Lokala avtal för undervisningspersonalen

Kommunala arbetsmarknadsverket sänder här en promemoria som gäller lokala avtal inom undervisningssektorn. Promemorian kommer också att ingå i den handbok i anställningsfrågor för grundskolans och gymnasiets undervisningspersonal 2001 som utkommer i höst.

Från Kommunala arbetsmarknadsverkets sida ber vi kommunerna och samkommunerna senast 1.6.2001 skicka oss sådana lokala tjänstekollektivavtal om anställningsvillkor för undervisningspersonal som beskrivs nedan. En grundlig utredning över gällande lokala kollektivavtal för undervisningspersonalen i kommunerna och samkommunerna behövs för att vi skall kunna utvärdera och utveckla det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn.

Begäran gäller följande typer av avtal:

• lokala tjänstekollektivavtal som ingåtts med stöd av huvudavtalet (§ 13), dvs. avtal som ingåtts från 1993 och framåt
• avtal som gäller flera lärare/lärargrupper och
• avtal för lärare med en viss tjänstebeteckning (t.ex. lektorer i elevhandledning vid gymnasier).

Däremot behöver följande avtal INTE skickas till Kommunala arbetsmarknadsverket:

• lokala avtal om antalet förtroendemän och deras tidsanvändning
• s.k. sparavtal (utbyte av semesterpenning till ledighet o.dyl.)
• avtal som ingåtts med separat fullmakt från Kommunala arbetsmarknadsverket och som gäller minskning av undervisningsskyldigheten för en rektor eller lärare som sköter uppgiften som skoldirektör/direktör för bildningsväsendet
• löneavtal för enskilda lärare (t.ex. avtal om Lasse Lärares tjänstetillägg/årsförhöjning)
• avtal som inte längre tillämpas på grund av nya riksomfattande avtalsbestämmelser eller av andra skäl (t.ex. lokalt avtal om årskurslöst gymnasium eller tidsbundna avtal som löpt ut)
• avtal som gäller hela personalen i kommunen, inklusive lärarna
• övergångsavtal i samband med att en statlig yrkesläroanstalt övertagits av kommunen.

Vi ber Er skicka de lokala avtalen senast 1.6.2001 till

Kommunala arbetsmarknadsverket
Andra linjen 14
05300 HELSINGFORS

Eventuella frågor besvaras av Anja Vaheri (09) 771 21 14 och Anne Oroza (09) 771 21 12.

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

Arbetsmarknadsdirektör        Jouni Ekuri

Förhandlingschef                   Anja Vaheri

BILAGA   Promemoria om lokala avtal

Lokala avtal

1  Allmänt

I de riksomfattande kollektivavtalen har man försökt beakta kommunernas olikheter och sluta avtal som tillgodoser alla kommuners behov. Servicen och sättet att producera servicen varierar ändå mycket i olika kommuner och detta kan inte alltid i tillräckligt hög grad beaktas i de riksomfattande avtalen. Bland annat därför har man ansett det vara nödvändig att införa möjligheten att ingå lokala avtal.

2  Praxis för lokala avtal

Lokala avtal uppfattas ofta på mycket varierande sätt. Man kan till exempel avse en särskild typ av avtal som baserar sig på lagstiftning eller kollektivavtalsbestämmelser. Men ofta tänker man också på avtal som inte är juridiska avtal, utan praktiska handlingsmönster som anger hur man fungerar på arbetsplatsen enligt vad man gemensamt kommit överens om.

Här följer en beskrivning av sådana lokala avtal som baserar sig på kommunala avtalsbestämmelser och lagstiftning.

2.1 Fullmakt

Kommunala arbetsmarknadsverket kan ge en kommun fullmakt att för egen del ingå ett tjänste- eller arbetskollektivavtal inom de ramar som Arbetsmarknadsverket ger och i en fråga som man över huvud taget kan ingå kollektivavtal om (se 3 § 2 mom. lagen om kommunala tjänstekollektivavtal och 2 § 2 och 3 mom. lagen om kommunala arbetskollektivavtal). Avtalsparter är i sådana fall kommunen och en huvudavtalsorganisation eller en underförening till denna.

2.2  Möjlighet till avvikande avtal med stöd av en bestämmelse
i ett riksomfattande kollektivavtal

I tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn ingår också bestämmelser som tillåter lokala avtal uttryckligen om det anställningsvillkor som nämns i bestämmelsen.

Som exempel kan nämnas avvikande avtal om kvälls-, veckosluts- och ferieundervisningstillägg vid yrkesläroanstalter eller om arbetsperioderna vid yrkeshögskolor.

