De centrala arbetsmarknadsorganisationernas rekommendation om konsekvensbedömning av kollektivavtalen ur ett jämställdhetsperspektiv De centrala arbetsmarknadsorganisationernas rekommendation om konsekvensbedömning av kollektivavtalen ur ett jämställdhets
I regeringens och de centrala arbetsmarknadsorganisationernas likalönsprogram för 2020–2023 har man slagit fast att de centrala arbetsmarknadsorganisationernas rekommendation om jämställdhetskonsekvensbedömning ska uppdateras.
Konsekvensbedömning av kollektivavtalen ur ett jämställdhetsperspektiv
Jämställdhetskonsekvensbedömning innebär en analys av vilka konsekvenser åtgärder, projekt eller bestämmelser har för personer av olika kön. En konsekvensbedömning ur jämställdhetsperspektiv har ansetts vara ett sätt att minska ojämlikheten och främja jämställdheten mellan kvinnor och män. Genom konsekvensbedömningar vill man förhindra både direkt och indirekt diskriminering. Då arbetslivet och avtalspraxis förändras kan jämställdhetsprincipen medföra nya utmaningar och infallsvinklar. Det kan också bli nödvändigt med nya formuleringar i kollektivavtalen.
En konsekvensbedömning av kollektivavtalen ur ett jämställdhetsperspektiv kan göras i samband med kollektivavtalsförhandlingarna eller som en del av de kontinuerliga förhandlingarna. En jämställdhetskonsekvensbedömning av kollektivavtalen kan göras också utanför de sedvanliga förhandlingarna, till exempel av en arbetsgrupp som tillsatts för ändamålet. Vid behov kan man höra utomstående sakkunniga eller använda sig av exempelvis forskningsrön och statistiska data. En konsekvensbedömning som görs i efterhand kan förutsätta att man måste ändra sådana formuleringar som eventuellt upptäckts innebära ojämlikhet.
I jämställdhetskonsekvensbedömningar av kollektivavtalen har man funnit att avtalen i stort sett inte längre innehåller några direkta diskriminerande bestämmelser. Skenbart könsneutrala bestämmelser kan ändå ha olika konsekvenser för personer av olika kön. Genom konsekvensbedömningar strävar man efter att komma åt sådana situationer och strukturer som kan leda till ojämlikhet.
De centrala arbetsmarknadsorganisationernas rekommendationer
Arbetsmarknadsorganisationerna rekommenderar följande:
- Vid avtalsförhandlingar, då kollektivavtalen revideras och bestämmelser ändras, ska också nya bestämmelser analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv och vid behov ska sådana formuleringar övervägas som främjar jämställdheten i arbetslivet. En jämställdhetskonsekvensbedömning kan göras i samband med förberedelser inför förhandlingarna, under förhandlingsprocessen eller efter förhandlingarna.
- I underteckningsprotokollen till kollektivavtalen kan man skriva in ett gemensamt projekt eller något annat åtagande av parterna i syfte att uppfylla målen i jämställdhetslagen och främja jämställdheten.
- Kollektivavtalsparterna bedömer med jämna mellanrum eller enligt behov hurdana effekter avtalen har haft på löneskillnaderna mellan kvinnor och män.
- Vid lokala avtal bedöms lösningar och deras effekter också ur ett jämställdhetsperspektiv i de fall då dessa har konsekvenser för jämställdheten.
- Kollektivavtalsparterna utreder om det inom olika branscher fortfarande förekommer traditionella könsmarkerade yrkesbeteckningar och om det är möjligt att göra dessa könsneutrala (t.ex. lagerkarl > lagerarbetare). Könsbundna yrkesbeteckningar kan inverka på mäns och kvinnors yrkesval och vidmakthålla en arbetsfördelning mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.
AKAVA
FINLANDS NÄRINGSLIV EK
KYRKANS ARBETSMARKNADSVERK
KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT
FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC
STTK
STATENS ARBETSMARKNADSVERK
