Vissa aktuella frågor i anslutning till det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn 2000 (UKTA)

1 Övertimarvode (allmänna delen, kapitel II § 17)

Grunderna för uträkning av övertimarvoden ändras 1.8.2000. Till dess tillämpas de avtalsbestämmelser som gällde 1.2.2000 och de övertimarvodestabeller som sammanställts utifrån dessa bestämmelser. Övertim- och timarvodestabellerna (UKTA, s. 190-201) upphör att gälla 1.8.2000 och Kommunala arbetsmarknadsverket kommer framöver inte att sammanställa nya tabeller utifrån de nya grunderna.

Ändringen av grunden för uträkning av övertimarvoden kommer inte att föranleda några större förändringar i övertimarvodenas storlek. Ändringen har alltså gjorts så kostnadsneutral som möjligt. Ändringen är av teknisk karaktär och avsikten är att underlätta löneräkningen och göra avtalet enklare, särskilt med tanke på övergången till euro. Lönerna börjar räknas i euro i början av 2002, men det är meningen att alla belopp skall uppges också i euro redan i avtalen 2001.

Avtalsbestämmelserna om de löneklasser och den undervisningsskyldighet som utgör grunden för uträkning av övertimarvoden kvarstår oförändrade.

Fr.o.m. 1.8.2000 får man det månatliga veckotimarvodet genom att multiplicera beloppet för löneklassen i tabellen för uträkning av övertimarvode (UKTA, s. 189) med koefficienter enligt undervisningsskyldighet, vilka framgår av allmänna delen, kapitel II § 17 mom. 1 i UKTA. Priset för en enskild timme får man genom att multiplicera övertimarvodet per månad med 12 och dividera resultatet med antalet undervisningsveckor vid skolan eller läroanstalten.

Övertimarvodena räknas inte längre med en pennis noggrannhet, utan avrundas till närmaste tio penni enligt den vanliga avrundningsregeln. Exempelvis avrundas 123,45 mk till 123,50 mk medan 123,44 mk avrundas till 123,40 mark.

Exempel

Klasslärare vid grundskolan, löneklass C 45 och undervisningsskyldighet 23.

1) Övertimarvode per månad

Enligt tabellen för uträkning av övertimarvoden är det belopp som motsvarar C 45 8 121 mk per månad. Beloppet multipliceras med koefficienten 0,0435 som motsvarar undervisningsskyldighet 23 enligt kap. II § 17 mom. 1 i avtalet. Resultatet blir 353,2635 mk/mån, dvs. 353,30 mk då man avrundar till närmaste 10 penni.

2) Priset på en enskild timme

353,30 mk multipliceras med 12 och divideras med antalet undervisningsveckor vid grundskolan, dvs. 38. Resultatet blir 111,5684 mk/timme, dvs. 111,60 mk då man avrundar till närmaste 10 penni.

2 Tjänstetillägg
(allmänna delen, kapitel II § 5 och 11)

De år som berättigar till tjänstetillägg tidigareläggs fr.o.m. 1.8.2000 med 2 år jämfört med tidigare (med undantag av tjänstgöringsåren i bilaga 13). Samtidigt upphör rätten att räkna 1 eller 2 år av utbildning såsom anställningstid som berättigar till tjänstetillägg. Detta gäller alla lärare, också dem som redan är i tjänst. Fr.o.m. 1.8.2000 ingår utbildningsår alltså inte längre i tjänstetilläggen för någon lärare. Kommunerna bör se till att man vid beviljande av följande tjänstetillägg för lärare inte av misstag räknar med utbildningstid som tidigare godkändes.

3 Ersättningar enligt sjukförsäkringslagen och vissa andra ersättningar

Det har visat sig att åtminstone en del sjukförsäkringsbyråer inte anser sig kunna betala ersättning enligt kap. V § 5 mom. 2 i den allmänna delen i UKTA direkt till kommunen, som för sin del skulle betala läraren full lön. För att avsikten med avtalen skall kunna uppfyllas måste man därför återgå till gammal praxis, vilket innebär att arbetsgivaren drar av dagpenning, särskild moderskapspenning, moderskaps- eller föräldrapenning samt rehabiliteringsstöd för viss tid eller rehabiliteringspenning från lärarens lön.

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

Förhandlingschef  Anja Vaheri

Förhandlingschef  Pentti Hakola