras i lagstiftningen. Med jour avses också akutmottagning inom primärvården. Preciseringen ändrar alltså inte det som hittills avsetts med jour. 

I tillämpningsanvisningen har infogats en ny punkt om att jourskyldigheten minskas för läkare som har fyllt 55 år, om det är möjligt med tanke på verksamheten. 

Bestämmelsen om avvikande arbetsplatsjour har slopats som obehövlig. Om arbetsgivaren har använt avvikande arbetsplatsjour, omvandlas den till arbetsplatsjour eller fri jour.

9.7.1    Fri jour 

Ändringar har gjorts i tillämpningsanvisningen för bestämmelsen om jourformer (§ 9 a mom. 2). Om andelen arbetad tid under fri jour överstiger i genomsnitt 50 procent på årsnivå, ska jourformen enligt tillämpningsanvisningen ändras till arbetsplatsjour. Ingen ändring behövs dock i fortsättningen, om ingen del av fri jour infaller kl. 23–8. 

Nytt i tillämpningsanvisningen är även att man, då merparten av den arbetade tiden under fri jour infaller nattetid så att det knappt blir någon oavbruten vila, ska sträva efter att lätta på uppgifterna för den jourhavande läkaren under dagen efter jouren. Det är fråga om en rekommendation/strävan som iakttas om det är möjligt. 

9.7.2    Jour för läkare/tandläkare i arbetsavtalsförhållande § 9 b

Jouren för läkare/tandläkare i arbetsavtalsförhållande baserar sig alltid på samtycke. För att verksamheten ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt och läkarnas jourarbetsbörda ska gå att fördela är det viktigt att också läkare i arbetsavtalsförhållande har jour. 

På jourhavande läkare i arbetsavtalsförhållande tillämpas bestämmelserna om jourformer och jourtjänstgöring i § 9 a mom. 2 och 3 och på jourhavande veterinärer och tandläkare tillämpas jourbestämmelserna i § 9 a mom. 4 och 5. 

9.8    § 16 Maximal arbetstid    

I tillämpningsanvisningen för bestämmelsen om maximal arbetstid har det tagits in en precisering om att arbetsgivaren regelbundet ska följa upp arbetstiden. Inom läkaravtalets tillämpningsområde har uppföljningen av den maximala arbetstiden särskild betydelse under hela året, eftersom man utöver den ordinarie arbetstiden även låter utföra arbetsplatsjour som räknas som arbetstid, fri jour samt kliniskt mertidsarbete och övertidsarbete. Det är viktigt att följa upp den maximala arbetstiden inom läkaravtalets tillämpningsområde under hela året, särskilt eftersom uppföljningsperioden enligt kollektivavtalet är 12 månader. Arbetsgivaren ska se till att den maximala arbetstiden inte nås under uppföljningsperioden. 

Alla arbetstimmar räknas in i den maximala arbetstiden. För detta redogörs närmare i cirkulär 6/2020.

10    Övriga bestämmelser

Förteckningen över tillämpliga bestämmelser i AKTA (§ 1) har uppdaterats. Ett skrivfel i texten om AKTA kap. I har korrigerats.

Bestämmelsen om utbytesledighet (§ 2) i läkaravtalet har slopats. I fortsättningen iakt-tas bestämmelserna om utbytesledighet i AKTA kap. IV. I läkaravtalets lönekapitel (§ 5) finns dock fortfarande en bestämmelse om beräkning av semesterpenningen.

I paragrafen om lokala avtal (§ 2) har ändringarna till följd av familjeledighetsreformen beaktats. Mom. 2 a och 2 b iakttas beroende på när lagstiftningen om familjeledighetsreformen tillämpas. Det finns ett omnämnande om detta i tillämpningsanvisningen. Mer information om familjeledighetsreformen finns i AKTA-cirkuläret 5/2022 bilaga 4.

På tjänsteinnehavare tillämpas § 3 mom. 1 och 2 om arbetsfred. Inga ändringar har gjorts i innehållet i momenten. Mom. 3 är nytt och gäller arbetstagare. Det är fråga om en hänvisningsbestämmelse, alltså inte en del av läkaravtalet. I bestämmelsen föreskrivs att det ansvar för arbetsfreden som bärs av kollektivavtalsparterna och dem som på något annat sätt är bundna av avtalet regleras i lag.

11    Bilaga 1: Läkare vid hälsocentraler

11.1    § 1 Lönesättningen

Grundlönerna har höjts 1.6.2022 på det sätt som framgår av bilaga 1.

I början av tillämpningsanvisningen har lagts till preciseringar av tillämpningsområdet för läkaravtalet och bilaga 1. Tilläggen motsvarar tolkningarna i promemorian om tillämpningsområdet i cirkulärbilaga 3. De gäller bl.a. anställda utanför lönesättningen, anställda i ledningsuppgifter, utvecklingsuppgifter, forsknings- och andra projektuppgifter.

11.2    Åtgärdsarvoden (§ 2) och besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete (§ 3)

Åtgärds- och besöksarvodena för kliniskt mertidsarbete har höjts 1.6.2022.

Den temporära bestämmelsen om beräkning av semesterlönen och lönen för tjänstledighet med lön (tidigare mom. 4) har slopats.

11.3    Systemet med prestationslön för läkare inom primärvården (Bilaga 1)

Lönesystemet i läkaravtalet förnyas som en helhet så att det bättre motsvarar omständigheterna inom den framtida hälso- och sjukvården i välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna.

För läkare vid hälsocentraler har det utvecklats ett nytt prestationslönesystem som fungerar som ett alternativ till det nuvarande systemet med åtgärdsarvoden.

Det prestationslönesystem som nu avtalats ersätter det nuvarande systemet som baserar sig på enskilda åtgärder. I ett detaljerat system med åtgärdsarvoden är det också svårt att hålla jämna steg i en sektor som utvecklas snabbt. Systemet har också splittrats under årtiondenas lopp. Målet för det nya systemet är en rättvisare lön än för närvarande, genom att man beaktar de faktorer som hänför sig till prestationerna på ett mångsidigare sätt. 

