Nya lönebilagor i arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet)

1    Nya lönebilagor i SH-avtalet från 1.2.2024

SH-avtalet har fått nya lönebilagor som gäller från 1.2.2024. I reformen har lönesättningsstrukturen ändrats. 

Nu finns det fem lönebilagor i stället för de två tidigare lönebilagorna. Varje lönebilaga innehåller 3–6 lönepunkter. Uppgifterna har grupperats på ett nytt sätt i lönepunkterna. Syftet med reformen har varit att synliggöra utvecklingen av arbetsuppgifterna för personal inom social- och hälsovården och visa bland annat hur de anställda kan avancera i karriären.

Lönesättningsreformen är det första steget i utvecklingen av lönesystemet. Bestämmelserna i lönekapitlet (kap. II) i SH-avtalet har inte ändrats i detta sammanhang. I lönesättningsreformen är det ännu inte fråga om ett system som ersätter arbetsvärderingssystemet.

Förhandlingarna om SH-avtalets lönesystem fortsätter. I följande skede förhandlar parterna om lönenivåerna inom lönepunkterna, dvs. en noggrannare lönebildning utgående från det kunnande och ansvar som uppgifterna kräver. Därtill förs förhandlingar om separata tillägg som kan betalas för vissa tilläggsuppgifter. Det nya riksomfattande systemet ska ersätta de nuvarande lokala arbetsvärderingssystemen.

I den nya lönesättningen har den centraliserade potten (0,4 %) 1.2.2024 enligt utvecklingsprogrammet använts vid fastställandet av de nya grundlönerna för lönepunkterna. Den centraliserade potten har använts i sin helhet för detta syfte. Detta gäller välfärdsområdena, välfärdssammanslutningarna och Helsingfors stad.

Inom kommunsektorn betalas från 1.2.2024 en allmän förhöjning på 0,4 procent till personalen inom SH-avtalet. Kommunerna behöver inte ändra lönesättningen enligt SH-avtalet. Tillämpningen av SH-avtalet inom kommunsektorn upphör 30.4.2025.

I cirkuläret behandlas:     
   
•    avtalsuppgörelsen i anknytning till den centraliserade potten 1.2.2024 enligt det s.k. utvecklingsprogrammet för kommun- och välfärdssektorn 2023–2027,
•    den s.k. stupstockens inverkan på tillämpningen av och bestämmelserna i underteckningsprotokollet till SH-avtalet,
•    den lokala potten 1.6.2024 i SH-avtalet, den lokala pott som ska användas från 1.6.2024 enligt det s.k. utvecklingsprogrammet för kommun- och välfärdssektorn 2023–2027,
•    den allmänna förhöjningen 1.6.2024 enligt SH-avtalet och
•    den lokala potten 1.10.2024 enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet om utveckling av lönesystemet och lönerna samt lönesamordning inom SH-avtalet.

Anvisningarna för 2025 ges senare. 

KT och alla huvudavtalsorganisationer har godkänt ändringarna i lönebilagorna till SH-avtalet och förhandlingsresultatet för den centraliserade potten 1.2.2024.  Grundlönerna enligt de nya lönebilagorna finns i cirkulärbilaga 3.

I det här cirkuläret behandlas närmare den nya lönesättningsstrukturen och den lokala placeringen av de anställda i lönepunkterna i fråga. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och huvudavtalsorganisationerna har nått samförstånd om cirkuläret.
 

2    Avtalshöjningar i arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet) 2024

2.1    Fördelning av den centraliserade potten enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027

I det s.k. utvecklingsprogrammet 2023–2027 har det konstaterats att den centraliserade potten 1.2.2024 ska användas för kostnaderna för nivålönesystemet på riksnivå. Pottens storlek är 0,4 % av lönesumman inom SH-avtalet. Om enighet inte nås om den centraliserade potten, senareläggs den oanvända delen till följande år. Information om användningen av potten ges senast 1.3.2024.

Avtalsparterna har nått samförstånd om fördelningen av potten. Potten används för reformen av lönebilagorna i SH-avtalet som behandlas i det här cirkuläret. Grundlönerna i alla lönepunkter enligt de nya lönebilagorna finns i cirkulärbilaga 3. 

I enlighet med förhandlingsresultatet får SH-avtalet nya lönebilagor och lönepunkter. Alla lönepunkter har grundlönenivåer, dvs. minimilön som betalas i arbetet. Avtalsparterna har använt den centraliserade potten för höjningarna av grundlönerna. 

Lokalt kan genomförandet delas in i följande skeden:
1.    Varje anställd som omfattas av lönesättningen placeras i lönebilagan och i rätt lönepunkt. 
2.    Om den anställdas uppgiftsrelaterade lön är lägre än grundlönen i lönepunkten höjs lönen till minst grundlönenivå.  
3.    Höjningen träder i kraft 1.2.2024, dvs. höjningen betalas retroaktivt till den anställda från 1.2.2024.
4.    I punkt 2.3 behandlas de lokala potter som betalas i juni.  Observera att de anställda ska placeras i nya bilagor och lönepunkter före förhandlingarna om justeringspotterna 1.6.2024.
 

Den centraliserade potten har endast använts för höjning av den nedre gränsen för lönepunkterna i lönebilagan. Lokalt är det bra att se till att lönen för dem som står utanför lönesättningen står i rätt förhållande till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper.

2.2    Den s.k. stupstockens inverkan på tillämpningen av och bestämmelserna i underteckningsprotokollet till arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet)

KT, JAU rf, FOSU rf och Sote rf nådde 2023 ett förhandlingsresultat enligt klausulen om avtalshöjningarna 2023 och 2024 i underteckningsprotokollen till kollektivavtalen. 

Till de kommande allmänna förhöjningarna 1.6.2024 som avtalats i underteckningsprotokollet läggs 0,77 procent. Till de lokala justeringspotterna som avtalats i underteckningsprotokollet läggs 0,33 procent år 2024.
 

2.3    Lokala justeringspotter 1.6.2024

2.3.1  Den lokala justeringspotten enligt SH-avtalet
 

Den lokala justeringspotten 1.6.2024 baserar sig på två olika punkter i underteckningsprotokollet till SH-avtalet.

Den lokala justeringspotten är sammanlagt 0,73 (0,4 + 0,33) procent av lönesumman i SH-avtalet. 

Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten i punkt A (0,4 %), beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten i punkt B (0,33 %), fördelas hälften som en lokal allmän förhöjning (0,17 %) och arbetsgivaren beslutar hur den andra hälften (0,16 %) fördelas. Se punkt 2.6 Allmän förhöjning 1.6.2024.

De lokala justeringspotterna beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av detta avtal. Lönesumman ska innehålla de förhöjda lönerna 1.2.2024.

I KT:s cirkulär 2/2023 finns anvisningar om och exempel på hur den lokala justeringspotten 1.6.2023 beräknas.  Exemplen i cirkuläret kan också tillämpas 1.6.2024.
 

