Anvisningar om och exempel på beräkningen av den lokala justeringspotten 1.4.2021 enligt AKTA

Följande anvisningar gäller den lokala justeringspotten enligt AKTA. Anvisningarna för beräkning av den lokala justeringspotten och kalkyleringsmodellen för potten AKTA är uppdaterad på KT:s webbplats. Kommunerna och samkommunerna kan använda KT:s modell som utgångspunkt när de skräddarsyr eventuella egna kalkyleringsmodeller. 

Även anvisningarna för beräkningen av potten inom de övriga avtalsområdena uppdateras under hösten på KT:s webbplats. 

Detta cirkulär har utarbetats i samråd med avtalsorganisationerna och avtalsparterna har nått samförstånd om dess innehåll.

Den lokala justeringspotten 1.4.2021 (§ 3 i underteckningsprotokollet till AKTA)

Den lokala justeringspotten är 0,8 procent av lönesumman inom det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA). 

I § 3 i underteckningsprotokollet till AKTA och i cirkulär 8/2020 finns bestämmelser om fördelningen och användningen av den lokala justeringspotten samt förhandlingarna om potten.

Lönesumma som utgör grunden för den lokala justeringspotten

Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt (t.ex. mars 2021) för kommunens eller samkommunens anställda som omfattas av AKTA.

Eftersom den allmänna förhöjningen och justeringspotten träder i kraft vid samma tidpunkt, 1.4.2021, ska båda förhöjningarna beräknas separat på de löner och den lönesumma som inte innehåller någondera av dessa förhöjningar. (Cirkuläret har kompletterats med detta tillägg 13.11.2020)

Lönesumman får inte innehålla samma löneposter flera gånger eller från flera perioder (t.ex. löneposter som betalats retroaktivt).

Till lönesumman räknas samtliga löner inklusive arbetstidsersättningar som betalats till dem som omfattas av den lokala justeringspotten, med undantag för semesterpenningar, semesterersättningar, eventuella resultatbonusar och poster som inte hör till en normal månad. Till lönesumman räknas också lönerna för vikarier och andra visstidsanställda, deltidsanställda, arbetsgivarens representanter och andra som står utanför lönesättningen.

Återverkningar på automatiska och icke automatiska tillägg

De automatiska, dvs. procentuella lönetilläggen, höjs i samma proportion som den uppgiftsrelaterade lönen eller den ordinarie lönen. Till exempel är arbetserfarenhetstillägget 3 eller 8 procent av den uppgiftsrelaterade lönen och grunden för beräkningen av timpriset för arbetstidsersättningar är den ordinarie lönen.

När den uppgiftsrelaterade lönen/den ordinarie lönen höjs, ändras inte de icke automatiska tilläggen, dvs. tillägg angivna i euro (t.ex. årstillägg och naturaförmåner). 

Återverkningseffekterna bör beaktas i kostnadsberäkningarna, så att den överenskomna kostnadseffekten inte över- eller underskrids. 

Den lokala justeringspottens kostnadseffekt 

Kostnadseffekten av den lokala justeringspotten ska bli 0,8 procent av lönesumman inom AKTA. Arbetsgivaren kan vid behov höja lönerna mer än så.

Hur mycket den lokala justeringspotten höjer lönerna på individnivå har inte avtalats nationellt.

Det finns bara ett rätt slutresultat och det är den avtalade kostnadseffekten beräknad på lönesumman. Rätt resultat kan ändå nås genom flera beräkningssätt. Storleken på justeringspotten kan beräknas till exempel på de ordinarie lönerna eller totallönerna. Höjningarnas återverkningar på de automatiska och icke automatiska tilläggen bör beaktas oberoende av beräkningssätt. Dessa återverkningar bör tas med i beräkningen av justeringspottens kostnadseffekt. 

Det är inte att rekommendera att justeringspotten beräknas på de uppgiftsrelaterade lönerna om potten också används för individuella tillägg.

Arbetsgivaren svarar för kostnadsberäkningen och verkar under tjänsteansvar.

Exempel på beräkning av den lokala justeringspotten

Om den lokala justeringspotten beräknas som 0,8 procent av summan av totallönerna eller de ordinarie lönerna, kan beloppet inte som sådant överföras till de uppgiftsrelaterade lönerna eller de individuella tilläggen. I så fall beaktas inte höjningarnas effekt på arbetserfarenhetstilläggen, arbetstidsersättningarna och andra s.k. automatiska tillägg, dvs. procentuella tillägg, och den totala kostnadseffekten överskrids. 