Prestationslönesystemet har utvecklats genom ett pilotförsök 2020–2021. De nya bestämmelserna är i stor utsträckning desamma som de som gällde under pilotförsöket.

Arbetsgivaren fattar beslut om ibruktagandet av systemet. Systemet omfattar läkare som arbetar med uppgifter inom primärvården (Bilaga 1 till läkaravtalet). 

Om en läkares arbetsuppgifter inte omfattar mottagning, omfattas läkaren inte av prestationslönen. 

Om en läkares arbetsuppgifter huvudsakligen omfattar mottagning, kan läkaren omfattas av prestationslönen. Då ska det beaktas hur en annan uppgift, t.ex. en undervisnings- och handledningsuppgift, inverkar på den lön som betalas för befattningen. Dessutom betalas till läkaren arvoden enligt prestationslönesystemet. 

11.3.1    Övergångsperiod

I avtalet 2022–2025 är de gamla bestämmelserna om åtgärdsarvoden (§ 2 i avtalets bilaga 1 som gäller läkare vid hälsocentraler) och den nya bestämmelsen i § 4 alternativa. 

1. Frivilliga samkommuner för social- och hälsovården och Helsingfors: 
   
   Arbetsgivaren ska före utgången av augusti 2022 fatta ett arbetsgivarspecifikt beslut om huruvida man fortsätter enligt de gamla bestämmelserna under övergångsperioden (eller/och ett eventuellt lokalt avtal) eller om det nya systemet införs senast 1.10.2022. 
   Beslutet ska föregås av samråd med samkommunen och välfärdsområdet om huruvida systemet med prestationslön kan fortsätta också från 1.1.2023. Om det inte kan fortsätta, är det inte ändamålsenligt att samkommunen inför modellen för några månader.
   
   En enskild kommun kan inte införa det nya systemet år 2022.
    
2. Välfärdsområdena:
   
   Arbetsgivaren ska före utgången av juni 2023 fatta ett arbetsgivarspecifikt beslut om huruvida man fortsätter enligt de gamla bestämmelserna under övergångsperioden (eller/och ett eventuellt lokalt avtal) eller om det nya systemet införs senast 1.9.2023. 
   
   Om det av en grundad anledning lokalt bestäms att alla hälsocentralläkare inte övergår till det nya systemet, ska dessa grupper specificeras separat i beslutet. Varje läkare måste känna till om han eller hon omfattas av prestationslönen. 
   
   Avtalsparterna avsikt är att i följande läkaravtal för välfärdsområdeskoncernerna använda endast det nya prestationslönesystemet och helt slopa de gamla bestämmelserna. 

11.3.2    Tekniskt genomförande

Systemet med prestationslön kräver inte nödvändigtvis nya informationssystem. Uppföljningen och statistikföringen kan ske till exempel i det nuvarande patientdatasystemet. Det måste vara möjligt att överföra uppgifterna till det lönebetalningssystem som används. 

11.3.3    Lokala anvisningar 

Det är viktigt att följa en enhetlig linje hos varje arbetsgivare. Detta kräver att man utarbetar lokala anvisningar, att läkare får handledning i hur systemet används, att man samlar erfarenheter om hur systemet fungerar och att arbetsgivaren koordinerar frågorna internt. 

När en läkare antecknar nivån på en prestation kan han eller hon ha långvarig erfarenhet av hur systemet med åtgärdsarvoden fungerade. Avsikten är dock att man ska lösgöra sig från enskilda åtgärder.

11.3.4    Allmänt om prestationslönesystemet

I systemet betalas inget arvode för enskilda åtgärder, utan ersättningen är prestationsbaserad. Prestationsnivån bestäms utifrån prestationens totala svårighetsgrad. Prestationens svårighetsgrad kan bero på hur krävande åtgärden är, antalet åtgärder eller hur svårbehandlad patienten är. För prestationerna har fastställts fyra olika nivåer (enkel, basnivå, krävande eller omfattande, mycket krävande eller mycket omfattande). 

Prestationslönen anges i euro. 

11.3.5    Vad avses med prestation? 

Prestationer är bland annat patientbesök på mottagningen eller läkarbesök hos patienter, vårdplanering utan patientens närvaro samt särskilt föreskrivna konsultationer. En distansmottagning likställs i prestationslönesystemet med ett patientbesök på mottagningen när mottagningen i fråga om längd och svårighetsgrad motsvarar ett fysiskt besök. Även kontakt per telefon kan likställas med ett patientbesök på mottagningen. Betalning av prestationslön för ett patientbesök på mottagningen förutsätter alltså inte alltid att patienten och läkaren möts fysiskt.

Nivåerna på prestationerna presenteras nedan i form av exempel. En prestation kan bestå av en eller flera åtgärder. Utlåtanden, intyg och remisser inverkar på prestationens totala svårighetsgrad även om de görs efter ett patientbesök.

Prestationer är:

• patientbesök på mottagningen 
   
• läkarbesök hos patienter
   
• konsultationer 
   
• en läkares råd om vård av en patient till en annan läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, i patientens närvaro eller när patienten är frånvarande. Råden antecknas. 
   
• vårdplanering utan patientens närvaro 
   
• vårdärenden per telefon, då de ersätter patientbesök på mottagningen 
   
• distansmottagning (se ovan)

11.3.6    Vilka faktorer höjer prestationsnivån?

Prestationsnivån bestäms utifrån prestationens totala svårighetsgrad. Då flera åtgärder vidtas samtidigt kan prestationsnivån höjas. 

Prestationsnivån kan också höjas av faktorer som hänför sig till patienten och som försvårar vården (till exempel kommunikationsproblem av olika orsaker, patienter med flera problem och flera sjukdomar). 

Om en medicine studerande är med på mottagningen och/eller patienten har en assistent och/eller en tolk stiger prestationsklassen med en. 

Till exempel kan ett patientbesök på mottagningen vara krävande bland annat på grund av att de åtgärder som vidtagits vid mottagningen är krävande eller att faktorer som beror på patienten gör besöket krävande som helhet trots att de åtgärder som utförts vid mottagningen är relativt enkla.