Fördelning av de lokala justeringspotterna (punkterna A och B)

När den lokala justeringspotten fördelas är syftet först och främst att trygga tillgången på personal, rätta till lokala missförhållanden i lönerna samt stödja resultat- och produktivitetsfrämjande omorganiseringar av verksamheten och arbetsuppgifterna. Samtidigt gäller det att se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra som står utanför den uppgiftsrelaterade lönesättningen står i rätt proportion till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper.

Arbetsgivaren bör fästa vikt vid att den lokala justeringspotten fördelas så jämlikt som möjligt mellan de olika lönebilagorna med beaktande av bilagornas lönesummor. De som står utanför lönesättningen betraktas då som en egen grupp.

Den lokala justeringspotten används för höjning av uppgiftsrelaterade löner och/eller för betalning av individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

Användning av och förhandlingar om den lokala justeringspotten

Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av de lokala justeringspotterna. Under den första förhandlingen går man igenom beräkningsprinciperna (se KT:s cirkulär 2/2023). Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd om den lokala justeringspotten enligt punkt A och B genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor.

Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.
 

2.3.2    Den lokala justeringspotten 1.6.2024 enligt programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027 (0,6 %)
 

Utvecklingsprogrammet har behandlats i KT:s cirkulär 15/2022. Utgångspunkten för utvecklingsprogrammet är att utveckla lönesättningen och lönesystemen.

Målet för utvecklingsprogrammet är att inom kommun- och välfärdssektorn förbättra arbetsplatsernas konkurrenskraft, tillgången till arbetskraft, arbetslivskvaliteten och resultaten i serviceproduktionen. Det är meningen att lönesystemen ska ändras så att det kunnande och ansvar som behövs i arbetet samt belöningen av enskilda anställda för goda arbetsprestationer kan beaktas bättre än för närvarande.

Beloppet av den justeringspott som fördelas enligt utvecklingsprogrammet i juni 2024 är 0,6 procent av lönesumman för SH-avtalet. Den lokala justeringspotten kan användas bland annat för att främja tillgången på arbetskraft. Potten kan riktas till de uppgiftsrelaterade lönerna och/eller individuella tilläggen.

Vad gäller användningen av justeringspotten tillämpas samma förfaranden som i allmänhet vid förhandlingar om justeringspotter. I fråga om de lokala justeringspotter som omfattas av utvecklingsprogrammet ska arbetsgivaren förhandla med representanter för huvudavtalsorganisationerna i fråga för att i mån av möjlighet nå samförstånd. Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av justeringspotten enligt de preciseringar och begränsningar som anges i utvecklingsprogrammet.

Ovan nämnda förhandlingsklausuler om de lokala justeringspotterna för SH-avtalet gäller också vid förhandlingarna om den lokala justeringspotten enligt utvecklingsprogrammet. Detsamma gäller också lämnande av utredning.
 

2.4    Den lokala justeringspotten 1.10.2024 enligt arbets- och tjänstekollektivavtalet om utveckling av lönesystemet och lönerna samt lönesamordning inom SH-avtalet (2,5 %)

Genom ett arbets- och tjänstekollektivavtal har avtalsparterna avtalat om att utveckla lönesystemet och lönesättningen i arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet) samt om att samordna lönerna inom välfärdssektorn. Enligt avtalet är den lokala justeringspottens storlek 2,5 %.

Närmare information om detta avtal finns i KT:s cirkulär 23/2022.

Avtalsparterna i SH-avtalet har kommit överens om att anvisningar om användningen av potten ges senare.
 

2.5   Förhandlingar om lokala justeringspotter och utredning om användningen av justeringspotterna

Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av potterna. Potterna fördelas enligt gällande arbetsvärderingssystem, dock med beaktande av den nya lönesättningen. Vid den första förhandlingen går man igenom beräkningsprinciperna. (Se KT:s cirkulär 2/2023). Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. Om enighet inte uppnås, beslutar arbetsgivaren hur potterna ska användas.

Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår. 

Alla lokala potter som nämns i det här cirkuläret omfattas av den skriftliga utredning som anges i underteckningsprotokollet. 

Arbetsgivaren ska utan oskäligt dröjsmål ge huvudavtalsorganisationernas representanter en skriftlig utredning om hur de lokala potterna fördelats. Lönesumman för de tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av justeringspotterna ska framgå av utredningen. Av utredningen ska också framgå justeringspotternas storlek i euro samt deras kostnadseffekt och hur de fördelas. Utredningen ska också innehålla separata uppgifter om olika lokala justeringspotter. Det viktigaste är att huvudavtalsorganisationernas representanter på grundval av uppgifterna kan försäkra sig om att de lokala justeringspotternas kostnadseffekter uppfylls och hur justeringspotterna har fördelats.

I utredningen om de lokala justeringspotterna enligt punkt 2.3.1 i detta cirkulär ska det i bägge fallen göras åtskillnad mellan den lokala justeringspotten enligt punkt A (0,4 %) och den lokala justeringspotten enligt punkt B (0,33 %).
 

2.6    Allmän förhöjning 1.6.2024
 

Den allmänna förhöjningen 1.6.2024 baserar sig på två olika punkter i underteckningsprotokollet till SH-avtalet:
 

*) Om lokalt samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten i punkt B (0,33 %), fördelas hälften som en allmän förhöjning (0,17 %) och arbetsgivaren beslutar hur den andra hälften (0,16 %) fördelas. I så fall är den allmänna förhöjningen på lokal nivå 2,44 (2,27 + 0,17) procent.

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.6.2024 genom den allmänna förhöjning som anges i tabellen. Det individuella tillägget enligt § 11 i lönekapitlet höjs med samma procent.

Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet är 1 785,63 euro från 1.6.2024.

De höjda grundlönerna 1.2.2024 och 1.6.2024 i lönebilagorna 1–5 finns i cirkulärbilaga 3.
 

2.7   Ordningsföljden för beräkningen av lönehöjningarna
 

Eftersom den allmänna förhöjningen, den lokala justeringspotten och potten enligt utvecklingsprogrammet träder i kraft vid samma tidpunkt, 1.6.2024, ska alla förhöjningar beräknas separat på lönerna. Beräkningen görs på en lönesumma som inte inkluderar höjningar som görs samtidigt.  Se KT:s cirkulär 2/2023.

I exempeltabellen nedan redogörs för i vilken ordning de förhöjningar som träder i kraft vid samma tidpunkt ska läggas till de uppgiftsrelaterade lönerna.

Exempeltabell: Hur den allmänna förhöjningen (2,27 %), justeringspotten (0,73 % = 0,4 % + 0,33 %) och potten enligt utvecklingsprogrammet (0,6 %) höjer den uppgiftsrelaterade lönen.

Uppgiftsrelaterad lön före höjningarna 2 550 €/mån.

*) Om det råder enhällighet om justeringspotten på 0,33 %, se punkt 2.6. Allmän förhöjning 1.6.2024.
 

2.8    Betalning av justerade löner
 

Följande principer ska iakttas för de lokala justeringspotter och allmänna förhöjningar som beskrivs ovan.

