Lönenivå och klassificering av svårighetsgraden hos kommundirektörernas uppgifter

1 Arbetsgivarrepresentanter

Kommunen är en betydande arbetsgivare med ungefär en femtedel av landets arbetande befolkning i sin tjänst. Kommunens roll som arbetsgivare har under de senaste åren fått större tyngd i och med att den lokala beslutanderätten har breddats i de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen när det gäller löne- och andra anställningsfrågor. Dessutom har det blivit möjligt att avvika från de riksomfattande kollektivavtalen genom lokala tjänste- och arbetskollektivavtal.

Kommunstyrelsen representerar kommunen som arbetsgivare och ansvarar även i praktiken för arbetsgivar- och personalpolitiken. Ansvaret för att kommunen bedriver en konsekvent personal- och lönepolicy enligt de riktlinjer kommunstyrelsen angett vilar på kommunstyrelsen. De viktigaste arbetsgivarrepresentanterna på tjänstemannanivå är kommundirektören och personalchefen eller någon annan ledande tjänsteinnehavare som svarar för personalfrågorna. Det åligger även annars kommundirektören att som underställd kommunstyrelsen leda kommunens förvaltning, ekonomi och övriga verksamhet. Kommundirektören har en viktig uppgift att som ansvarig, högsta tjänsteinnehavare bereda och verkställa de kommunala ärendena så att kommunens verksamhet blir lyckad och framgångsrik.

I § 14 i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet har avtalats att kommunens behöriga myndighet enligt prövning och oberoende av bestämmelserna i tjänstekollektivavtalen beslutar om lönen för arbetsgivarrepresentanterna. Kommunstyrelsen är den instans som skall svara för att ovan nämnda tjänsteinnehavare som fungerar som arbetsgivarens representanter har en lön som står i rätt proportion till lönen hos kommunens personal i övrigt, med beaktande av bl.a. hur funktionen som arbetsgivarens representant inverkar på uppgiftens svårighetsgrad. I praktiken är det skäl att även jämföra lönerna mellan jämförbara kommuner och dessutom ta i betraktande lönenivån för uppgifter av motsvarande svårighetsgrad inom andra sektorer.

2 Lönenivå och bedömning av svårighetsgraden hos kommundirektörens uppgifter

För att underlätta bestämningen av kommundirektörens lönenivå har Kommunala arbetsmarknadsverket låtit Hay Management Consultants Finland Oy göra en utredning av lönenivån och bedömningen av uppgifternas svårighetsgrad för kommundirektörerna samt en lönejämförelse med andra sektorer.

I utredningen ingick bl.a. intervjuer av kommundirektörer från olikstora kommuner, insamling och analys av statistiska uppgifter som beskriver kommunernas verksamhet och av uppgifter om kommundirektörernas löner samt ställningstaganden av en sakkunniggrupp tillsatt av Kommunförbundet och Kommunala arbetsmarknadsverket.

Kommundirektörernas inkomster har uppdaterats med hjälp av uppgifter från oktober 2000 från Statistikcentralens personregister för kommunsektorn kompletterade med den allmänna höjningen 1.2.2001. På motsvarande sätt uträknade inkomstuppgifter har använts i den externa lönejämförelsen i punkt 3.

På grundval av bedömningen av uppgifternas svårighetsgrad indelades kommundirektörernas uppgifter i 8 svårighetsklasser, som i enlighet med Hay-poängsättningen har kallats klass K 6-K 12 i utredningen. Slutresultatet är en indelning i svårighetsklasser som i stort sett rimmar med kommunernas invånarantal med några smärre undantag när, enligt följande:

Gränserna för svårighetsklassernas invånarantal är i praktiken inte lika stränga som tabellen utvisar. Särskilt i gränsfall inverkar bredden av den enskilda kommunens funktioner på svårighetsklassen.

De individuella lönerna för kommundirektörer är inte lika stora i samma svårighetsgrupp. Skillnaderna kan t.o.m. vara mycket stora så som det framgår av tabellen ovan. Lönen i tabellen är ordinarie månadslön jämte erfarenhetstillägg och liknande tillägg men utan mötesarvoden o.d.

3 Lönejämförelse med andra sektorer

Lönejämförelse 2000 mellan kommundirektörer och den offentliga sektorn i övrigt och den privata sektorn enligt motsvarande Hay-svårighetsklasser:

Enligt undersökningen var den genomsnittliga lönenivån år 2000 för kommundirektörerna i medeltal 7-36 % lägre än lönenivån för motsvarande direktörer inom offentliga sektorn över lag och 18-69 % lägre än den genomsnittliga lönenivån för motsvarande direktörer inom den privata sektorn.

I tabellen ovan saknas uppgifter om svårighetsgrupperna K 11-13. I den föregående utredningen (löneuppgifter från 1998) var löneskillnaderna i grupperna K 11-13 på ungefär samma nivå som i grupperna K 8-10. I svårighetsklasserna K 12 och 13 var kommundirektörernas löner något högre än inom den övriga offentliga sektorn. Inom den offentliga sektorn var löneskillnaderna däremot klart mindre (index varierade mellan 86 och 130). Att kommundirektörens lönenivå är klart lägre än lönenivån hos motsvarande ledning inom den privata sektorn förklaras delvis av den generella skillnaden i lönenivån på lednings- och sakkunnignivå inom den privata och den offentliga sektorn, delvis av olikheterna i uppgifterna och skillnaden i karaktären hos företagsverksamheten och den kommunala verksamheten, som bl.a. kommer till uttryck i ledningens resultatansvar och anställningens varaktighet.

4 Beslut om kommundirektörens lön

De statistiska uppgifterna ovan om lönenivåerna hos kommundirektörerna och motsvarande direktörer inom andra sektorer ger enligt Kommunala arbetsmarknadsverket en tillräckligt god grund för beslut om enskilda kommundirektörers löner. Vid intern lönejämförelse inom kommunsektorn är det skäl att beakta bl.a. kommunens invånarantal i jämförelse med det genomsnittliga invånarantalet för svårighetsgruppen i fråga och kommunens eventuella särdrag i jämförelse med andra kommuner som hör till samma svårighetsgrupp.

Enligt Kommunala arbetsmarknadsverkets uppfattning är det antagligen ändamålsenligt att i allmänhet bestämma kommundirektörens lön som en individuell månadslön så, att även den individuella lönedelen, som t.ex. erfarenhetstillägg, på förhand beaktas i månadslönen. Ett annat alternativ är att för kommundirektörens lön iaktta det vanliga lönesystemet i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet så att lönen ges som en grundlön för tjänsten, till vilken fogas den individuella lönedelen (erfarenhetstillägg etc.). Förutom månadslön får kommundirektören bl.a. mötesarvoden. Vid behov kan man årligen besluta om en särskild bonus om man anser att kommundirektören har lyckats särskilt väl i sitt arbete utgående från bl.a. uppställda mål och kommundirektörens arbetsresultat.

När man bedömer kommundirektörens arbetsresultat och hur väl han gjort ifrån sig är det skäl att beakta bl.a. följande faktorer:

• resultat
• kompetens (kunskaper och färdigheter)
• ledarförmåga och förmåga att utnyttja organisationen
• beslutsförmåga
• förändringsbenägenhet och förmåga att hantera och genomföra
  förändringar
• ansvarstagande och engagemang i måluppfyllelsen
• samverkansförmåga och tjänstvillighet.

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

Förhandlingschef         Heikki Saipio

Förhandlingschef         Anja Vaheri