11.3.7    Prestationsnivåer och exempel

Det finns fyra nivåer. För varje nivå beskrivs med exempel vilka prestationer som i allmänhet hör till just denna nivå. I exemplen beskrivs en läkares vanligaste prestationer.

1    Enkel:
Prestationen innefattar en begränsad undersökning, en kort konsultation eller en begränsad vårdåtgärd 

• sedvanlig konsultation av en annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (prestationen ersätter vanligen ett patientbesök på mottagningen. Om patienten till följd av konsulteringen kommer till läkarens mottagning, ersätts inte prestationen). 
   
• vårdhandledning för patienten (t.ex. tolkning av undersökningsresultat och vårdhandledning på basis av tolkningen – antecknas i journalhandlingarna) 
   
• kort besök t.ex. som stöd för sjukskötarmottagningen, efterkontroll (öroninflammation o.d.), uppvisning av födelsemärke eller sår
   
• läkaren kontaktar patienten t.ex. för att ge vårdanvisningar
   
• information om resultat och vårdhandledning vid distansmottagning

Att förnya receptet för en egen patient är inte en prestation som berättigar till arvode, om det inte inbegriper planering av vården.
Om konsultationen av en annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården inte leder till anteckningar i journalhandlingarna är det inte fråga om en prestation. 

2    Basnivå: 
Prestationen innefattar till exempel en rutinundersökning, ett vårdbesök, en konsultation eller en vårdåtgärd 

• tidskrävande/krävande konsultation av en annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (inbegriper konsultation av en annan läkare) 
   
• sedvanliga medicinska intyg (körkort, T-intyg) för en frisk patient 
   
• normalt besök på mottagningen med en i allmänhet frisk patient, inklusive högst en separat åtgärd 
   

3    Krävande eller omfattande: 

Prestationen innefattar till exempel en undersökning som är mer omfattande än en rutinundersökning, en omfattande konsultation eller en omfattande vårdåtgärd 

• patientbesök på mottagningen på barn- och mödrarådgivningsbyrån samt inom skol- och studerandehälsovården 
   
• rättsmedicinska intyg för äldre eller kroniskt sjuka patienter 
   
• normalt besök på mottagningen med en patient som är mer krävande än vanligt (språkproblem, flera sjukdomar), enskilt ärende 
   
• omfattande och krävande utredning av ett enskilt problem eller flera separata besöksorsaker/åtgärder under samma besök på mottagningen 
   
• bedömning av arbetsförmågan (med sedvanliga utlåtanden) 

4    Mycket krävande eller mycket omfattande: 
Prestationen innefattar till exempel en mycket krävande eller mycket omfattande vårdåtgärd 

• utredning av psykosociala problem vid rådgivningsbyrå eller inom skol- och studerandehälsovården (t.ex. bedömning av neuropsykiatriska patienter, problem inom många olika delområden av utvecklingen, behov av skolpsykolog, utredning av behovet av barnskydd osv.)
   
• omfattande utredning av psykosociala problem hos patienter med psykisk ohälsa och missbruksproblem samt utarbetande av en vårdplan i anslutning till detta, inkl. M 1-bedömning)
   
• omfattande och mångsidig helhetsbedömning av patienter med flera problem (somatiska sjukdomar) 
   
• omfattande bedömning av arbetsförmågan (inklusive utlåtanden) 
   
• primärbesök av frakturpatienter (inklusive: diagnostik, reponering, gipsning/spjälning)

11.3.8    Prestationsklassernas värden fastställs lokalt 

I det läkaravtal som trädde i kraft 1.5.2022 finns såväl bestämmelser om systemet med åtgärdsarvode som nya bestämmelser om systemet med prestationslön. Dessutom kan det finnas lokala avtal som ersätter bestämmelserna i läkaravtalet. 

I läkaravtalet ingår i detta skede inga pris i euro för prestationerna, utan de fastställs inom ramen för den finansiering som står till förfogande lokalt. Ändringen blir kostnadsneutral när prestationernas värde i euro motsvarar storleken på hälsocentralläkarnas pott för åtgärdsarvoden hade före ändringen. 

Det är ändamålsenligt att följa upp systemen parallellt en tid, eller att på något annat sätt säkerställa att det på tillräckligt lång sikt betalas ersättningar för prestationerna i samma omfattning oberoende av system, dock med beaktande av förändringarna i verksamhetens kvalitet och antalet användare. Vid jämförelser av det nya och det gamla systemet beaktas också coronans eventuella effekter på besöken på mottagningarna. 

Exempel på nivåfördelningen av prestationer

I det riksomfattande pilotförsöket stabiliserades fördelningen mellan de fyra prestat-ionsklasserna på följande sätt: 

• prestationsklass 1 medeltal 54 %
   
• prestationsklass 2 medeltal 28 %
   
• prestationsklass 3 medeltal 14 %
   
• prestationsklass 4 medeltal 4 %

I urvalet deltog cirka 60 hälsocentralläkare.

I pilotförsöket dominerade prestationsklasserna 1 och 2, vilket kan betraktas som ett typiskt resultat med tanke på hälsocentralläkarnas arbetsuppgifter.

Fördelningen påverkas bland annat av hälsocentralens befolkningsstruktur, arbetsfördelningen, hur verksamheten är organiserad osv. Det är också nödvändigt att ge användarna introduktion så att läkarna är medvetna om hur man gör anteckningar i det nya systemet och hur man ser till att anteckningarna är av jämn kvalitet. 

11.3.9    Exempel på prestationer enligt det riksomfattande pilotförsöket: 

Prestationsklass 1

• En sjukskötare konsulterar läkaren om patientens blodtryck som är OK
  
  - förklaring: I praktiken krävs det alltid en registrering för att prestationsklassen ska kunna antecknas. 
   
• Uppvisning av födelsemärke
   
• Telefonkontakt, ny medicinering påbörjas 

Prestationsklass 2

• Körkortsintyg för person som fyllt 50 år
   
• Femårskontroll av bröstcancerpatient
   
• Astmautredning för person som fyllt 20 år
  
  - förklaring: i regel kategori 2, men beror på hur svårbehandlad patienten är, om han eller hon t.ex. har andra sjukdomar som försvårar läget.
   