De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. Hos stora arbetsgivare där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justerade beloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.

Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan.

I periodarbete betalas arbetstidsersättningarna på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den arbetsperiod som följer efter förhöjningstidpunkten. Förhöjningens effekt på arbetstidsersättningarna betalas från början av arbetsperioden, om arbetsperioden innehåller fler kalenderdagar med förhöjning enligt avtalsändringarna.
 

3    Fem lönebilagor i fortsättningen

Från 1.2.2024 finns det 5 lönebilagor i SH-avtalet:
1.    Lednings- och chefsuppgifter
2.    Specialsakkunniguppgifter
3.    Sakkunniguppgifter
4.    Yrkesuppgifter
5.    Övriga yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter
 

I den nya indelningen av bilagorna har varje lönebilaga befattningar inom såväl hälso- och sjukvården som socialvården.

De nya lönebilagorna innehåller flera lönepunkter. Lönepunkterna har indelats i hälso- och sjukvårdsuppgifter respektive socialvårdsuppgifter. Undantaget från detta är bilaga 1 Lednings- och chefsuppgifter som omfattar både anställda inom hälso- och sjukvården och anställda inom socialvården.

Den nya lönesättningsstrukturen beaktar mer krävande uppgifter och det kunnande som förutsätts för dessa och som kan förvärvas på många olika sätt, till exempel genom tilläggsutbildning eller inlärning i arbetet.

Bilaga 5 innehåller i sin tur yrkesuppgifter som stöder verksamheten, såsom instrumentvårdare och anstaltsvårdare samt grundläggande serviceuppgifter.
 

4    Befattningarna placeras i lönepunkterna i första hand utgående från uppgifternas innehåll

Befattningarna placeras i lönepunkterna i första hand utgående från uppgifternas innehåll, oberoende av yrkesbeteckning. Samma beteckningar används i olika uppgifter så det är inte alltid möjligt att placera befattningen utgående från enbart beteckningen. Beteckningen sjukskötare, servicehandledare eller närvårdare kan till exempel placeras i flera lönepunkter.

I lönepunkterna finns en anvisningstext om vilka befattningar som placeras i vilken lönepunkt. I lönepunkten anges också vilken utbildningsnivå som krävs. Även om den anställda saknar den utbildning som krävs tillämpas lönepunkten med iakttagande av § 9 mom. 2 i lönekapitlet. Lönekapitlet i SH-avtalet har inte ändrats i samband med omstruktureringen av lönesättningen. Alla lönepunkter har dock inte exakta utbildningskrav.

Yrkesbeteckningar har använts för att beskriva hurdana befattningar som i allmänhet placeras i lönepunkten. Därför kan samma beteckningar förekomma i anvisningstexten för flera lönepunkter. 

I detta sammanhang lönar det sig att i mån av möjlighet granska beteckningarna som används och ta i bruk beteckningar som bättre beskriver uppgifternas innehåll.

I de nya lönepunkterna anges tilläggsutbildning, kunskaper och särskilt kunnande som kan förutsättas utöver examen. Sådana anvisningar finns i lönepunkterna för specialsakkunniguppgifter, krävande sakkunniguppgifter och krävande yrkesuppgifter.

Observera att en del av befattningarna alltid placeras i en viss lönepunkt och att arbetsgivaren inte har prövningsrätt i detta avseende. I lönepunkterna anges då direkt de befattningar som hör till lönepunkten. 

Exempelförteckningarna är inte uttömmande. Utöver exemplen kan också andra anställda höra till lönepunkten. Arbetsgivaren bedömer om lönepunktens kriterier uppfylls för befattningen. I fråga om vissa befattningar har arbetsgivaren möjlighet att bedöma vilken lönepunkt som ska tillämpas på grundval av de allmänna kriterier som anges i lönepunkten. Om kriterierna för lönepunkten uppfylls ska befattningen placeras i den lönepunkten.

5    Befattning som står utanför lönesättningen

Tillämpningsområdet för SH-avtalet innefattar många yrken och uppgifter inom hälso- och sjukvården och socialvården. Största delen av dessa hör till någon lönepunkt.

Utanför lönesättningen står främst befattningar som nämns i bilaga 1 Lednings- och chefsuppgifter och i bilaga 2 Specialsakkunniguppgifter (se tillämpningsanvisningarna i § 1 i bilagorna).

En befattning står också utanför lönesättningen om den består av uppgifter enligt två olika lönepunkter. I SH-avtalet kan sådana befattningar höra till exempelvis bilaga 4 och 5.

I vissa sällsynta fall kan befattningen ha bildats av olika uppgifter som omfattas av VÄLKA och SH-avtalet. Också en sådan befattning står utanför lönesättningen. Se cirkulär 6/2021 och 16/2023 om tillämpningen av avtalen.

6    Bilaga 1 Lednings- och chefsuppgifter
 

6.1    Allmänt och tillämpningsområde

Bilaga 1 tillämpas på anställda som i huvudsak har lednings- och chefsuppgifter. Lönepunkterna är: 
•   Ledningsuppgifter (S1JOH100)
•    Chefsuppgifter (S1ESI100)
•    Arbetsledningsuppgifter (S1TYT100)

I dessa nya lönepunkter placeras anställda från följande tidigare gällande lönepunkter:
•    Ledningsuppgifter (01HOI010)
•    Chefsuppgifter (01HOI020)
•    Krävande yrkesuppgifter inom vården (01HOI030)
•    Lednings- och chefsuppgifter vid områdes- och serviceenheter (02SOS030) 
•    Krävande yrkesuppgifter inom socialvården (02SOS050)

I den här bilagan har det inte gjorts någon indelning i anställda inom socialvården respektive hälso- och sjukvården, såsom i lönebilagorna 2–4 i SH-avtalet.

6.2   Lönepunkter i bilaga 1

6.2.1  Ledningsuppgifter (S1JOH100)

En anställd med ledningsuppgifter arbetar främst med ledning, utveckling och samordning inom ett visst verksamhetsområde eller en viss verksamhetsenhet. Till arbetsuppgifterna kan även höra att leda och planera personalens arbete. I uppgifterna ingår i allmänhet att bereda och fatta beslut om verksamheten vid den enhet eller inom det område som den anställda leder eller ansvarar för. 

Den som har ledningsuppgifter leder arbetet i huvudsak via underställda chefer. Till denna grupp kan höra till exempel:
•    överskötare
•    servicedirektörer
•    direktörer för serviceenheter 
•    ansvarsområdes- eller servicechefer
•    ledande socialarbetare
•    anställda med motsvarande uppgifter oberoende av yrkesbeteckning. 

I lönepunkten finns en exempeltabell över anställda som kan höra till den här lönepunkten. Förteckningen är inte uttömmande. Anställda med motsvarande uppgifter oberoende av yrkesbeteckning hör till den här lönepunkten om de uppfyller förutsättningarna för lönepunkten. Enbart beteckningen avgör alltså inte vilken lönepunkt som ska tillämpas utan uppgifternas innehåll. 

