Lag om kommunala tjänsteinnehavare och lag om ändring av kommunallagen
Lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) och lagen om ändring av kommunallagen (305/03) träder i kraft 1.11.2003. När lagarna träder i kraft upphävs lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (484/1996) och 44 a, 44 b och 47-49 § i kommunallagen (365/1995).
Revideringen av lagstiftningen om kommunala tjänsteinnehavare bereddes i en trepartskommitté som tillsatts av inrikesministeriet (Betänkande från kommissionen för kommunala tjänsteinnehavares rättsliga ställning, kommittébetänkande 2002:6). Utgående från detta betänkande avlät regeringen sin proposition till riksdagen med förslag till lag om kommunala tjänsteinnehavare och lag om ändring av kommunallagen (RF 196/2002) för riksdagen.
Genom den nya lagen om kommunala tjänsteinnehavare och ändringarna av bestämmelserna om personalen i 6 kap. i kommunallagen har de kommunala tjänsteinnehavarnas rättsliga ställning reglerats som en helhet på lagnivå med beaktande av bestämmelserna i grundlagen. I beredningen av lagen om kommunala tjänsteinnehavare har man också beaktat den nya arbetsavtalslagen som trädde i kraft 2001 och vissa bestämmelser i statstjänstemannalagen.
I lagen om kommunala tjänsteinnehavare regleras frågor som för närvarande finns i lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet (484/1996) och i 6 kapitlet i kommunallagen. I kommunallagen införs bestämmelser om sådana frågor kring tjänsteinnehavarens rättsliga ställning som för närvarande bestäms i kommunala tjänstestadgor, men som borde bestämmas på lagnivå.
Tjänsteinnehavarlagen innehåller också vissa materiella förändringar och preciseringar. De viktigaste förändringarna är de nya bestämmelserna om överlåtelse av rörelse och om ersättning av rättegångskostnader i konflikter som gäller tillämpningen av lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Tjänsteinnehavarens skyldighet att ersätta arbetsgivarens rättegångskostnader utvidgas avsevärt. Tidsfristerna för preskription av tjänsteinnehavares lönefordringar och för återkrav av lön som betalats utan grund harmoniseras för en period av tre år. I lagen ingår dessutom nya bestämmelser om bl.a. tjänsteinnehavarens skyldighet att ge upplysningar om sitt hälsotillstånd under tjänsteförhållandet, tjänsteinnehavarens rätt till ersättning för olaglig uppsägning och för förlorade inkomster på grund av permittering, återkrav av lön som betalats utan grund samt domstolsbehandling av uppsägningsgrunderna vid hävning av ett tjänsteförhållande.
I kommunallagen kvarstår den allmänna bestämmelsen om när tjänsteförhållande tillämpas, bestämmelsen om inrättande och indragning av tjänst och bestämmelsen om ombildning av tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande när utövning av offentlig makt inte ingår i uppgifterna. Också de särskilda bestämmelserna om kommundirektörer kvarstår.
Kommunallagen ändras så att den bättre än för närvarande anger när en person anställs i tjänsteförhållande. Enligt kommunallagen skall endast en sådan uppgift, där den som handhar uppgiften utövar offentlig makt, skötas i tjänsteförhållande. Bestämmelsen påverkar inte de bestämmelser om tillämpning av tjänsteförhållanden som ingår i speciallagstiftning. I kommunallagen bestäms också under vilka förutsättningar ett tjänsteförhållande kan ombildas till ett arbetsavtalsförhållande enligt beslut av arbetsgivaren, i det fall att arbetsuppgifterna inte gäller utövning av offentlig makt. I kommunallagen har bl.a. den bestämmelse som bemyndigat kommunerna att utfärda tjänstestadgor upphävts.
Kommunerna och samkommunerna kan bereda de förändringar som lagen medför redan innan lagen träder i kraft. Det här innebär att man när lagen trätt i kraft inte längre kan tillämpa tjänstestadgan när det gäller en fråga som regleras i lagen eller en bestämmelse som står i strid med kommunallagen eller lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Enligt övergångsbestämmelsen i lagen om ändring av kommunallagen kan tjänstestadgan iakttas till övriga delar (t.ex. behörighetsbestämmelserna) i högst ett år efter att lagen trätt i kraft. Det finns alltså skäl för kommunerna och samkommunerna att börja förbereda hävning av tjänstestadgan. Vissa bestämmelser kan behöva överföras till en annan instruktion, t.ex. bestämmelser om delegering.
Tjänstestadgan har innehållit bestämmelser om bl.a. tjänsteinnehavares beredskapsskyldighet. Om beredskapsskyldighet eller jourtjänstgöring förutsätts i en tjänsteinnehavares tjänsteutövning, finns det skäl att vid anställningen ingå en förbindelse med tjänsteinnehavaren om att han vid behov förbinder sig till fri beredskap och fri jour.
Det är också motiverat att kommunerna och samkommunerna utreder behovet att ombilda tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden.
Till detta cirkulär bifogas lagen om kommunala tjänsteinnehavare och lagen om ändring av kommunallagen (bilaga 1) och en redogörelse för de bestämmelser i nämnda lagar som ändrats (bilaga 2). Kommunala arbetsmarknadsverket kommer senare att utarbeta en mera detaljerad handbok om tjänsteförhållanden. Mallar för de bestämmelser som det finns skäl att införa i instruktioner då lagarna träder i kraft ingår också som bilaga (Bilaga 3).
Detta cirkulär har uppgjorts i samarbete med den juridiska enheten vid Finlands Kommunförbund.
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET
Arbetsmarknadsdirektör Jouni Ekuri
Förhandlingschef Heikki Saipio
Bilagor
1. Lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) och lagen om ändring av kommunallagen (305/2003)
2. Redogörelse för de viktigaste förändringarna
3. Ändringarna i mallen för tjänstestadga
