Varför ska läkarutbildningen utökas?

Det har talats mycket om att utöka läkarutbildningen, särskilt efter att regeringen hösten 2020 beslutade att utbildningsplatserna utökas inom många andra branscher som lider av arbetskraftsbrist. Att bibehålla läkarutbildningen som tidigare väckte med fog förundran då det råder en skriande brist på läkare i Finland och möjligheten att komma till läkare genomförs dåligt och ojämlikt. Dessutom finns det skäl att anta att när man börjar arbeta med den vårdskuld som coronakrisen orsakat blir vårdköerna rekordlånga.

Det behövs även mer läkarutbildning eftersom den nuvarande utbildningen inte räcker till för att fylla det nuvarande läkarunderskottet eller svara mot det växande vårdbehovet. Ojämlikheten i vårt hälsovårdssystem kan minskas och läkarnas arbetshälsa effektivt förbättras endast genom att utöka läkarutbildningen.

I Finland finns det klart färre läkare än i de andra nordiska länderna

När antalet läkare jämförs internationellt bör man beakta olika statistiska begrepp i jämförelsen. Antalet påverkas av om vi granskar alla i landet legitimerade läkare, i landet boende läkare i arbetsför ålder, i landet arbetande läkare eller de läkare som utför patientarbete i landet.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD använder främst läkare som utför patientarbete i sin statistik, så att tillgången på läkare i olika länder kan jämföras ur medborgarens och patientens synvinkel.

I början av 2019 fanns det 21 148 läkare i Finland enligt statistik från Läkarförbundet och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Detta tal omfattar alla legitimerade läkare som bor i landet och är under 65 år. Talet innehåller alltså även exempelvis läkare som är pensionärer eller föräldralediga eller av någon annan anledning utanför arbetslivet.

Enligt läkarförbundets uppgifter deltar cirka 91–93 procent av läkarna i arbetsför ålder i arbetslivet. OECD beskriver detta i sin statistik med begreppet professionally active physicians, dvs. läkare som utför läkararbete. De som utför annat arbete än läkararbete tas alltså inte med i statistiken i de internationella jämförelserna, även om de skulle vara legitimerade läkare. I Finland finns det mycket få läkare som utför annat arbete än arbete som legitimerad läkare.

OECD använder i sin statistik i första hand läkare som hör till kategorin practicing physicians. Detta omfattar endast de läkare som producerar tjänster för patienter. De som avgränsas utanför denna definition är exempelvis läkare som arbetar inom förvaltning och forskning, där de inte producerar tjänster för patienter.  I Finland saknas tillförlitlig statistik om dessa, men grovt uppskattat kan man anta att cirka fem procent av de arbetande läkarna arbetar på heltid inom förvaltning eller forskning.

I Finland uppskattades antalet läkare som är verksamma som läkare vara cirka 19 240–19 670 i början av 2019. Detta innebär cirka 3,5–3,6 arbetande läkare per 1 000 invånare. Om vi här tillämpar ovan beskrivna antagande, enligt vilket fem procent av läkarna inte utför patientarbete, fanns det cirka 18 280–18 680 läkare som utför patientarbete. Detta är 3,3–3,4 läkare per 1 000 invånare.

Finlands läkartäthet är väldigt mycket mindre än de övriga nordiska ländernas när man sinsemellan jämför tal som tagits fram med samma kriterier (tabell 1). För att vi ska nå upp till de övriga nordiska ländernas nivå behöver vi flera tusen läkare till.

Tabell 1. Antalet läkare i de nordiska länderna med olika begrepp (Källa: OECD)

* Uppgifterna för Finland år 2018 är räknade med ovan beskrivna antaganden, de är inte ännu officiell OECD-statistik.
** Island verkar anmäla samma tal i båda kategorierna.
*** Sveriges uppgifter för 2018 saknas ännu, varför uppgifterna för 2017 har använts i tabellen.

Utökning av antalet läkare minskar avsevärt på läkarbristen

År 2016 fanns det 20 970 läkare i Finland, när det åtta år tidigare år 2008 fanns 18 260 läkare (Källa: Läkarförbundet).