En ledande socialarbetare kan till exempel höra till lönepunkten för ledningsuppgifter eller chefsuppgifter beroende på uppgifternas innehåll. 

 
6.2.2    Chefsuppgifter (S1ESI100)

Chefsuppgifter går huvudsakligen ut på att leda och planera personalens arbete och att bereda eller fatta beslut som gäller den egna enheten. 

Till chefsuppgifterna kan också höra sakkunniguppgifter eller patient- eller klientarbete. Anställda som hör till den hör lönepunkten ska ha en tydlig chefsroll (jfr. 6.2.3 arbetsledningsuppgifter).

Till denna grupp kan höra till exempel:

•    avdelningsskötare
•    biträdande avdelningsskötare
•    servicechefer
•    chefer för verksamhetsenheter
•    ansvariga socialhandledare
•    ansvariga handledare
•    serviceansvariga
•    ledande socialarbetare
•    ledande kuratorer
•    anställda med motsvarande uppgifter oberoende av yrkesbeteckning.

Till den här lönepunkten hör också fältchefer inom den prehospitala akutsjukvården även om uppgiften inte är en chefsuppgift. Fältchefer inom den prehospitala akutsjukvården beslutar bland annat om användningen av ambulanser och fordon för prehospital akutsjukvård i den dagliga verksamheten, upprätthåller lägesbilden för den prehospitala akutsjukvården, instruerar nödcentralerna och deltar vid behov i  prehospitala akutsjukvårdsuppgifter. 

6.2.3    Arbetsledningsuppgifter (S1TYT100)

De huvudsakliga uppgifterna för anställda med arbetsledningsuppgifter är att planera och utveckla den dagliga verksamheten och att organisera och leda kundprocesserna och personalens dagliga arbete. De som hör till denna lönepunkt har inte chefsansvar. Till chefsuppgifterna kan också höra sakkunniguppgifter eller patient- eller klientarbete. 
Till lönepunkten kan höra till exempel: 

Till lönepunkten kan höra till exempel: 
•    biträdande avdelningsskötare 
•    ansvariga sjukskötare 
•    ansvariga handledare 
•    ansvariga socialhandledare 
•    teamansvariga med arbetsledningsuppgifter
•    anställda med motsvarande uppgifter oberoende av yrkesbeteckning.

Till exempel biträdande avdelningsskötare och ansvariga handledare hör till denna lönepunkt om deras uppgifter inte innefattar chefsansvar. Om uppgifterna tydligt innefattar chefsuppgifter hör den anställda till lönepunkten för chefsuppgifter. 
 

6.2.4   Anställda utanför lönesättningen 

Grupper som står utanför lönesättningen är fortfarande den administrativa eller högsta ledningen inom socialvården och hälso- och sjukvården. Till denna grupp hör till exempel ledande överskötare, ledande skötare, administrativa överskötare, vårdarbetsdirektörer, socialdirektörer, direktörer för socialt arbete, anställda med ledningsuppgifter inom läkemedelsförsörjningen och anställda med motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning. (Se bilaga 1 § 1, tillämpningsanvisningen)

Observera att anställda som har lednings- och chefsuppgifter i befattningar som nämns i tillämpningsanvisningen i bilaga 2 § 1 står utanför lönesättningen (till exempel ledande psykolog, ledande talterapeut).

7    Specialsakkunniguppgifter
 

7.1    Allmänt
 

Bilaga 2 tillämpas på specialsakkunniga som omfattas av SH-avtalet. Den är gemensam för specialsakkunniga inom vårdarbete, rehabilitering, socialvård och läkemedelsförsörjning. Lönepunkterna i bilaga 2 är:
•    Specialsakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården (S2TEA100)
•    Socialarbetare (S2STT100)
•    Specialsakkunniguppgifter inom socialvården (S2SEA100)
•    Specialsakkunniguppgifter inom läkemedelsförsörjningen (S2LEA100) 

I lönepunkterna i bilaga 2 placeras anställda från tidigare gällande lönepunkter, exempelvis:
•    Chefsuppgifter (01HOI020)
•    Krävande yrkesuppgifter inom vården (01HOI030)
•    Sakkunniguppgifter inom socialvården (02SOS04A)
•    Krävande yrkesuppgifter inom socialvården (02SOS050)
•    Ledande/ansvarig farmaceut (02FAR01B)
•    Krävande yrkesuppgifter (02FAR020)

Till specialsakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården överförs också vissa sakkunniga inom hälso- och sjukvården vilka tidigare stått utanför lönesättningen (se närmare nedan). För socialvårdens del står anställda med planerings- och utvecklingsuppgifter vilka tidigare stått utanför lönesättningen fortfarande utanför lönesättningen (se närmare nedan).

7.2   Lönepunkter i bilaga 2

7.2.1 Specialsakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården (S2TEA100)

Till specialsakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården hör anställda som arbetar med vård och rehabilitering. Till denna lönepunkt överförs anställda som tidigare hörde till lönepunkt 01HOI030 (t.ex. förlossningsbarnmorskor och barnmorskor som har uppgifter med samma kravnivå, sjukskötare eller hälsovårdare som förskriver läkemedel osv.). Till denna lönepunkt har även sådana anställda som enligt tidigare bestämmelser stod utanför lönesättningen överförts. I fortsättningen hör forsknings-, planerings- och utvecklingsarbete till specialsakkunniguppgifter oberoende av om högre högskoleexamen krävts för befattningen.

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönepunkt förutsätter självständig tillämpning av teoretisk sakkunskap eller praktisk specialsakkunskap inom yrkesområdet. Dessutom förutsätts specialkunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom en examen med över 210 studiepoäng, genom tilläggsutbildning som kompletterar examen, genom motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet. 

Specialsakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården innebär ett omfattande ansvar för att utveckla eller planera vårdmetoder samt ge konsultation och utbildning både vid och utanför den egna enheten. Anställda med sådana uppgifter är till exempel kliniska experter, forsknings- och utbildningsskötare, hygienskötare, sårvårdare, välfärdskoordinatorer, kontaktytekoordinatorer och utvecklingshälsovårdare.

Exempel
Om en sårvårdare ansvarar för sårvården både vid och utanför den egna enheten är det fråga om specialsakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården (S2TEA100). 
Om sårvårdaren ansvarar för sårvården vid sin egen enhet är det fråga om krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården (S3TVA100).
Om en sjukvårdare utför sårvård som en del av sina grundläggande uppgifter utan särskilt ansvar vid enheten är det fråga om sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården (S3TAT100).

Dessutom är vissa krävande patient- och klientarbetsuppgifter specialsakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården.