Om tjänsteinnehavarsidans avtalspart inte nämns i bestämmelsen i det riksomfattande kollektivavtalet skall det enligt § 13 mom. 2 i huvudavtalet föras förhandlingar och fattas skriftligt beslut av den behöriga myndigheten och den huvudavtalsorganisation eller underförening vars medlemmar ärendet gäller. Om det däremot i det riksomfattande kollektivavtalet har avtalats om lokala avtal på ett annat sätt än vad som bestäms i § 13 i huvudavtalet, skall man iaktta bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet och inte huvudavtalet.

I UKTA har man till exempel gett de lokala förtroendemännen fullmakt att ingå avvikande avtal om de nämnda tilläggen för yrkesläroanstalter.

2.3  Lokala samarbetsavtal

Lokala samarbetsavtal följer det allmänna avtalet om samarbetsförfarande.

2.4  Lokala tjänste- och arbetskollektivavtal

I denna promemoria behandlas i första hand frågor som gäller lokala tjänste- och arbetskollektivavtal enligt § 13 i huvudavtalet.

3  Lokala tjänste- och arbetskollektivavtal

3.1  Lokalt kollektivavtal eller annat arrangemang

Innan man ingår ett lokalt kollektivavtal är det skäl att överväga

• varför man ingår ett sådant avtal, vad avsikten är och vad man vill uppnå
• om samma mål kan uppnås på något annat, lättare sätt
• om ärendet hör till de frågor arbetsgivaren ensidigt kan besluta om på basis av rätten att leda och övervaka arbetet
• om det eventuellt är möjligt att ingå ett avtal direkt med tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren eller deras förtroendeman.

3.2  Vad kan man avtala lokalt?

Ett lokalt avtal enligt huvudavtalet är ett kollektivavtal, vilket betyder att organisationerna ingår ett ömsesidigt avtal: organisation A (kommunen) ingår avtal med organisation B (OAJ:s lokalförening rf). Tjänsteinnehavarna har inte möjlighet att avtala om sina egna löner eftersom systemet enligt lagen om kommunala tjänstekollektivavtal inte känner individuella avtal.

Bestämmelserna om lokala kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal finns i § 13 i det kommunala huvudavtalet. Enligt mom. 1 i denna bestämmelse kan man lokalt avtala om avvikelser från bestämmelserna i det gällande riksomfattande kollektivavtalet om det finns en på lokala särförhållanden grundad anledning och om inte möjligheten att ingå lokala avtal särskilt har begränsats i det riksomfattande tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Avvikande avtal är alltså möjliga under följande förutsättningar:

• Det finns ett gällande riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtal.
• Den aktuella frågan nämns uttryckligen i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet.
• Rätten att ingå lokala avtal har inte hindrats eller begränsats i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet.
• Det finns en på lokala särförhållanden grundad anledning att ingå avvikande avtal.
• Det gäller en fråga som enligt 2 § lagen om kommunala tjänstekollektivavtal ingår i avtalssystemet.

Begränsande bestämmelser i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet

För lärarnas del har möjligheterna till lokala avtal begränsats på följande sätt:

Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA), allmänna delen, kap. I § 2.

Lokala avtal får inte gälla avvikelse från

• arbetstidsbestämmelserna i UKTA
• bestämmelserna om semesterns längd
• bestämmelserna om förmåner under sjuk- och moderskapsledighet
• den lägsta löneklassen enligt löneskalan.

Begränsande bestämmelser i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal

Enligt lagen om kommunala tjänstekollektivavtal kan avtal inte ingås t.ex. om

• verks och inrättningars organisation och tjänstemaskineri
• inrättande eller indragning av tjänster
• myndighetsuppgifter
• ett tjänsteförhållandes uppkomst eller upphörande, utom i fråga om uppsägningstid och uppsägningsgrunder
• behörighetsvillkoren för tjänster
• en tjänsteinnehavares skyldigheter
• disciplin
• pensioner
• hyra för tjänstebostad
• användning av kommunens egendom, med undantag av arbetsrum och arbetsredskap för en person som sköter samarbetsfrågor mellan arbetsgivaren och de anställda
• andra grunder för uppsägning av tjänsteinnehavare än de som anges i lag.

Genom lokala avtal med tjänstekollektivavtalsverkan kan man alltså inte komma överens om t.ex.

• att kommunen inte drar in tjänster under avtalstiden eller ändrar tjänsteinnehavarnas uppgifter
• att förordna en biträdande rektor till en viss enhet
• att förordna en person till skolföreståndare för viss tid
• att fördela timresurser eller ekonomiska resurser till skolorna på ett visst sätt
• att ge tjänstereseförordnande
• att minska undervisningsskyldigheten.