Antalet läkare ökade med sammanlagt 3 710 läkare under åren 2008–2016, dvs. med cirka 339 läkare per år. Procentuellt var ökningen nästan 15 procent, dvs. drygt 1,7 procent per år.

År 2008 var läkarbristen inom den offentliga hälsovården i Finland värst vad den hade varit under 2000-talet då sammanlagt 1 051 tjänster var obesatta.

År 2016 fanns det 595 obesatta tjänster. När antalet läkare ökade räckte det alltså fler läkare även till uppgifter inom offentliga sektorn.

Finland har en betydande läkarbrist som förvärras

Läkarbristen har kontinuerligt ökat under de senaste åren, vilket tabell 2 visar.

Åren 2016–2019 ökade läkarbristen från nästan 600 tjänster år 2016 till närapå 900 obesatta tjänster. Under samma tidsperiod har antalet läkare ökat historiskt långsamt. År 2019 var läkarna 21 148 till antalet, dvs. 178 läkare fler än 2016. Antalet läkare ökade alltså under denna tidsperiod med i genomsnitt endast 60 läkare per år, dvs. takten var ungefär en dryg sjättedel av vad det hade varit tidigare.

Om antalet läkare fortsätter att öka så här långsamt, dvs. med under 0,3 procent per år, kan läkarbristen endast bli värre. Samtidigt är läkararbetslösheten i praktiken obefintlig. För varje arbetslös läkare finns det över tio lediga platser.

Eftersom det inte finns någon reserv av arbetslösa läkare kan man till exempel inte rekrytera tusen läkare till den offentliga sektorn för att trygga vårdgarantin. Om läkarna skulle flyttas till uppgifterna från den privata sektorn skulle motsvarande läkarbrist uppstå där. Den privata sektorn har säkert inte så stor ineffektivitet att en så stor oanvänd läkarreserv kan hittas där.

Tabell 2. Läkarbristen och arbetslösa läkare

Över 600 läkare avgår med pension per år

Läkarnas pensionsavgång kommer att vara historiskt stor under hela 2020-talet. Så mycket som över 600 läkare avgår med pension per år (bild 1).

Bild 1 (på finska). Läkarnas pensionsavgång till och med över 600 per år (Källa: Läkarförbundet, publikationen Lääkärit Suomessa 2016). Publikationen Lääkärit Suomessa 2016 på Läkarförbundets webbplats (pdf, på finska och engelska) >

På prognostiseringen av läkarutbudet inverkar utöver de som går i pension och utbildas även det antal som kommer från utlandet.

I Läkarförbundets enkät meddelade 62 procent av dem som studerar till läkare i utlandet att de planerar att återvända till hemlandet när de tagit sin läkarexamen. Endast 3 procent av dem som svarade meddelade att de med säkerhet inte kommer att återvända till Finland och 35 procent meddelade att de ännu överväger saken.

Scenarier för framtiden visar att läkarbristen ökar

Efterfrågan och utbud på läkare fram till 2040-talet gestaltas med olika scenarier i bild 2. I dessa beräkningar har nivån på läkarutbudet fastställts till 21 148 läkare enligt början av 2019.

Utgångsnivån på efterfrågan har beräknats till cirka 1 400 läkare fler än det nuvarande antalet läkare i arbetsför ålder. Med detta antal skulle man kunna fylla de läkarvakanser på heltid som är obesatta inom den offentliga sektorn (884), när man beaktar läkarnas deltidsarbete inom offentliga sektorn, sysselsättningsgraden (antagande 93 %) och sysselsättning inom privata sektorn i samma förhållande som för närvarande. I beräkningen har däremot inte beaktats effekterna av vårdgarantin som stramas åt. Inverkan av vårdgarantin har uppskattats till cirka 1 000–1 500 läkare, dvs. den verkliga läkarbristen kan i utgångsläget till och med vara dubbel.

I scenariot med högre efterfrågan har den årliga tillväxthastigheten för efterfrågan på läkare uppskattats vara tillväxthastigheten för antalet läkare i arbetsför ålder åren 2000–2016. En sådan ökning på 1,7 procent innebär för närvarande att läkarbehovet ökar med cirka 350 läkare i arbetsför ålder per år.