I exempeltabellen nämns anställda som åtminstone har specialsakkunniguppgifter:
•    förlossningsbarnmorskor och barnmorskor som har uppgifter med samma kravnivå 
•    barnmorskor som självständigt utför fosterscreening (kliniska ultraljudsskötare)
•    sonografer
•    sjukskötare eller hälsovårdare som förskriver läkemedel
•    ECMO-skötare och MET-skötare
•    SI-terapeuter
•    audionomer
•    sexualterapeuter
•    hälsovårdare vid rådgivningsbyråer, i skolor och inom studerandehälsovården avser anställda med uppgifter som förutsätter legitimerad hälsovårdarexamen
•    företagshälsovårdare
•    akutvårdare/första vårdare på vårdnivå inom den prehospitala akutsjukvården, med tillstånd och skyldighet att ge vård på vårdnivå 
•    en jourhavande sjukskötare med självständigt mottagningsarbete inom den specialiserade sjukvården och vid samjour avser en sådan sjukskötare som arbetar inom den specialiserade sjukvården och vid samjouren och som efter bedömning av vårdbehovet självständigt tar emot patienter för vård vid jourmottagningen. I uppgifterna ingår att självständigt undersöka patienten och inleda och följa upp den symptomatiska behandlingen.

Förteckningen är inte uttömmande. Den här lönepunkten kan även innefatta andra motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning.
 

7.2.2   Socialarbetare (S2STT100)

Lönepunkten för socialarbetare tillämpas på socialarbetare och ansvariga kuratorer samt på andra befattningar som förutsätter behörighet enligt 7 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (26.6.2015/817). Exemplen i lönepunkten är socialarbetare och ansvarig kurator som förutsätter behörighet för socialarbetare.

7.2.3    Specialsakkunniguppgifter inom socialvården (S2SEA100)

De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med klientarbete och uppgifter i direkt anslutning till detta.

De huvudsakliga uppgifterna för dem som hör till denna lönepunkt förutsätter självständig tillämpning av teoretisk sakkunskap eller praktisk specialsakkunskap inom yrkesområdet. En specialsakkunnig inom socialvård förutsätts ha specialkunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom en examen med över 210 studiepoäng, genom tilläggs- och specialiseringsutbildning som kompletterar examen, genom särskild metodutbildning, genom motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet. 

Tilläggs- och specialiseringsutbildningar som kompletterar examen stärker de specialsakkunnigas kunskapsbas. Specialiseringsutbildningar är utbildningar på minst 30 studiepoäng som yrkeshögskolorna erbjuder dem som avlagt högskoleexamen (t.ex. specialiseringsutbildning inom barnskyddsarbete, specialiseringsutbildning inom välbefinnande vid läroanstalter, specialiseringsutbildning inom krävande särskilt stöd).

Med särskild metodutbildning avses utbildning som ökar, kompletterar eller specialiserar kunnandet efter avlagd examen och som fördjupar kunskapsbasen och kunnandet som behövs i klientarbetet.

Om klientarbetet förutsätter minst högre yrkeshögskoleexamen (socionom HYH, geronom HYH, rehabiliteringshandledare HYH) hör befattningen till specialsakkunniguppgifter inom socialvården. Barnatillsyningsmän hör också till denna lönepunkt. 

Exempel på yrkesbeteckningar som hör till denna lönepunkt är sexualterapeut och specialsocialhandledare. Yrkesbeteckningen är inte avgörande vid bedömningen av om en befattning hör till lönepunkten för specialsakkunniguppgifter inom socialvården eller ej. Däremot är det avgörande om befattningen uppfyller kriterierna i lönepunkten. Om kriterierna uppfylls hör befattningen till specialsakkunniguppgifter inom socialvården. 

7.2.4    Specialsakkunniguppgifter inom läkemedelsförsörjningen (S2LEA100)

Denna lönepunkt gäller specialsakkunniga inom läkemedelsförsörjning. Det är bra att notera att specialsakkunniga och sakkunniga inom läkemedelsförsörjningen har samma grundläggande utbildningskrav, dvs. legitimerad farmaceut. 

För specialsakkunniga inom läkemedelsförsörjningen anges som exempel sådana specialiseringsutbildningar som i allmänhet förutsätts för specialsakkunniguppgifter. Specialsakkunniguppgifter förutsätter nödvändigtvis inte specialiseringsutbildning. Det är möjligt att arbetet i sig är så krävande att det är fråga om specialsakkunniguppgifter.

För specialsakkunniga har dessutom angetts typiska yrkesbeteckningar för specialsakkunniga inom läkemedelsförsörjningen. En legitimerad farmaceut hör till lönepunkten för sakkunniguppgifter inom läkemedelsförsörjningen, om inte arbetet består av sakkunniguppgifter.

7.2.5    Anställda utanför lönesättningen 

Bilaga 2 tillämpas också om uppgifterna förutsätter högre högskoleexamen och den anställda inte står utanför lönesättningen.

Utanför lönesättningen står fysiker, kemister, sjukhusmikrobiologer, provisorer, sjukhusapotekare, chefer för läkemedelssäkerhet, koordinatorer för läkemedelssäkerhet, patientombud, socialombud, psykologer, psykoterapeuter, talterapeuter och näringsterapeuter. En psykoterapeut som huvudsakligen arbetar som psykoterapeut står utanför lönesättningen oberoende av utbildningsbakgrund (psykolog, sjukskötare e.d.).

En befattning inom socialvården står utanför lönesättningen om den inte förutsätter behörighet som socialarbetare och om det är fråga om sådana specialsakkunniguppgifter inom socialvården som huvudsakligen består av planering och utveckling. Det innebär följande:

•    Om en specialsakkunnig inom socialvården huvudsakligen utför klientarbete inom socialvården hör den anställda till lönepunkten S2SEA100. 
•    Om det är fråga om utvecklings-, planerings- eller klientarbete som förutsätter behörighet enligt 7 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (26.6.2015/817) hör den anställda till lönepunkten S2STT100. 
•    Om det är fråga om utvecklings- och planeringsarbete inom socialvården som förutsätter annan behörighet än den som fastställs i 7 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (26.6.2015/817) står den anställda utanför lönesättningen.

8    Bilaga 3 Sakkunniguppgifter

8.1   Allmänt

Bilaga 3 tillämpas på sakkunniga som omfattas av SH-avtalet. Bilaga 3 är gemensam för sakkunniga inom vårdarbete, rehabilitering, socialvård och läkemedelsförsörjning. Lönepunkterna i bilaga 3 är:
•    Sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården (S3TAT100)
•    Krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården (S3TVA100)
•    Sakkunniguppgifter inom socialvården (S3SAT100)
•    Krävande sakkunniguppgifter inom socialvården (S3SVA100)
•    Sakkunniguppgifter inom läkemedelsförsörjningen (S3LAT100)
 

I dessa nya lönepunkter placeras anställda från följande tidigare gällande lönepunkter:
•    Krävande yrkesuppgifter inom vården (01HOI030)
•    Krävande yrkesuppgifter inom socialvården (02SOS050)
•    Krävande yrkesuppgifter (02FAR020)

Utgångspunkten i den nya indelningen av bilagorna är att en legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården, hälso- och sjukvården eller läkemedelsförsörjningen hör till tillämpningsområdet för bilaga 3, om inte befattningen hör till bilaga 2 på basis av de kriterier som beskrivs i den.