Nedan ges exempel på hur lönehöjningarna beräknas korrekt (exempel 1 och 2) och fel (exempel 3 och 4) samt höjningarnas kostnadseffekt.

För enkelhetens skull har höjningarna i exemplen gjorts i en enda persons lön. I praktiken kan storleken på och fördelningen av höjningarna på exempelvis uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg variera mellan olika personer.
 
I exempel 1 och 3 används den lokala justeringspotten för höjning av den uppgiftsrelaterade lönen och i exempel 2 och 4 för höjning av det individuella tillägget. 

Rätt beräkningssätt

Exempel 1: Den lokala justeringspotten på 0,8 procent räknas på summan av totallönerna för mars 2021. Justeringspottens storlek blir 24 € (3 000 x 0,8/100 = 24 €). Den lokala justeringspotten används för höjning av den uppgiftsrelaterade lönen. Den uppgiftsrelaterade lönen kan dock höjas endast med 21,11 € ((2 550/(2 550 + 204)) x (2 850/3 000) x 24 = 21,11 €), för att kostnadseffekten inte ska överskridas. I exemplet har höjningens återverkan på arbetserfarenhetstillägget och arbetstidsersättningarna beaktats. Det individuella tillägget och årstillägget höjs inte. Totallönen stiger med jämnt 0,8 %, dvs. 24 euro.

 Exempel 2: Den lokala justeringspotten på 0,8 procent räknas på summan av totallönerna för mars 2021. Justeringspottens storlek blir 24 € (3 000 x 0,8/100 = 24 €). Den lokala justeringspotten används för höjning av det individuella tillägget. Det individuella tillägget kan ändå höjas endast med 22,80 € ((2 850/3 000) x 24 = 22,80 €) för att kostnadseffekten inte ska överskridas. I exemplet har höjningens återverkan på arbetstidsersättningarna beaktats. Arbetserfarenhetstillägget och årstillägget höjs inte. Totallönen stiger med jämnt 0,8 %, dvs. 24 euro. 

Fel beräkningssätt

Exempel 3: Den lokala justeringspotten på 0,8 procent räknas på summan av totallönerna för mars 2021. Storleken på justeringspotten blir 24 € (3 000 € x 0,8/100 = 24 €) och den uppgiftsrelaterade lönen höjs med detta belopp. I exemplet har inte höjningarnas återverkan på arbetserfarenhetstilläg-get och arbetstidsersättningarna beaktats. Den totala kostnadseffekten överskrids i exemplet med 0,11 procentenheter, dvs. 3,28 euro. 

Exempel 4: Den lokala justeringspotten på 0,8 procent räknas på summan av totallönerna för mars 2021. Storleken på justeringspotten blir 24 € (3 000 € x 0,8/100 = 24 €) och den uppgiftsrelaterade lönen höjs med detta belopp. I exemplet har inte höjningarnas återverkan på arbetstidsersättningar-na beaktats. Den totala kostnadseffekten överskrids i exemplet med 0,04 procentenheter, dvs. 1,26 euro. 

Ordningsföljden för beräkningen av lönehöjningarna

Eftersom den allmänna förhöjningen och justeringspotten träder i kraft vid samma tidpunkt, 1.4.2021, ska båda förhöjningarna beräknas separat på de löner och den lönesumma som inte innehåller någondera av dessa förhöjningar. 

I exemplen nedan redogörs för i vilken ordning den allmänna förhöjningen och justeringspotten, som träder i kraft vid samma tidpunkt, ska verkställas på de uppgiftsrelaterade lönerna.

(Punkten om beräkningsordningen har lagts till i cirkuläret 13.11.2020.)

Dokumentera avgörandena

Avgörandena om de lokala justeringspotterna bör dokumenteras. När man dokumenterar grunderna för potterna och hur de används och fördelas blir det lättare att driva en konsekvent personalpolitik och följa upp lönesystemet. KT sänder kommunerna och samkommunerna en förfrågan om hur de lokala justeringspotterna använts inom de olika avtalsområdena.

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen

Utredningschef Mika Juutinen

Cirkuläret publicerades ursprungligen 13.10.2020 och har kompletterats med två tillägg 13.11.2020.