I scenariot med lägre efterfrågan har statens kommunekonomiprogram utnyttjats, där befolkningens åldrande förutses öka kostnaderna med en procent per år under 2020-talet. En ökning med en procent förutsätter lite över 200 läkare till per år. Under 2030-talet uppskattas ökningen vara 1,5 procent, eftersom de stora åldersklasserna då är i en ålder då de använder hälsotjänsterna mest.

I utbudsscenariot som beskriver nuläget har man antagit att antagningen till läkarutbildning består av 725 studieplatser enligt nuläget.

I det andra scenariot som beskriver vidareutbildning har utbildningskvoten ökats till 950 studieplatser. I båda utbudsscenarierna antas det att så många som 150 fler läkare per år kan fås från utlandet till Finland än det far härifrån till utlandet.

Antalet läkare ökar inte heller mycket i dagens situation.

Bild 2. Beräkning av utbud och efterfrågan av läkare med olika scenarier 2019–2040

Beräkningarna (bild 2) visar att läkarbristen i varje fall ökar de närmaste åren. Enbart att fylla läkarbehovet som finns just nu räcker sex år. Dessutom är 75 procent av ökningen i antalet läkare beroende av osäker nettomigration. Även om var tionde läkare i vårt land redan har utländsk bakgrund har inte invandring tidigare heller räckt till för att råda bot på läkarbristen.

Utöver en betydande invandring förutsätter åtgärdande av läkarbristen en märkbar utökning av läkarutbildningen, genom vilken läkarbristen skulle kunna börja minska år 2028. I beräkningen är scenarierna för ökning av efterfrågan på läkare måttfulla när de avspeglas mot historien. En ökning i patienternas vårdbehov kan även förutsätta en klart större ökning av antalet läkare.

I beräkningen har arbetsinsatsen per läkare antagits vara stabil, även om vi vet att deltidsarbete blivit allmännare och läkarnas genomsnittliga arbetstimmar har minskat. Arbetstidslagens begränsande inverkan på arbetsinsatsen har inte förutsetts.

I beräkningen har dock även pensionsåldern antagits vara konstant, även om karriärerna sannolikt blir längre. För att nå balans i scenariot med högre utbildning och efterfrågan borde pensionsåldern stiga med cirka 5,5 år till slutet av 2040. Den lägsta pensionsåldern och den målsatta pensionsåldern stiger klart mindre under tidsperioden.

Även läkarbristen inom specialområdena måste åtgärdas

Ett flertal utredningar om efterfrågan på läkare gjordes för olika specialområden under 2010-talet. Den färskaste av dessa är den utredning som social- och hälsovårdsministeriet publicerade i slutet av 2019, enligt vilken 934 nya specialistläkare borde utexamineras i Finland varje år baserat på patienternas behov. I genomsnitt avläggs knappt 600 specialistläkarexamina. Visserligen har fler än var femte specialistläkare rättigheter inom två eller flera specialområden.

Många specialområden lider av läkarbrist. Enligt utredningarna är bristen på specialistläkare från år till år störst särskilt inom specialområdena psykiatri och radiologi.

I framtiden behövs det betydligt fler specialistläkare, så att man förutom att ersätta de läkare som går i pension även kan förbereda sig för framtidens vårdbehov. Specialistläkarutbildning ska riktas speciellt till de områden där den är störst och vars experter det finns störst efterfrågan på i framtiden.

Patienterna får ingen vård då läkare saknas

Vårdköerna har växt under de senaste åren.

Regeringens mål är att man inom en vecka ska få besöka läkare inom primärhälsovården. I oktober 2019 förverkligades detta endast för färre än 40 procent. År 2016 då läkarbristen var en aning mindre än nu fick knappt hälften av patienterna besöka läkare inom en vecka. Även i specialsjukvården är vårdköerna långa, vilket tabell 3 visar.

Tabell 3. Tillgång till läkare inom primärhälsovården och specialsjukvården (Källa: THL)

Tillgången på läkarvård är svag och väntetiderna är långa.

