KT vill öka sysselsättningsgraden med ett brett åtgärdspaket

KT Kommunarbetsgivarna anser det vara nödvändigt öka sysselsättningsgraden under nästa regeringsperiod till åtminstone 75 procent. Finansieringen av välfärdstjänsterna för den åldrande befolkningen, pensionerna och den övriga sociala tryggheten förutsätter ett brett åtgärdspaket i det kommande regeringsprogrammet.

– Den viktigaste åtgärden är återhållsamma arbetsmarknadsuppgörelser. Dessa är nödvändiga också i fortsättningen för att trygga vår internationella konkurrenskraft, den offentliga ekonomin och sysselsättningen, säger KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen.

Regeringens ekonomiska politik bör också trygga stabiliteten i den kommunala och offentliga ekonomin, vilket skapar förutsättningar för en långsiktig utveckling av servicen och stöder en återhållsam löneutveckling.

Arbetsgivarnas anställningströskel bör ytterligare sänkas vid behov genom ändringar i arbetslagstiftningen. Sysselsättningen av partiellt arbetsföra bör främjas med individuella åtgärder och med åtgärder som sänker arbetsgivarnas rekryteringströskel. Utkomstskyddet för arbetslösa bör graderas för att sporra till att ta emot arbete.

Systemet för social trygghet bör främja individernas aktivitet

Under den följande regeringsperioden bör vårt system för social trygghet stegvis förnyas. Den röda tråden bör vara främjande av individernas aktivitet och ökning av sysselsättningen.

– Familjeledigheterna bör också förnyas, på så sätt att ledigheterna används mer jämlikt, kvinnans ställning i arbetslivet förbättras och barnets intresse tryggas, säger Markku Jalonen.

Bland KT:s åtgärder nämns också en effektivare användning av lönesubventioner som också ska kunna utnyttjas av kommunerna och landskapen som arbetsgivare. För att minska problemen med fördelningen av arbetskraften bör arbetskraftens rörlighet stödjas. I regeringsprogrammet bör kommunernas roll i främjandet av sysselsättningen erkännas. Det lönar sig att fortsätta med de regionala sysselsättningsförsöken.

För att trygga lärandet genom hela arbetskarriären bör den nya regeringen inleda en totalrevidering av vuxenutbildningen inom alla branscher, på alla stadier och för olika inlärningsformer. I kompetenspolitiken och i revideringen av utbildningsutbudet och innehållet bör kommunernas och landskapens arbetskraftsbehov identifieras.

– KT stöder även en ökning av arbetskraftsinvandringen. Samtidig bör utbildningen och integreringen av invandrare effektiveras, säger Markku Jalonen.

Arbetsmarknadssystemet och strukturreformerna

Arbetskonflikterna i slutet av år 2018 visade hur viktigt det är att trygga arbetsfreden. Arbetsfredsregleringen som blivit föråldrad bör förnyas på så sätt att viktiga, lagstadgade offentliga funktioner, medborgarnas liv och hälsa samt gemensam och privat egendom tryggas vid stridsåtgärder.

– Strejkböterna som utdöms vid olagliga arbetskonflikter bör höjas, säger Markku Jalonen.

För att trygga arbetsfreden och med tanke på kontrollen över den offentliga ekonomin är det viktigt att en offentlig finansierad nationell arbetsgivarorganisation som KT är en självständig aktör med tillräcklig representation och att dess verksamhet grundar sig på lag.

För en bättre konkurrenskraft måste de kommunala arbetsgivarnas fyra procentenheter högre pensionsförsäkringsavgift sänkas till en nivå som närmar sig den privata sektorns avgift. Den privata och offentliga sektorns pensionslagstiftning bör harmonieras.

Strukturreformens löneharmonisering bör lösas genom lagstiftning

Kommunerna bör kompenseras till fullt belopp för de kostnader som landskaps- och vårdreformen medför. Finansieringen av verkställigheten i landskapen bör säkerställas. Kostnaderna för löneharmoniseringen till följd av vårdreformen och andra strukturreformer bör begränsas genom lagstiftning.

– Den offentliga sektorns strukturreformer bör inte innehålla något särskilt uppsägningsskydd, säger Markku Jalonen.

– Personalens behörighetsvillkor ska varken utökas eller vidgas till nya yrkesgrupper, utan tvärtom göras mer flexibla och anpassas till nya arbetsuppgifter och tjänster. Gruppstorlekar bör inte minskas eller personaldimensioneringar stramas åt genom nya normer.

Kommunernas och landskapens förutsättningar att utveckla service med kundperspektiv och investera i utnyttjande av digitalisering, artificiell intelligens och ny teknik bör tryggas. Parallellt bör ett långt program beredas för utveckling av finländskt arbete, innovationer och kompetens.

Kommun- och landskapskoncernerna bör omfattas av finansiering av arbetslivsutveckling och utveckling som bygger på program.