Kommunsektorns ekonomi i styr utan permitteringar eller uppsägningar

På samma sätt som tidigare år uppnåddes den största delen av besparingarna år 2018 genom anpassningsåtgärder som grundade sig på framsynt personalplanering med syfte att få bestående kontroll över kostnaderna.

Kommunerna och samkommunerna utnyttjade naturlig avgång eller effektiverade sin verksamhet genom arbetsarrangemang och nya arbetssätt. Lediga platser besattes endast efter noggrant övervägande. Man strävar efter att ha ännu färre vikarier och visstidsanställda utan att äventyra serviceverksamheten.

Besparingar nåddes också genom att sjukfrånvaron bland personalen minskade. Samtidigt var det färre anställda som ansökte om tidig invalidpension. Båda förändringarna minskade arbetsgivarens kostnader för sjukfrånvaro och förtidsavgifterna.

Regionalt samarbete är enligt de kommunala arbetsgivarna ett bra sätt att spara i personalutgifterna.  Man har sökt besparingar också genom att bolagisera eller lägga ut verksamhet. Samtidigt hade många minskat användningen av köpta tjänster och hyrd arbetskraft.

Fler bytte semesterpenningen mot ledighet med ny avtalsbestämmelse

Med de tidigare nämnda metoderna sparades förra året 169 miljoner euro. Det motsvarar 0,8 procent av kommunsektorns personalutgifter.

Ekonomin balanserades ytterligare genom frivillig ledighet utan lön och byte av semesterpenning mot ledighet för ungefär 35 miljoner euro, vilket motsvarar 0,2 procent av kommunsektorns personalutgifter.

Den nya avtalsbestämmelsen, som var resultatet av den senaste avtalsrundan, ledde till att fler bytte semesterpenningen mot ledighet och färre tog ut ledighet utan lön. Avtalsbestämmelsen är tidsbegränsad och gäller semesterpenningarna för år 2018 och 2019. Detta märks i hur besparingarna fördelas.

År 2018 bytte 8 procent av personalen semesterpenningen mot ledighet medan endast en procent bytte semesterpenningen år 2017. De kommunala arbetsgivarna tror att bytandet ökar något också i år.

Produktivitetsprogrammen mer allmänna, servicen sköts trots sparåtgärderna

Anpassningen av personalkostnaderna är en del av kommunernas och samkommunernas målinriktade, långsiktiga och produktivitetsinriktade ekonomi. Nästan hälften av kommunorganisationerna har för detta ändamål gjort upp ett särskilt program för att balansera ekonomin och öka produktiviteten.

Enligt enkätresultaten söker kommunerna och samkommunerna mycket sällan besparingar i personalutgifterna genom nedskärningar i servicen eller verksamheten. Det är dessutom omöjligt i många fall då en stor del av servicen är lagstadgad.

Mera sällan sparar man genom ombildning till deltidsanställning eller genom nedskärningar i personalförmåner. Likaså är det ovanligt att av besparingsskäl häva lokala avtal som är bättre än nationella avtal.

Permitteringar och uppsägningar fortfarande ovanliga

I kommunsektorn har nästan inga permitteringar och uppsägningar av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker förekommit under 2018. Endast tre av de kommuner och samkommuner som svarade på enkäten hade permitterat personal, totalt 63 personer. Bland kommunorganisationerna hade 18 sagt upp sammanlagt 152 anställda.

Enligt enkäten väntas permitteringarna öka något i år. Fem kommunorganisationer bedömer att de kommer att permittera sammanlagt 726 personer i år. Uppsägningarna kommer enligt bedömningarna att vara på samma nivå som förra året.

Kommunsektorn har traditionellt varit en trygg arbetsgivare då permitteringar och uppsägningar genom tiderna varit sällsynta. Man  hartytt sig till dem endast som sista utväg, om man inte på annat lyckats uppnå sparmålen.

Få lokala sparavtal, anpassningen fortsätter

Enligt enkätresultaten hade det i fjol avtalats om besparingar i personalutgifterna genom lokala kollektivavtal endast i åtta kommunorganisationer. Även om arbetsgivaren har inlett lokala förhandlingar om besparingar, är det nästan alltid någon av personalorganisationerna som vägrat ingå lokala avtal.

Kommunsektorns svar låter förstå att man i kommuner och samkommuner anpassar personalutgifterna i år med cirka 253 miljoner euro. Metoderna kommer i stort sett att vara de samma som år 2018. Uppskattningarna av besparingar i personalutgifterna inbegriper inte åtgärder som beror på konkurrenskraftsavtalet.

Enkäten omfattar kommunerna och samkommunerna på fastlandet

KT:s enkät om kommunernas och samkommunernas åtgärder för anpassning av personalutgifterna genomfördes i december 2018. Enkäten sändes till samtliga fastlandskommuner och samkommuner varav 202 besvarade den. Uppgiftslämnarnas personal utgör sammanlagt 68 procent av de kommunalt anställda.

Kommunerna och samkommunerna hade sammanlagt 419 000 anställda i oktober 2017 enligt Statistikcentralen. I KT:s enkät uppskattade de kommunala arbetsgivarna att antalet anställda i kommunsektorn år 2020 kommer att vara 410 000.

År 2018 var kommunsektorns personalutgifter sammanlagt 20,3 miljarder euro.

Sammanfattning av enkätens resultat (på finska)