• Telefonsamtal till patienten om laboratorieprov, innehåller en behandlingsanvisning
  
  - förklaring: Jämförbar med åtgärd R001 i det gamla systemet, dvs. i praktiken ersätter samtalet ett besök på mottagningen
   
• Kontroll av patientens öra på sjukskötares akutmottagning
  
  - förklaring: enbart öronkontroll hör till klass 1 (t.ex. hörselgångsi-flammation), om man beslutar att fortsätta till anamnes och undersöka något annat, är det klass 2.
   
• Patient med ischiasbesvär på akutmottagning, smärtlindring och remiss till fysioterapi 

Prestationsklass 3 

• Körkortsintyg för person som fyllt 85 år och är i gott skick
   
• Diabetespatient vid periodisk kontroll
   
• Periodisk fyramånaderskontroll vid rådgivning 
  
  - förklaring: sektorarbete i skolor, rådgivningsbyråer, mödrarådgivningsbyråer 
   
• Omfattande besök på barnrådgivning, 4–5-åringar 
   
• Försämrat allmäntillstånd, patient vid akutmottagning, remiss vidare 
   
• Bedömning av arbetsförmågan jämte B-utlåtande
  
  - förklaring: är i hög grad beroende av hur krävande patientens situation är, beror på situationen, klasserna 3–4
   
• Avlägsning av ett enskilt födelsemärke, i närvaro av en studerande på mottagningen 
  
  - förklaring: den studerande höjer klassen med en
   
• Skolläkarmottagning, psykologkonsultation
  
  - förklaring: sektorarbetet i skolor, rådgivningsbyråer och mödrarådgivningsbyråer är automatiskt 3, men om kravnivån ökar genom psykologkonsultation är klass 4 OK.
   
• Skolläkarmottagning, friskt barn med föräldrar
  
  - förklaring: föräldrarna är inte assistenter, men skolläkarmottagningar hör i regel till klass 3

Prestationsklass 4

• M1-bedömning för missbrukare 
   
• Knäproblem, kolesterol, reflux, mental hälsa, minnesproblem
  
  - förklaring: flera diagnoser under samma besök 
   
• Patienter med flera sjukdomar, C-utlåtande, tolk

Ingen prestationsklass

• Förnyelse av blodtryckssänkande medicinering
  
  - förklaring: Enbart förnyelse av recept till en egen patient är ingen prestation. Förnyelse av recept blir en prestation om man blir tvungen att utföra utredningsarbete och till exempel kontakta patienten och göra separata anteckningar i journalhandlingarna.
   
• Sänt meddelande om laboratorieprov, ingen vårdanvisning
  
  - förklaring: Enbart ett meddelande om laboratorieprov innehåller ingen vårdanvisning och är således inte en prestation

11.3.10    Övrigt

KT och Läkarförbundet ordnar ett webbinarium om övergången till prestationslönesystemet vid en tidpunkt som meddelas senare. 

12    Bilaga 2: Tandläkare vid hälsocentraler

12.1    Ändringar i lönesättningen i § 1

Grundlönerna har höjts 1.6.2022 på det sätt som framgår av bilaga 2.

Från lönesättningen har strukits lönepunkten om tandläkare med begränsad legitimation. Lönepunkten för tandläkare med begränsad legitimation har tillämpats på dem som avlagt den gamla tandläkarexamen och som för att få full legitimering skulle fullgöra en praktisk tjänstgöring på nio månader efter avlagd odontologie licentiatexamen. De som avlagt den gamla examen skulle ha avlagt odontologie licentiatexamen före utgången av 2020. Lönepunkten har slopats på grund av att det i praktiken inte längre finns tandläkare med begränsad legitimation. Om en tandläkare som utför praktisk tjänstgöring ändå arbetar vid en hälsocentral, tillämpas på tandläkaren den lönesättning som anges i LÄKTA 2020–2021.

Den uppgiftsrelaterade lönen för hälsocentraltandläkare i lönepunkt L2TH5200 höjs 1.1.2023 med 41,41 euro. Höjningen beror på ändringen av systemet med åtgärdsarvode, som i sin helhet är kostnadsneutralt. Se 12.3.

Definitionen av vem som står utanför lönesättningen har preciserats. Preciseringarna motsvarar preciseringarna i bilaga 1. I början av tillämpningsanvisningen har lagts till preciseringar av tillämpningsområdet för läkaravtalet och bilaga 2. Tilläggen motsvarar tolkningarna i promemorian om tillämpningsområdet i cirkulärbilaga 3. De gäller bl.a. anställda utanför lönesättningen, tillämpningsområdet samt anställda i ledningsuppgifter, utvecklingsuppgifter, forsknings- och andra projektuppgifter.

Rubriken för punkt 4 i tillämpningsanvisningen har ändrats så att den mer exakt motsvarar innehållet i anvisningen. Den nya rubriken lyder ”Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för tandläkare med särskilt kunnande eller annat särskilt ansvar”

I tillämpningsanvisningen har också lagts till en anvisning om att man då den uppgiftsrelaterade lönen för en hälsocentraltandläkare med arbetsuppgifter som kräver fördjupad kompetens bestäms ska beakta dessa arbetsuppgifter vid arbetsvärderingen enligt § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA. Det är fråga om samma uppgifter som var föremål för en centraliserad pott från 1.4.2021 (se cirkulär 2/2021).

Definitionen av tandläkare med undervisnings- och handledningsuppgifter har uppdaterats så att den motsvarar nuläget. Dessutom har det uppgiftstillägg som nämndes i exemplet korrigerats till en högre uppgiftsrelaterad lön.

12.2    § 2 Åtgärdsarvoden

Förhöjningen av åtgärdsarvodena med 30 procent gäller inte längre åtgärderna TKHL 204, 305 (utlåtande), 307, 309, 311, 409, 420, 428, 429, 457, 462 och 528. Det är fråga om åtgärder som en tandläkare vanligen vidtar ensam.