8.2    Lönepunkter i bilaga 3

8.2.1    Sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården (S3TAT100)

Till denna lönepunkt hör sakkunniga inom hälso- och sjukvården, såsom sjukskötare, röntgenskötare, laboratorieskötare, fysioterapeuter, ergoterapeuter och munhygienister. Dessa anställda hör till lönepunkten för sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården om kriterierna för placering i lönepunkterna för specialsakkunniguppgifter och krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården inte uppfylls.

8.2.2   Krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården (S3TVA100)

För dem som hör till denna lönepunkt består arbetsuppgifterna huvudsakligen av krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvård, förebyggande hälsovård, vårdarbete och rehabilitering. 

Barnmorskor och hälsovårdare hör till denna lönepunkt om deras uppgifter förutsätter barnmorske- eller hälsovårdarexamen och de inte hör till specialsakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården. Om till exempel en barnmorska arbetar någon annanstans än i en förlossningssal, hör befattningen i allmänhet till krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården. Likaså om en hälsovårdare arbetar någon annanstans än vid en rådgivning, i en skola eller inom studerandehälsovården, hör befattningen i allmänhet till krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården. Om en person med hälsovårdar- eller barnmorskeutbildning arbetar med sjukskötaruppgifter kan befattningen höra till sakkunniguppgifter, krävande sakkunniguppgifter eller specialsakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården beroende på uppgifternas innehåll.

Befattningar som kräver hälsovårdar- och barnmorskeutbildning hör åtminstone till krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården.
I övrigt förutsätter krävande sakkunniguppgifter kunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom tilläggsutbildning som kompletterar examen, genom motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet. På denna grund bedömer arbetsgivaren lokalt vilka befattningar som hör till krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården.

Vid vissa avdelningar har sjukskötarnas uppgifter definierats som krävande sakkunniguppgifter.  Till exempel en sjukskötares uppgifter som utförs vid intensiv-, jour- och operationsavdelningar och vid enheter för cancer- och dialysvård är krävande sakkunniguppgifter. Också uppgifter som utförs inom hemvården är krävande sakkunniguppgifter. Sjukskötare med sådana uppgifter kan inte placeras i sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården. Förteckningen i fråga är en exempelförteckning och är inte uttömmande.

I krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården nämns dessutom att anställda med krävande uppgifter inom psykiatri, vid laboratorier och inom bilddiagnostik samt munhygienister placeras i krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården. Det innebär att en del av dessa uppgifter är krävande sakkunniguppgifter och en del sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården. I laboratorier hör till exempel analytik som kräver djupa kunskaper till krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården.

Också anställda med ansvar för särskilda uppgifter vid den egna arbetsenheten (t.ex. sårvårdare, sexualrådgivare, stomiskötare) räknas som anställda med krävande sakkunniguppgifter. Till exempel har en sjukskötare krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården om sjukskötaren ansvarar för sårvården vid sin egen enhet. Arbetsgivaren kan förutsätta specialiseringsutbildning till sårvårdsexpert (30 sp). Utbildningen är dock inte avgörande för om befattningen hör till krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården. Avgörande är om sjukskötaren har ansvar för sårvården eller någon annan motsvarande uppgift vid sin egen arbetsenhet. De som utför sårvård eller annat motsvarande arbete som en del av de grundläggande uppgifterna utan särskilt ansvar vid enheten hör till sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården. 

Till krävande sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården hör sakkunniguppgifter inom rehabilitering där det krävs djupa eller breda specialkunskaper inom det egna yrkesområdet för en särskild kundgrupp eller ett särskilt arbetsområde. Som exempel nämns direktmottagning av rehabiliteringspatienter, rehabiliteringstjänster i patientens hem samt arbetsfysioterapi. I detta sammanhang avser direktmottagning av rehabiliteringspatienter till exempel en fysioterapeuts direktmottagning dit patienten/klienten kommer utan läkarremiss. Ofta förutsätts att en fysioterapeut som arbetar vid en direktmottagning har utbildning för direktmottagning (15 sp). En fysioterapeuts direktmottagning  avser inte mottagningsarbete inom öppenvården dit patienten kommer med läkarremiss. 

8.2.3    Sakkunniguppgifter inom socialvården (S3SAT100)

De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med socialhandledning, fostran och rehabilitering. I arbetet ingår till exempel praktisk rådgivning och handledning samt beslutsfattande där den anställda får vägledning. Till denna grupp kan höra till exempel socionomer, geronomer, rehabiliteringshandledare, socialhandledare, servicehandledare och familjehandledare. En sådan befattning hör till sakkunniguppgifter inom socialvården om kriterierna för placering i lönepunkterna för specialsakkunniguppgifter eller krävande sakkunniguppgifter inom socialvården inte uppfylls.
 

8.2.4    Krävande sakkunniguppgifter inom socialvården (S3SVA100)

De som hör till denna lönepunkt har i huvudsak krävande sakkunniguppgifter inom socialhandledning, fostran eller rehabilitering. Uppgifterna kräver specialkunnande och djupa kunskaper samt sakkunskap om praxisen inom socialvården. Krävande sakkunniguppgifter förutsätter kunskaper och särskilt kunnande som förvärvats till exempel genom tilläggs- eller specialiseringsutbildning som kompletterar examen, genom motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet. 

Krävande sakkunniguppgifter kan till exempel vara beredning av omfattande helheter, bedömning av servicebehov eller beslutsfattande som baserar sig på självständig prövning eller andra krävande klient- och sakkunniguppgifter inom socialvården. 

Inom socialvården producerar vissa enheter krävande socialvårdstjänster. Sådana enheter är till exempel boendeservice- och rehabiliteringsenheter inom barnskyddet, missbrukarvården och vissa motsvarande  serviceenheter som specialiserat sig på tjänster för äldre där arbetet i allmänhet förutsätter breda eller djupa specialkunskaper. Alla serviceenheter inom barnskyddet eller för äldre är inte krävande enheter inom socialvården. Om en befattning hör till socialjouren klassas arbetsuppgifterna åtminstone som krävande sakkunniguppgifter. 

Anställda med krävande sakkunniguppgifter inom socialvården är till exempel kuratorer, sexualrådgivare och SAS-koordinatorer. Till gruppen hör också socionomer, geronomer, rehabiliteringshandledare, socialhandledare, servicehandledare och familjehandledare med krävande uppgifter. 
 

8.2.5    Sakkunniguppgifter inom läkemedelsförsörjningen (S3LAT100)

De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med sakkunniguppgifter inom läkemedelsförsörjningen. Till denna grupp kan höra till exempel farmaceuter, avdelningsfarmaceuter och farmaceuter som ansvarar för en delfunktion. 
 