Inom primärhälsovården väntar så mycket som var femte patient på läkarbesök i minst 30 dagar. Var fjärde patient måste vänta över tre månader på att komma i sjukhusvård. Det handlar uttryckligen om läkare, eftersom det är betydligt lättare att komma till de andra yrkespersonernas mottagning. Väntetiderna har också blivit längre när läkarbristen ökat, vilket är helt väntat.

Europeiska kommissionen har i sina landsrapporter ingripit i Finlands långa vårdköer och det ojämlika systemet. Tillgången på läkare är ojämlik i Finland både regionalt och mellan olika befolkningsgrupper.

De undersökningar om läkarsituationen vid hälsocentralerna som Läkarförbundet gör årligen visar att anordnarens storlek eller form inte har någon större betydelse.

När det inte finns tillräckligt med läkare i förhållande till arbetsplatserna är det alltid någon plats och invånarna i något område som blir utan läkare. Om hälsovårdscentralen inom något område i något skede lyckas rekrytera läkare försämras situationen alltid i motsvarande grad någon annanstans.

De som omfattas av företagshälsovård kommer snabbare till läkare, liksom de som har en privat hälsoförsäkring eller annars har betalningsförmåga att använda privata läkartjänster. Läkarbristen drabbar mest de patienter som inte har företagshälsovård eller råd att använda privata läkartjänster, även om alla på ett likvärdigt sätt lider av exempelvis långa vårdköer till specialsjukvård.

En utökning av läkarutbildningen är lösningen

Ovan presenterade statistik och undersökningar visar tydligt att när utbudet av läkare utökas, minskar läkarbristen.

Om man vill säkerställa att patienterna kommer till läkare eller man vill förbättra läget, behövs fler läkare.

Läkarna för återkommande fram sina dåliga arbetsförhållanden, bland annat den för stora arbetsmängden och det svaga kollegiala stödet på sina arbetsplatser. Fler läkare löser också detta. Om det finns fler läkare på arbetsplatsen är det lättare att konsultera en kollega, patientströmmen är mer skälig och arbetet är mindre tvångsstyrt.

En utökning av antalet läkare förbättrar medborgarnas tillgång på vård och jämlikhet. Det är också en mycket lönsam investering, eftersom läkarnas arbetslöshet är obefintlig och det finns ett stort antal lediga arbetsplatser. Varje utbildad läkare betalar väldigt snabbt tillbaka sin utbildning i form av skatteinkomster efter examen.

En utökning av läkarutbildningen i Finland förbättrar också jämlikheten mellan studerande. Nu kan barn från familjer med goda inkomster utbilda sig till läkare i avgiftsbelagda utbildningar utomlands och de behöver inte gå igenom den stränga urvalsprovssållningen.

Statistik och bakgrundsinformation om läkare

• KT Kommunarbetsgivarnas arbetskraftsutredningar och information om läkarbristen inom specialsjukvården (på finska) >
   
• Specialsjukvård och sjukhusläkare år 2019 (pdf, på finska) >
   
• Information om bristen på hälsovårdscentralläkare år 2019 på Läkarförbundets webbplats (pdf, på finska) >
   
•  Statistik över antal läkare i Finland i Läkarförbundets årsstatistik 2019 (pdf, på finska) >
   
• Läkare i Finland: Information om läkare och hälsovården år 2016 på Läkarförbundets webbplats (pdf, på finska) >

KT:s artiklar och ställningstaganden om läkarbristen

• Fler läkare måste utbildas för patienternas behov – insändare i Helsingin Sanomat 17.6.2019 (på finska) >
   
• Antalet läkare som utbildas motsvarar inte patienternas behov, artikel i tidskriften Kuntatyönantaja 6/2019 (på finska) >
   
•  Utbildningskvoterna bör höjas som svar på läkarbristen, KT:s webbnyhet 9.1.2020 >

Europeiska kommissionens landsrapport och rekommendation till Finland

• Country Report Finland 2020: Assessment of progress on structural reforms, prevention and correction of macroeconomic imbalances, and results of in-depth reviews under Regulation (EU) No 1176/2011 >
   

• Recommendation for a Council recommendation on the 2020 National Reform Programme of Finland and delivering a Council opinion on the 2020 Stability Programme of Finland, COM/2020/526 final >