12.3    Ändringar i åtgärdskatalogen för tandläkare vid hälsocentraler 1.1.2023

Ändringarna i åtgärdskatalogen gäller från 1.1.2023. Ändringarna har genomförts kostnadsneutralt inom systemet med åtgärdsarvoden. I anslutning till ändringarna höjs den uppgiftsrelaterade lönen för hälsocentraltandläkare i lönepunkt L2TH5200 1.1.2023 med 41,41 euro.

Den mest betydande ändringen är slopandet av arvodet för s.k. mellanår. Ersättningarna för arvodet för mellanår och andra slopade åtgärdsarvoden har överförts till andra lönefaktorer. Utöver höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen har största delen överförts till höjningarna av arvodena för totalundersökning av mun och tänder och den vårdplan som görs på basis av den. En del överfördes också till förnyelsen av arvodena för behandling av karies.

Följande åtgärder har slopats ur åtgärdskatalogen: 

• TKHL 212 Partiell extraktion av tand, hemisektion 
   
• TKHL 231 Sammanbindning av tänder med fyllningsmaterial 
   
• TKHL 603 Partiell krona eller fullkrona, krävande 
   
• arvode för mellanår (har varit en del av åtgärd TKHL 301)

Arvoden som betalas för totalundersökning av mun och tänder (TKHL 301) samt för vårdplan för totalundersökningen (till 31.12.2022 TKHL 311)

Arvodet för en totalundersökning av mun och tänder bestäms även i fortsättningen enligt patientens ålder på undersökningsdagen, men de fem tidigare åldersgrupperna har nu ersätts av tre åldersgrupper och arvodena har höjts. De övriga förutsättningarna för betalning av åtgärdsarvode har inte ändrats.

Storleken på det åtgärdsarvode som betalas för en totalundersökning av mun och tänder är följande:

Patientens ålder på undersökningsdagen	Ordinarie arbetstid		Kliniskt mertidsarbete
		Över 30 tim./v., vardagar efter kl. 18.00 och under veckoslut
	Arvode, €	Arvode, €	Arvode, €
0–17 år	5,00	8,75	8,75
18–64 år	12,50	21,88	21,88
minst 65 år	15,00	26,25	26,25

Vårdplanen för totalundersökningen av mun och tänder (till 31.12.2022 TKHL 311) har höjts till åtgärdsgrupp 4. Den nya åtgärdskoden är TKHL 411.

Åtgärdsarvoden för behandling av karies

De åtgärdsarvoden som betalas för behandling av karies bestäms i fortsättningen utifrån fyra olika åtgärdskoder. Arvodet bestäms enligt åtgärdens svårighetsgrad, och andra metoder för behandling av karies, såsom behandling för att få kariesangrepp att stanna av, har vad gäller arvodet gjorts likvärdiga med den korrigerande vården.

De ändrade åtgärdskoderna och åtgärdsklasserna samt de nya åtgärderna för korrigerande behandling av karies räknas upp nedan:

TKHL 220 Begränsad åtgärd för behandling av karies
• fyllning på en yta (till 31.12.2022 TKHL 222)
• resininfiltrationsbehandling på fri tandyta (ny)
• behandling av tänder med silverdiaminfluorid eller motsvarande ämne (ny)
• stegvis exkavering av karies vid separat besök (ny)
• direkt överkappning av pulpa vid separat besök (ny)

TKHL 401 Åtgärd för behandling av karies
• fyllning på två eller tre ytor (till 31.12.2022 TKHL 402)
• fyllning på en yta, tillverkad utanför munnen (till 31.12.2022 TKHL 423)
• resininfiltrationsbehandling på tandens approximalyta (ny)
• kariessanering i 3–6 tänder (ny)

TKHL 515 Krävande åtgärd för behandling av karies  
• partiell krona eller fullkrona av fyllningsmaterial (till 31.12.2022 TKHL 514)
• fyllning på två ytor, tillverkad utanför munnen (till 31.12.2022 TKHL 451, förhöjning från klass 4B)
• kariessanering i minst 7 tänder (ny)

TKHL 604 Mycket krävande åtgärd för behandling av karies
Fyllning på minst tre ytor, tillverkad utanför munnen (till 31.12.2022 TKHL 532, förhöjning från klass 5)

Övriga ändringar
Tillämpningsanvisningen för åtgärdskoderna TKHL 416, TKHL 457 och TKHL 516 samt rubriken och tillämpningsanvisningen för TKHL 519 har förtydligats genom att text som begränsar användningen av åtgärdskoden har strukits som obehövlig. Åtgärdskoderna kan användas av både specialtandläkare och legitimerade tandläkare som utför åtgärderna i fråga. I tillämpningsanvisningarna för TKHL 416, TKHL 457 och TKHL 516 har det också gjorts en ändring enligt vilken arvodet betalas förhöjt endast till specialtandläkare med specialkompetens inom de kliniska områdena, inte längre till alla specialtandläkare. Med tandläkare med specialkompetens inom de kliniska områdena avses specialtandläkare inom klinisk tandvård, oralkirurgi, ortodonti och odontologisk diagnostik.

Rubriken för åtgärdskod TKHL 519 har ändrats att motsvara innehållet i åtgärden.

TKHL 416    Undersökning inom specialområde, medelsvår
Grundar sig förutom på klinisk undersökning också på röntgenunder-sökning och/eller gipsmodeller. Till specialtandläkare med specialkompetens inom de kliniska områdena betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

TKHL 457    Planering inom specialområde, krävande
Med krävande planering inom ett specialområde avses en vårdplan som grundar sig på TKHL 516.
Om flera tandläkare deltar i planeringen är åtgärdskoden TKHL 457 för den tandläkare som ansvarar för vårdplaneringen och TKHL 305 för de övriga tandläkarna.
Till specialtandläkare med specialkompetens inom de kliniska områdena betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

TKHL 516    Undersökning inom specialområde, krävande
Med krävande undersökning inom ett specialområde avses en krävande och omfattande klinisk undersökning. Till undersökningen ska ansluta sig en diagnos som bl.a. grundar sig på modell- och/eller röntgenanalys och på funktions- och/eller ansiktsanalys.
Till specialtandläkare med specialkompetens inom de kliniska områ-dena betalas arvodet multiplicerat med 1,5.