9    Bilaga 4 Yrkesuppgifter

9.1   Allmänt och tillämpningsområde

Bilaga 4 tillämpas på yrkesuppgifter inom socialvården, hälso- och sjukvården samt läkemedelsförsörjningen. Lönepunkterna är:
•    Yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården (S4TAM100)
•    Krävande yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården (S4TVM100)
•    Yrkesuppgifter inom socialvården (S4SAM100)
•    Krävande yrkesuppgifter inom socialvården (S4SVM100)
•    Avdelningssekreterare (S4OSI100)
•    Yrkesuppgifter inom läkemedelsförsörjningen (S4LAM100)

I dessa nya lönepunkter placeras anställda från tidigare gällande lönepunkter: 
•    Yrkesuppgifter inom vården (01HOI040)
•    Yrkesuppgifter inom socialvården (02SOS06A)
•    Yrkesuppgifter (02FAR03A)

Yrkesuppgifter delas in i lönepunkterna beroende på om de hör till hälso- och sjukvården eller socialvården. Till uppgifter inom socialvården hör uppgifter enligt 14 § i socialvårdslagen (30.12.2014/1301). Till socialvårdens lönepunkter hör till exempel hemvård och arbete inom kollektivt boende. Närvårdare som hör till en lönepunkt för hälso- och sjukvårdsuppgifter arbetar i allmänhet vid sjukhus, hälsocentraler, hemsjukhus, mun- och tandvårdsenheter och laboratorier. En exempelförteckning har utarbetats för lönepunkterna över vilka uppgifter som åtminstone är yrkesuppgifter eller krävande yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården eller socialvården. 

De som studerar till närvårdare med läroavtalsutbildning hör till bilaga 4. I läroavtalsutbildning förvärvas merparten av kunskaperna genom praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Läroavtalsstuderande utför närvårdaruppgifter på basis av sitt kunnande och sina kunskaper och färdigheter som förvärvats genom studier och arbetsuppgifter. Vid fastställandet av lönen till en läroavtalsstuderande tillämpas kapitel II i SH-avtalet. 

9.2    Lönepunkter i bilaga 4

9.2.1    Yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården (S4TAM100)

De som hör till lönepunkten för yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården har i huvudsak yrkesuppgifter inom vård, omsorg, fostran och rehabilitering. Till gruppen kan höra till exempel närvårdare och anställda med en motsvarande tidigare utbildningsbeteckning. Den anställda hör till denna lönepunkt om kriterierna för placering i lönepunkten för krävande yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården inte uppfylls.

9.2.2    Krävande yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården (S4TVM100)

De som hör till denna lönepunkt har i huvudsak krävande yrkesuppgifter inom vård, omsorg, fostran och rehabilitering. Till gruppen kan höra till exempel närvårdare och anställda med en motsvarande tidigare utbildningsbeteckning. 

I krävande yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården förutsätts i allmänhet bredare eller djupare kunskaper och särskilt kunnande än i yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården. Kunskaperna och det särskilda kunnandet kan ha förvärvats till exempel genom tilläggsutbildning som kompletterar examen, motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren, inlärning i arbetet, yrkes- eller specialyrkesexamen (bl.a. obduktion, immobilisering, mentalvårdsarbete, missbruksarbete, psykiatrisk vård).

Till krävande yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården hör krävande uppgifter vid enheterna (t.ex. intensiv-, jour-, cancer- eller operationsavdelning, akutavdelning eller avdelning för svårbehandlade patienter vid psykiatriskt sjukhus, laboratorium).  Till gruppen hör dessutom anställda med ansvar för särskilda uppgifter vid den egna arbetsenheten, till exempel sårvård. Avgörande är om närvårdaren ansvarar för sårvården eller för någon annan motsvarande uppgift vid sin egen arbetsenhet. Om sårvård eller annan motsvarande uppgift utförs som en del av de grundläggande uppgifterna, utan särskilt ansvar vid enheten, utgör detta inte en grund för att klassificera arbetet som krävande yrkesuppgifter.

I exempeltabellen nämns uppgifter som åtminstone hör till krävande yrkesuppgifter
•    dialysskötare
•    vård av patienter med andningsförlamning
•    prehospital akutsjukvård på basnivå
•    närvårdarmottagning (t.ex. neuropsykiatri, sömnapné, astma) 
•    ambulerande tjänster (t.ex. laboratorieprovtagning och tandkontroll för skolelever)
•    laboratorieprovtagning
•    gipsningsmästare
•    terminalvård
•    krävande medikalvaktmästaruppgifter på bl.a. intensiv- och operationsavdelning
•    utbildare (t.ex. ergonomi och kinestetik)
•    uppgifter som innefattar läkemedelsbehandling på hemsjukhus
•    reservperson som cirkulerar mellan enheter där det krävs olika slags kunnande

Förteckningen är inte uttömmande. Den här lönepunkten kan även innefatta andra motsvarande uppgifter, oberoende av yrkesbeteckning.

9.2.3    Yrkesuppgifter inom socialvården (S4SAM100)

De som hör till lönepunkten för yrkesuppgifter inom socialvården har i huvudsak yrkesuppgifter inom vård, omsorg, fostran och rehabilitering. Till gruppen kan höra till exempel närvårdare och anställda med en motsvarande tidigare utbildningsbeteckning. En anställd hör till denna lönepunkt om kriterierna för placering i lönepunkten för krävande yrkesuppgifter inom socialvården inte uppfylls. 

9.2.4    Krävande yrkesuppgifter inom socialvården (S4SVM100)

De som hör till denna lönepunkt har i huvudsak krävande yrkesuppgifter inom vård, omsorg, fostran och rehabilitering. Till gruppen kan höra till exempel närvårdare och anställda med en motsvarande tidigare utbildningsbeteckning. 

I krävande yrkesuppgifter inom socialvården förutsätts i allmänhet särskilt kunnande och bredare eller djupare kunskaper än i yrkesuppgifter inom socialvården. Kunskaperna och det särskilda kunnandet kan ha förvärvats till exempel genom tilläggsutbildning som kompletterar examen, genom motsvarande utbildning som ordnats av arbetsgivaren eller genom inlärning i arbetet. Kunnandet kan också ha förvärvats genom yrkes- eller specialyrkesexamen (bl.a. äldrearbete, mentalvårdsarbete, missbruksarbete, rehabiliterings-, stöd- och handledningstjänster).

Till krävande yrkesuppgifter hör läkemedelsbehandling inom hemsjukvården. 

Krävande yrkesuppgifter finns särskilt inom barnskyddet, funktionshinderservicen, mentalvårds- och missbrukartjänsterna samt äldreservicen. Krävande yrkesuppgifter kan förekomma till exempel inom boendeservicen för krävande klientgrupper. Det kan finnas både krävande yrkesuppgifter och yrkesuppgifter vid samma enhet. 

I exempeltabellen nämns anställda som åtminstone har krävande yrkesuppgifter

•    AAC-handledare
•    minnesskötare
•    palliativa skötare
•    teamansvariga och teamledare
•    utbildare (t.ex. kinestetik och ergonomi)
•    reservpersoner som cirkulerar mellan enheter där det krävs olika slags kunnande

Förteckningen är inte uttömmande. Den här lönepunkten kan även innefatta anställda med motsvarande uppgifter oberoende av yrkesbeteckning.