Begränsningar i annan lagstiftning

Också i annan lagstiftning finns bestämmelser som begränsar avtalsfriheten. Till exempel kan man enligt lagen om anställningstrygghet inte avtala om sämre uppsägningsgrunder för tjänsteinnehavare än lagen anger.

Frågor som inte uttryckligen nämns i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet

Om anställningsvillkor som inte uttryckligen nämns i de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen kan man inte heller ingå lokala kollektivavtal enligt § 13 i huvudavtalet.

När enskilda tjänster inrättas kan man inte avtala om anställningsvillkoren, utan de bestäms av arbetsgivaren med stöd av rätten att leda och övervaka arbetet.

Det går inte att lokalt ingå avtal av kollektivavtalstyp som till exempel ger bättre uppsägningsskydd än lagen om anställningstrygghet, eftersom det inte finns några bestämmelser om detta i de riksomfattande kollektivavtalen.

3.3  Förhandlings- och avtalsparter

Kommunen

Avtalsförhandlingarna förs av

• personer som också annars förhandlar om anställningsfrågor eller som utsetts till förhandlare

Avtalet godkänns

•  i allmänhet av styrelsen, om inte rätten att ingå avtal har delegerats till någon annan kommunal myndighet (se 23 § kommunallagen, 5 a § lagen om kommunala tjänstekollektivavtal och 1 a § lagen om kommunala arbetskollektivavtal)
• av fullmäktige då det är fråga om beslutanderätt i budgetfrågor (se 13 och 65 § kommunallagen)

Tjänsteinnehavarorganisationen

Inom undervisningssektorn står AKAVA-OS eller en registrerad lokalförening som hör till OAJ som förhandlings- och avtalspart.

Lokala avtal undertecknas av huvudavtalsorganisationen eller dess underförening. Inom löntagarorganisationerna har de personer som annars avtalar om anställningsvillkor för den personal de representerar i allmänhet också rätt att förhandla om och underteckna lokala avtal. I oklara fall är det möjligt att förutsätta att huvudavtalsorganisationen uttryckligen ger underföreningen fullmakt att sluta ett lokalt avtal. I normala fall behövs ingen sådan fullmakt.

Huvudavtalsorganisationen AKAVA-OS och många av dess riksomfattande förbund saknar i många fall registrerade lokalföreningar. Därför är det oftast AKAVA:s förtroendemän som för AKAVA-OS:s talan och undertecknar lokala avtal för huvudavtalsorganisationens del.

Syftet med bestämmelserna i huvudavtalet har varit att lokala avtal skall kunna förhandlas fram och ingås utan att det behövs ett särskilt godkännande från högre nivå.

Kommunen kan inte ingå ett lokalt tjänstekollektivavtal med en enskild tjänsteinnehavare och inte heller med en icke registrerad förening.

4  Sammanfattning och uppsägning av lokala avtal

För ett lokalt avtal måste det enligt huvudavtalet finnas en grundad anledning som motiveras av lokala särförhållanden. Undervisningsväsendet har av hävd ordnats på samma sätt i olika kommuner i enlighet med lagstiftningen, och endast mycket små avvikelser har förekommit. Därmed har det i regel inte heller funnits lokala särförhållanden som motiverat lokala avtal. Den uppluckrade lagstiftningen kommer antagligen att medför större variationer än tidigare mellan olika kommuner.

Förutom att det för lokala avtal krävs en grundad anledning som baserar sig på kommunens särförhållanden förutsätts en bestämmelse i UKTA om den fråga man vill ingå avtal om. I det lokala avtalet är det skäl att hänvisa till den bestämmelse i UKTA som man vill avvika från. Avvikelsen kan gälla bättre eller sämre löneförmåner än de som anges i UKTA.

Lokala avtal om avvikelse från UKTA kan ingås bara i fråga om sådant lärararbete som prissatts i UKTA. Om kommunen avtalar om något annat än lärararbete (arbetsavtal) betalas sådan lön som annars betalas för sådant arbete i kommunen. Sådant övrigt arbete kan till exempel vara frakt och uppackning av varor (arbete som inte förutsätter lärarutbildning) eller uppgifter inom pc-stödet (förutsätter IT-utbildning).

Ett lokalt avtal kan med tre månaders uppsägningstid sägas upp av någondera avtalsparten. Därefter skall det riksomfattande avtalet tillämpas igen. Ett lokalt avtal kan också ingås för viss tid och avtalet upphör då när denna tid går ut, om inte något annat nämns i avtalet.

Tvister kring lokala avtal avgörs med hjälp av det förhandlingsförfarande man kommit överens om i huvudavtalet. I sista hand avgörs alltså vad som är rätt tolkning och innehåll i ett lokalt avtal av arbetsdomstolen.