TKHL 519    Slutgranskning av patient med tillhörande skriftlig epikris
Vid ortodontisk behandling betalas arvodet multiplicerat med 1,5.
Tillämpningsanvisning: Koden används inte vid operativ extraktion av icke erupterad eller delvis erupterad tand.

13    Bilaga 3: Sjukhusläkare

13.1    § 1 Lönesättningen

Grundlönerna har höjts 1.6.2022 på det sätt som framgår av bilaga 3.

I början av tillämpningsanvisningen har lagts till preciseringar av tillämpningsområdet för läkaravtalet och bilaga 3. Tilläggen motsvarar tolkningarna i promemorian om tilllämpningsområdet i cirkulärbilaga 3. De gäller bl.a. anställda utanför lönesättningen, anställda i ledningsuppgifter, utvecklingsuppgifter, forsknings- och andra projektuppgifter.

I punkt 3 Specialistläkare med krävande uppgifter har lagts till ett konstaterande om att krävande uppgifter förutsätter fördjupad och/eller mer omfattande kompetens eller kunnande/specialkunskaper än de grundläggande uppgifterna. Frågan anknyter till den ändring av lönesättningen som gjordes 1.4.2021 (se cirkulär 2/2021).

I punkt 6 har det lagts till ett konstaterande om att utbildnings- och handledningsuppgiftens inverkan på arbetets svårighetsgrad beaktas när lönen för utbildare och handledare bestäms.

13.2    Läkare vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråer

Läkarna vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråerna har flyttats till bilaga 3. På dem tillämpas i fortsättningen punkterna 2 och 3 i lönesättningen (koderna L3SL3100 eller L3SL3200). De får dock inte arvoden för intyg och utlåtanden enligt bilaga 3.

13.3    Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden

Arvodena för intyg och utlåtanden har höjts 1.6.2022 på det sätt som framgår av bilaga 3.

13.4    Innehavare av bitjänst/bibefattning

Bestämmelserna har ändrats så att de också gäller anställda i arbetsavtalsförhållande.

För innehavare av en bitjänst/bibefattning har det gjorts en ändring i lönesättningen fr.o.m. 1.6.2022. För innehavare av bitjänst/bibefattning har det lagts till en ny lönepunkt, L3SL9002 Krävande uppgifter som specialistläkare, avdelningsläkare (klinisk lärare eller motsvarande). Grundlönen är 30 procent av grundlönen i lönepunkt L3SL3200 i bilaga 3.

Lönepunkt L3SL9003 är uppdaterad. Termerna biträdande lärare/överassistent har ersatts med klinisk lärare eller motsvarande.

Procentsatsen för lönepunkterna L3SL9002 och L3SL9003 har höjts till 35 procent från 1.6.2023. Höjningen av procentsatsen inverkar inte på den tid som innehavare av bitjänster/bibefattningar använder för sina uppgifter.

I mom. 5 om semester och sjukfrånvaro samt moderskaps- och faderskapsledighet har beaktats de ändringar som följer av familjeledighetsreformen. Mom. 5 a och 5 b iakttas beroende på när lagstiftningen om familjeledighetsreformen tillämpas. Det finns ett omnämnande om detta i tillämpningsanvisningen. Mer information om familjeledighetsreformen finns i AKTA-cirkuläret 5/2022 bilaga 4.

14    Bilaga 4: Sjukhustandläkare

14.1    § 1 Lönesättningen

Grundlönerna har höjts 1.6.2022 på det sätt som framgår av bilaga 4.

I början av tillämpningsanvisningen har lagts till ett omnämnande av att läkaravtalet också tillämpas på anställda som står utanför lönesättningen samt en hänvisning till promemorian om tillämpningsområdet i cirkulärbilaga 3.

I fråga om tillämpningen av lönesättningen, se ändringarna i punkt 1 och 2 i tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 2 och tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 3 samt avsnitt 12.1 och 13.1 i cirkuläret.

14.2    Justering av tillägg i euro 1.6.2022

Åtgärdsarvodena för ordinarie arbetstid och kliniskt mertidsarbete (§ 2) har höjts 1.6.2022 på det sätt som framgår av bilaga 4.

Besöksarvodena för kliniskt mertidsarbete (§ 3) har höjts 1.6.2022 på det sätt som framgår av bilaga 4.

14.3    Innehavare av bitjänst/bibefattning

Bestämmelserna har ändrats så att de också gäller anställda i arbetsavtalsförhållande.

För innehavare av en bitjänst/bibefattning har det gjorts en ändring i lönesättningen fr.o.m. 1.6.2022. Det har också lagts till en ny lönepunkt, L4SH9002 Krävande uppgifter som specialtandläkare (klinisk lärare eller motsvarande). Grundlönen är 30 procent av grundlönen i lönepunkt L4SH4200 i bilaga 3.

Lönepunkt L4SH9003 är uppdaterad.
Termerna biträdande lärare/överassistent/lektor/avdelningstandläkare har ersatts med klinisk lärare eller motsvarande.

Procentsatsen för lönepunkterna L4SH9002 och L4SH9003 har höjts till 35 procent från 1.6.2023. Höjningen av procentsatsen inverkar inte på den tid som innehavare av bitjänster/bibefattningar använder för sina uppgifter.

På de bitjänster/bibefattningar som avses i bilaga 4 tillämpas anställningsvillkoren enligt bilaga 3. I bilaga 3 § 4 mom. 5 om semester och sjukfrånvaro samt moderskaps- och faderskapsledighet har beaktats de ändringar som följer av familjeledighetsreformen. Mom. 5 a och 5 b iakttas beroende på när lagstiftningen om familjeledighetsreformen tillämpas. Det finns ett omnämnande om detta i tillämpningsanvisningen. Mer information om familjeledighetsreformen finns i AKTA-cirkuläret 5/2022 bilaga 4.