9.2.5    Avdelningssekreterare (S4OSI100)

Avdelningssekreterare och anställda med motsvarande uppgifter har en egen lönepunkt. I den här nya lönepunkten placeras anställda från den tidigare gällande lönepunkten för yrkesuppgifter inom hälso- och sjukvården (01HOI040).

De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med patientadministrativa uppgifter och uppgifter i anknytning till remisser och tidsbokning.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesinriktad grundexamen eller tidigare yrkesexamen. 
 

9.2.6    Yrkesuppgifter inom läkemedelsförsörjningen (S4LAM100)

De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med yrkesuppgifter inom läkemedelsförsörjningen. Till denna grupp kan höra t.ex. läkemedelsarbetare och läkemedelstekniker.

10    Bilaga 5 Övriga yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter

Bilaga 5 Övriga yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter innefattar anställda som sörjer för hygiensäkerheten i lokaler och utrustning, t.ex. omsorgsassistenter eller personliga assistenter eller inom läkemedelsförsörjningen i lager- och logistikarbete.

Lönepunkterna i bilaga 5 är:
•    Instrumentvårdare (S5VÄL100)
•    Anstaltsvårdare (S5LAI100)
•    Grundläggande serviceuppgifter (S5PER100)

I dessa nya lönepunkter placeras anställda från följande tidigare gällande lönepunkter:
•    Lönesättningen för grundläggande serviceuppgifter inom social-, hälso- och sjukvården (02PER010)
•    Grundläggande serviceuppgifter (02FAR03B)

Instrumentvårdare har en egen lönepunkt. Utbildningskravet är grundexamen för instrumentvårdare eller tidigare motsvarande examen. Tidigare hörde instrumentvårdare till grundläggande serviceuppgifter (02PER010).

Med anstaltsvårdare avses anstalts- och lokalvårdare som arbetar inom social- och hälsovården, oberoende av yrkesbeteckning. Anstaltsvårdare som arbetar inom social- och hälsovården, till exempel vid sjukhus, hälsovårdscentraler och inom äldreomsorgen, hör till bilaga 5. Lönepunkten är S5LAI100.

Städare eller motsvarande i andra lokaler inom välfärdsområdena (t.ex. administrativa lokaler, inte kundlokaler) omfattas av VÄLKA. Observera också att chefs- och ledningsuppgifterna för anstaltsvårdare omfattas av bilaga 7 i VÄLKA (t.ex. städinstruktörer och städledare). Tidigare hörde anstaltsvårdare till grundläggande serviceuppgifter (02PER010).

Till de grundläggande serviceuppgifterna hör olika assisterande uppgifter eller andra uppgifter som i allmänhet inte förutsätter yrkesexamen eller grundexamen. Anställda med sådana uppgifter är bl.a. omsorgsassistenter eller personliga assistenter. Till den här lönepunkten överförs anställda från den tidigare lönepunkten för grundläggande serviceuppgifter (02PER010).

Grundläggande serviceuppgifter inom läkemedelsförsörjningen (tidigare 02FAR03B) har sammanslagits med de andra grundläggande serviceuppgifterna.

11   Nya lönekoder och statistikkoder i SH-avtalet
 

Lönekoderna i varje bilaga ändras i och med den nya lönesättningen. Varje lönepunkt har fått koder som framgår bland annat av cirkulärbilaga 2–4.

Det är viktigt att placera anställda i rätt lönepunkt och att använda lönekoden i lönepunkten i datasystemen bl.a. av följande skäl: 
 
Lönepunkten bestämmer grundlönen för varje befattning, dvs. hur stor uppgiftsrelaterad lön som minst ska betalas.

Statistikcentralen samlar årligen in löneuppgifter av arbetsgivarna för lönestatistiken. Lönekoden ingår också i dessa uppgifter. Statistiken används bl.a. i kostnadsberäkningen, och de uppgiftsspecifika lönerna kan kopplas till kostnadsberäkningen endast med hjälp av lönekoderna.

Bestämningen av de uppgiftsrelaterade lönerna grundar sig även i fortsättningen på lönepunkterna, vilket underlättar införandet av lönesystemet för uppgiftsspecifika löner.

Det är önskvärt att det för varje anställd som står utanför lönesättningen uppges en statistikkod som utgår från arbetsuppgifterna. Syftet med statistikkoden är att underlätta grupperingen av dessa anställda.

Statistikkoden betyder inte att de anställda i fråga bildar en egen lönepunkt, utan det är fortfarande fråga om anställda som står utanför lönesättningen.

Statistikkoden införs i löneräkningssystemet på samma ställe som lönekoderna. Statistikcentralen samlar årligen in lönestatistik för kommun- och välfärdssektorn (s.k. oktoberstatistik) för vilken arbetsgivarna uppger lönekoderna för anställda som placeras i lönepunkterna och statistikkoderna för anställda som står utanför lönesättningen.
 

12    Införande av den nya lönesättningen och lokalt förhandlingsförfarande

I cirkulärbilaga 4 finns en tabell som visar från vilka lönepunkter som var i kraft till 31.1.2024 anställda ska överföras till de nya lönepunkterna som trätt i kraft 1.2.2024. Tabellen är inte uttömmande. 

Arbetsgivaren placerar de anställda i de nya lönepunkterna.

Arbetsgivaren ska förhandla med förtroendemännen och gå igenom arbetsgivarens plan. Syftet med förhandlingarna är att ge en faktisk möjlighet att påverka valet av rätt lönepunkt och ge information om placeringen av de anställda samt dra nytta av förtroendemännens sakkunskap om uppgifternas innehåll.

Vid förhandlingarna eftersträvas en enhällig lösning. Om de lokala parterna inte kan enas om hur lönesättningen ska tillämpas kan parterna under våren 2024 be den nationella SH-lönegruppen behandla tillämpningsproblemet och rekommendera en lösning.

I sista hand är det arbetsgivaren som fattar beslut om lönesättningen och drar upp riktlinjerna för den. Vid meningsskiljaktigheter kring lönesättningen tillämpas normala förfaranden enligt huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn.

SH-lönegruppen är beredd att under våren 2024 svara på de lokala aktörernas frågor om tolkningen av bestämmelserna i lönebilagorna. Frågor kan skickas till arbetsgruppen via de egna representanterna. 

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Verkställande direktör    Markku Jalonen

Förhandlingsdirektör Henrika Nybondas-Kangas

Bilagor
Bilaga 1: Arbets- och tjänstekollektivavtal om ändring av arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet 2022–2025)
Bilaga 2: Ändrade bestämmelser från 1.2.2024
Bilaga 3: Grundlönerna i lönepunkterna från 1.2.2024 
Bilaga 4: Överföring av anställda till nya lönepunkter från lönepunkterna som var i kraft till 31.1.2024 och användning av statistikkoder