Kommunsektorn hotas av tilläggskostnader på flera miljarder

De extra utgifterna för kommunsektorn skulle uppgå till närmare åttahundra miljoner euro per år. I offentligheten har det påståtts att den extra löneförhöjningen endast skulle innebära en kostnad på cirka hundra miljoner euro per år för den offentliga sektorn.

Social- och hälsovårdssektorns arbetskraftskostnader uppgår som bäst till 7,6 miljarder euro per år. Enligt KT:s beräkningar skulle arbetskraftskostnaderna om tio år att vara nästan 1,5 miljarder högre än vad de är nu. Den sammanlagda summan skulle landa på över nio miljoner euro, vilket är en höjning på nästan 20 procent.

Om de pengar som krävs för löneförhöjningar istället skulle användas till att anställa nya kunde man till exempel kunna rekrytera nästan 16 000 nya sjukskötare inom social- och hälsovården.

Den kommunala ekonomin fortfarande kärv

Den offentliga ekonomin, inklusive den kommunala, kommer fortsättningsvis att vara kärv och ha negativa förtecken. Det syns bland annat i form av allt fler samarbetsförhandlingar.

– Det är helt nödvändigt att fortsätta med kostnadsmässigt återhållsamma arbetsmarknadsavtal som förbättrar sysselsättningen, konkurrenskraften och den offentliga ekonomin. De kommunala arbetsgivarna har inga extra pengar att dela ut, säger KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen.

Beräkningen som KT gjort baserar sig på en uppskattning av arbetskraftskostnaderna för 2019 och de procentuella höjningar som tillkommer. Största delen av kostnaderna kommer från den stigande nivån på arbetskraftskostnaderna.

Kostnaderna stiger dock med tiden på grund av fenomenet ”ränta på ränta”, eftersom löneförhöjningarna beräknas på utgångsnivån bara den första gången. Efter detta måste förhöjningarna varje år beräknas på ett nytt belopp som är större än det tidigare. I beräkningen har inte effekterna av löneförhöjningar enligt den så kallade allmänna linjen beaktats.

Man har också ställt krav på att de kommunala arbetsgivarna bland annat ska införa löneprogram och justera eftersläpande löner.

Höjningarna hotar att spridas

Om de ovan nämnda löneförhöjningskraven för vårdpersonal gällde hela kommunsektorn skulle det på tio år innebära en sammanlagd kostnad på nästan 22 miljarder euro, det vill säga mer än hela kommunsektorns nuvarande årliga arbetskraftskostnader.

I medeltal skulle kostnaderna vara 2,2 miljarder per år, vilket är 10,5 procent av arbetskraftskostnaderna för 2019. Med denna årliga summa skulle man kunna anställa cirka 42 600 arbetstagare inom kommunsektorn.

– Höjningarna skulle i värsta fall höja kommunalskatten med 2,2 procentenheter för tio år, säger utredningschef Mika Juutinen.