15    Lönejusteringar och avtalsändringar i bilaga 5 under avtalsperioden 2022–2025

15.1    Lönejusteringar år 2022

Allmän förhöjning 1.6.2022

De uppgiftsrelaterade lönerna eller därmed jämförbara månadslönerna för tjänsteinnehavare utanför lönesättningen och tjänsteinnehavare som hör till lönepunkt L5EL3000 höjs 1.6.2022 med 2,0 procent. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 2,0 procent. Den allmänna förhöjningen för veterinärer som inte har någon arbetstid (L5EL4000, L5EL5010 och L5EL5000) används centraliserat för reformen av jourersättningarna 1.1.2023. 

Centraliserad pott 1.10.2022

Även bilaga 5 omfattas av den centraliserade potten. Justeringspotten är 0,53 procent. Av potten används 0,03 procentenheter till kostnader för familjeledighetsreformen.

Senast 30.9.2022 ska parterna ha förhandlat om hur justeringspotten ska användas. Om parterna inte kommer överens om hur potten ska användas, höjs tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner 1.10.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 0,5 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet höjs med 0,5 procent.
 

15.2    Lönejusteringar år 2023

Allmän förhöjning 1.1.2023

De uppgiftsrelaterade lönerna eller därmed jämförbara månadslönerna för tjänsteinnehavare som omfattas av bilaga 5 höjs 1.1.2023 med 1,5 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 1,5 procent.

Lokal justeringspott 1.1.2023

Justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman i bilaga 5.

Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av den lokala justeringspotten för höjning av uppgiftsrelaterade löner och för individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar. Vid fördelningen av den lokala justeringspotten iakttas samma principer som nämns i § 5 mom. 1–4 i underteckningsprotokollet i fråga om fördelningen av och förhandlingarna om justeringspotten.

Om det till följd av § 3 mom. 3 i underteckningsprotokollet enligt stupstocken kommer att betalas avtalshöjningar som överstiger 1,9 procent, betalas dessa eventuella extra förhöjningar 1.6.2023 i enlighet med principerna i § 3 mom. 3 i underteckningsprotokollet också inom ramen för bilaga 5. Eventuella extra höjningar beaktas också i jourersättningarna.

Centraliserad pott 1.1.2023

I bilaga 5 genomförs en jourersättningsreform som leder till att de grundersättningar som betalas för jouren höjs på det sätt som närmare framgår av punkt 15.4.7. 

15.3    Lönejusteringar år 2024

Allmän förhöjning 1.6.2024

De uppgiftsrelaterade lönerna eller därmed jämförbara månadslönerna för tjänsteinnehavare som omfattas av bilaga 5 höjs 1.6.2024 med 1,5 procent. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet i AKTA höjs med 1,5 procent.

Lokal justeringspott 1.6.2024

Justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman i bilaga 5. Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av den lokala justeringspotten för höjning av uppgiftsrelaterade löner och för individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

Vid fördelningen iakttas samma principer som nämns i § 5 mom. 1–4 i underteckningsprotokollet i fråga om fördelningen av och förhandlingarna om justeringspotten.

Avtalshöjningarna ovan omfattas av stupstocken i § 4 mom. 3 i underteckningsprotokollet. 

Veterinärernas jourersättningar 1.6.2024

Jourersättningarna höjs med 1,5 procent, om inte något annat följer av stupstocken i § 4 mom. 3 i underteckningsprotokollet. 

15.4    Avtalsändringar under avtalsperioden 2022–2025

Rubriken på bilaga 5 har ändrats från ”Kommunala veterinärer” till ”Veterinärer”. Samma uppdatering har gjorts i alla texter i bilaga 5.
 
15.4.1    Tillämpningen av lönesättningen enligt § 1

I tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 5 har punkt 1 Anställda utanför lönesättningen uppdaterats. Den tidigare listan med tjänstebeteckningar har ersatts med en mer allmän definition om att en veterinär som leder en enhet för miljö- och hälsoskydd står utanför lönesättningen oberoende av benämning. I tillämpningsanvisningen hänvisas även till cirkulärbilaga 3.

Genom ändringen preciserades definitionen av veterinärer utanför lönesättningen. Listan med tjänstebeteckningar har inte passat in i situationer där det uttryckligen är ändamålsenligt att den veterinär som är chef för miljö- och hälsoskyddet står utanför prissättningen.

I tillämpningsanvisningen har lagts till ett konstaterande om att läkaravtalet ska tillämpas på veterinärer som står utanför lönesättningen. Se cirkulärbilaga 3.

15.4.2    Vissa jourhavande veterinärer

Den hänvisning till kommunallagen som tidigare fanns i tillämpningsanvisningen för § 4 § har flyttats till punkt 5.3 Vissa jourhavande veterinärer i tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 5.

15.4.3    Grunden för taxan 

I tillämpningsanvisningen ”Grunden för taxan” i § 2 i bilaga 5 har preciserats att grunden utöver veterinärvårdslagen är lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal. Namnet på taxan har ändrats till Veterinärtaxan. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och FOSU rf avtalar om arvodena i taxan.

15.4.4    Slopade övergångsbestämmelser

Bestämmelserna om när de nya bestämmelserna om veckovila i LÄKTA 2020–2021 träder i kraft slopas i kapitel II Vilotider. Samtidigt ändras numreringen av momenten i § 3. 

§ 5 Övergångsbestämmelse i LÄKTA 2020–2021 slopas.

15.4.5    Ändringar i bestämmelsen om veterinärers jourledighet

Tillämpningsanvisningen för bestämmelsen om jourledighet har ändrats i fråga om fördelningen av jouren under veckoslut. Dessutom har rekommendationer införts om hur jourledigheterna ska hållas och hur jourerna ska förläggas. 

Tillämpningsanvisningen för § 4 i kapitlet Vilotider i bilaga 5 har preciserats med rekommendationer för ordnande av veterinärvårdens funktioner och jour så att veterinärernas bundenhet till arbetet inte blir oskälig. Målet är att hantera arbetsbelastningen och öka välbefinnandet i arbetet. 

