Gott ledarskap stöder social- och hälsovårdens vardag – det krävs mer än festtal
Beredningen av den riksomfattande reformen av social- och hälsovården fortsätter också denna höst. Inom social- och hälsovårdsorganisationerna kan man dock inte bara vänta på ändringar inom förvaltningen, eftersom tjänsterna tillhandahålls dygnet runt, varje dag. Arbetstagarna vill ha arbetsuppgifter som är motiverande och meningsfulla och arbeta för kundernas bästa. Ledningen vill utveckla inte bara arbetshälsan utan också kundbetjäningen och den dagliga verksamheten.
Trots att förvaltningsreformen försenas måste arbetet med social- och hälsovården utvecklas. KT vill stödja arbetsgivarna inom sektorn i den här förändringen. För att kunna erbjuda resurser och nätverk för ändamålet har KT på våren 2019 inlett projektet Soteliiderit, som får understöd via Social- och hälsovårdsministeriets ESF-finansiering. Arbetsgivarna erbjuds också information om utvecklingsprojekt vid olika forsknings- och utbildningsinstitutioner.
Jag inledde mitt arbete som projektchef för Soteliiderit på våren. Som stöd för mitt arbete intervjuade jag först personer på fältet om de lokala situationerna, den strategiska personalledningen och förväntningarna på KT. I början av sommaren intervjuade jag den högsta ledningen i kommuner, städer och sjukvårdsdistrikt samt deras HR-ledning och social- och hälsovårdsledning, sammanlagt 47 personer i sex landskap.
Arbetsgivare inom social- och hälsovården oroliga
Även om situationen i landskapen varierar kraftigt var det liknande iakttagelser och bekymmer som togs upp i intervjusvaren. Man kände misstro mot den riksomfattande beredningen och den kommunala ekonomin präglades av osäkerhet. Man efterlyste förnyelse inom ledarskapet för att kunna garantera att de anställda trivs och orkar arbeta. Andra viktiga frågor var tillgången till personal, nyanställdas engagemang för uppgifterna samt de förändringar i arbetsmetoderna som integrationen och servicekedjorna medför.
Den gångna våren har färgats av mediakalabaliken inom den privata äldrevården, vilket kan ha påverkat arbetstagarnas allmänna vilja att arbeta i branschen eller söka sig till en utbildning. Också omsättningen av vårdpersonal var ett orosmoment, även om inte alla arbetsgivare visste vart de som sade upp sig begav sig.
Svårigheterna med att rekrytera läkare är allmänt känd sedan länge. Många olika typer av flexibla åtgärder har vidtagits gällande löner och anställningsförhållanden när det kommer till rekryteringen av läkare. Läkare vill arbeta deltid eller ha snuttjobb, så att de kan ha mångsidiga arbetsuppgifter hos flera olika arbetsgivare eller så att de kan ta ut längre lediga perioder.
Genuina förändringar i förhållningssättet till jobbet
Kommunsektorn bör kontinuerligt se över sin egen attraktionskraft. Det kommunala arbetet är traditionellt sett stabilt och semestrarna är långa. Konkurrenskraften vad gäller lönenivån och andra anställningsvillkor varierar i jämförelse med den privata sektorn.
Unga arbetstagare verkar i synnerhet betona meningsfullt arbete och möjligheter att utveckla sig själva. Arbetsgivare satsar inom sitt ledarskap allt mer på värderingar, utbildning, coachning och självständighet samt kundorientering och effekter. Också nuvarande arbetstagare förväntas förnya sig på dessa punkter.
De anställda sätter också allt större värde på sin fritid Många arbetsgivare funderar över spelreglerna för att passa ihop arbetslivet och fritiden eller familjelivet.
Arbetsgivarna berättade också om det nya sommarjobbsfenomenet där arbetstagarna inte förbinder sig till det arbetsavtal som man skrivit under gemensamt. Det kan vara så att man efter att ha ingått avtalet bestämmer sig för att man vill göra något annat. Sedan låter man bara bli att dyka upp.
Chefsarbetet upplevs som allt mer krävande, mer stöd efterfrågas
Enligt de direktörer som intervjuades bör cheferna redan i sina nuvarande arbetsuppgifter minimera den tid som används för administrativa uppgifter, så att mer tid kan frigöras för att stödja arbetstagarna. En chefsuppgift borde vara ett medvetet karriärval, där chefskompetensen och lämpligheten har större värde än erfarenheterna. För vissa personer som bytt arbetsplats har en avgörande faktor tydligen varit ett hierarkiskt eller domderande ledarskap.
I organisationernas strategier betonar man allt oftare ledarskap och personalens välmående. Både ledarskap och utbildningar bör tjäna strategin och ledningen. Utbildningar kan till exempel inte utgöra speciella belöningar eller lönetillägg, om de inte har någon funktion i vardagen.
Utvecklingen av personalens kompetens och övrig personalledning är under utveckling. Som stöd för den nya formen av ledning behövs också information, annars är det svårt att verifiera utvecklingen och måluppfyllelsen. För det här behövs också nationellt stöd, både för systemens och för jämförelseuppgifternas skull.
De nationella riktlinjerna utgör grunden för ledningssystemet, men trots det bör personalledningen utvecklas redan nu. Jag utmanar arbetsgivare inom social- och hälsovården att delta: Låt oss tillsammans se till att arbetsgivaruppgifterna lyckas också utanför festtalen.
Kom med i höstens evenemang och utvecklingsnätverk, vi håller kontakten!