I tillämpningsanvisningen har införts en rekommendation om att en veterinär inte bör ha jour mer än två vardagar i följd. 

I tillämpningsanvisningen finns redan sedan tidigare en rekommendation om att veterinärer har jour högst var femte vardag. Denna rekommendation har preciserats med att veterinärer i snitt har jour högst var femte vardag. 

Parterna rekommenderar att jouren under veckoslut bör fördelas mellan veterinärerna, om arrangemanget möjliggör en ändamålsenlig veterinärvård.

Om en veterinär har jour hela veckoslutet rekommenderas det att veterinären har jour högst vart femte veckoslut. 

Om jouren på veckoslutet har fördelats mellan två veterinärer (skiftbytet har avtalats t.ex. till lördagar kl. 20–22), är det ändamålsenligt att komma överens om att båda veterinärerna får en jourledighet för den delade veckoslutsjouren. 

Veckoslutsjouren kan fördelas flexibelt i ungefär lika långa jourpass så att båda veterinärerna ändå får en jourledighet. Till exempel kan jouren under veckoslutet fördelas så att den ena veterinären gör ett 30-timmarspass och den andra ett 34-timmarspass. Då är det ändamålsenligt att komma överens om att båda får en jourledighet. 

15.4.6    Jourledighet, ny tillämpningsanvisning

Det nya systemet med jourledighet trädde i kraft 1.1.2021 i enlighet med LÄKTA 2020–2021. Alternativt kan en veterinärs jourledigheter också beräknas direkt på basis av utförda jourtimmar för att möjliggöra flexibla jourarrangemang. Förhållandet mellan intjänandet av jourledigheter ändras då inte, utan det är fråga om ett alternativt sätt att beräkna intjänandet av jourledigheter, vilket gör det möjligt att utveckla jourarbetet i en mindre belastande riktning genom att fördela jourpassen.
 
En flexibel fördelning av jourpassen gör det lättare för veterinärer att samordna arbetet med privatlivet samt ökar deras välbefinnande i arbetet och arbetarskydd. Reformen underlättar förläggningen av jourskift för jourhavande veterinärer på ett ändamålsenligt sätt.

Enligt LÄKTA får veterinärerna en jourledighet per 64 jourtimmar som ersatts som vardagsjour. I en beräkning som görs direkt på basis av jourtimmarna multipliceras de jourtimmar som utförs vardagar kl. 16–8 med koefficienten 1. De jourtimmar som utförs under en söckenhelg multipliceras med koefficienten 1,6 och de jourtimmar som utförs under ett veckoslut med koefficienten 2. 

Jourtimmarna i samband med en söckenhelg och ett veckoslut multipliceras med nämnda koefficienter också när de är förlagda mellan kl. 16.00 och 8.00 på en vardag som omger söckenhelgen eller veckoslutet. Jfr regeln för beräkning av jourersättningar. 

Exempel 1: 

Veterinär A har jour på självständighetsdagen mitt i veckan och inleder sitt arbetspass på vardagen före självständighetsdagen kl. 16–8. Veterinär B fortsätter på självständighetsdagen kl. 8–8 vardagen efter självständighetsdagen. För A kalkyleras jourtimmar 16*1,6 tim. = 25,6 tim. och för B 24*1,6 tim. = 38,4 tim. 

Exempel 2: 

Veterinär A har jour en vardag kl. 16–22 och veterinär B kl. 22–8. För A kalkyleras jourtimmar 6*1 tim. = 6 tim. och för B 10*1 tim. = 10 tim.

När de kalkylerade jourtimmarna uppgår till sammanlagt 64 timmar får veterinären en jourledighet. 

15.4.7    § 5 Jourersättningar

Veterinärernas jourersättningar höjs och sättet att beräkna ersättningarna ändras 1.1.2023. Också paragrafnumreringen i bestämmelsen ändras. Den gamla bestämmelsen om jourersättning iakttas till 31.12.2022 (§ 5 a). Från 1.1.2023 iakttas den nya bestämmelsen (§ 5 b).

Beräkningen av jourersättningarna med procentsatser och koefficienter slopas. I den ändrade bestämmelsen har storleken på jourersättningarna fastställts i euro. De nya jourersättningarna träder i kraft 1.1.2023:

9,78 euro från fredag kl. 16.00 till måndag kl. 8.00 och från vardag som föregår söckenhelg, julafton eller midsommarafton kl. 16.00 till följande vardag kl. 8.00 (s.k. helgjour)

5,73 euro under övrig tid (s.k. vardagsjour)

I tillämpningsanvisningen har ”den behöriga kommunala myndigheten”, som hänvisar till den arbetsgivare som fastställer jourschemat, ändrats till ”arbetsgivaren”. Dessutom har namnet på kapitlet i LÄKTA ändrats.

Nivåhöjningen av jourersättningarna i LÄKTA och ändringen av dem till euro innebär att lokala avtal om jourersättningar måste ses över och vid behov uppdateras. 

15.5    Taxa

Besöks- och åtgärdsarvodena i taxan höjs med 2,51 procent 1.6.2022, 1,9 procent 1.6.2023 och 1,9 procent 1.6.2024, om inte något annat följer av stupstocken i § 3 mom. 3 eller § 4 mom. 3 i underteckningsprotokollet.

16    LÄKTA 2022–2025 som bok och nätpublikation

LÄKTA 2020–2025 publiceras på KT:s webbsidor och ges också ut som bok.

Vi ber er vänligen vidarebefordra detta cirkulär för kännedom till personaldirektörerna och  personalcheferna, chefsläkarna, ledande tandläkarna, direktörerna för miljö- och hälsoskyddet samt direktörerna för hälsoövervakningen.
 

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen

Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas
 

Bilagor:

1. Underteckningsprotokoll till tjänste- och arbetskollektivavtalet för läkare 2022–2025 med bilagor (bilaga 1 och 2)
2. Ändrade avtalsbestämmelser
3. Läkaravtalets tillämpningsområde och gränsfall
4. Veterinärtaxan från 1.6.2022